pojke, fågelbur, hörnfönster, flicka
Från 299 kr
fotografi
porträtt, fotografi, photograph@eng
barn, mamma, fotografi, photograph@eng
bilder, fotografi, påsiktsbild
fotografi, påsiktsbild, bilder
Henning Lindgren med Ellen Nilssons stora stund i midsommar tid 1926. Vid tiden arrenderar brudgummen föräldrarnas gård i Födekulla. Bruden hade inflyttat från Rumskulla. Vi som kan se in i makarnas framtid vet besked att äktenskapet inte kom att vara så många år. Blott 36 år avled maken och änkan kom att få tillfälligt husrum hos torparparet Hultgren i Fundshult. Med sig följde tre söner och här nedkom även en fjärde son som gavs namn efter sin far han aldrig fick möta. De kvarvarande familjemedlemmarna flyttade efter en tid till Ingatorp.
Gåvan består av en porträttsamling med visitkort och kabinettskort från personer med anknytning till kungliga sjökrigsskolan. Den består av en arkivlåda av papp i bokform som är klädd i röd läderimitation med en lås i mässing. Titeln är inpräglad på dess rygg. Kartongen innehåller en samling av 20 lösa blad av tjock papp där porträttfotograferna är infäst med metallklämmor. Varje bild är försedd med en bildtitel bestående av den avbildades namn och tid på Sjökrigsskolan. I varje box finns en förteckning med en maskinskriven avskrift av bildtexterna.
Fotomontage med porträtt av Herman Rodhe och som bakgrund sannolikt trädplanteringen på Påskberget. Porträttet är troligen från slutet av 1800-talet och naturbilden från 1930-1940-talet. Herman Rodhe föddes 1825-06-10 och dog 1902-05-09. Intresseföreningen Småfoglarnes vänner bildades 1870 av rektor Herman Rodhe. 1872 började han tillsammans med sina skolelever att plantera på de kala Påskberget strax sydväst om Varbergs stad. Syftet var att fjärma fågellivet och lära barnen att värna om djur och natur. På den tiden jagades småfåglar som rent "söndagsnöje" och bon plundrades på ägg. Föreningar bildades under detta namn landet över som en motrörelse till detta beteende. Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930- 1940-talen.
I Falkenberg ligger idag mitt i stan restaurang Kvarnvingen i ett kvarter med samma namn. Vid denna plats låg förr - som bilden visar - en väderkvarn. Kvarnen stod från början i Tågarp i Vinberg men flyttades till Falkenberg i slutet av 1800 - talet. Mjölnare Jönsson, "Mig" kallad, lät dock efterhand kvarnen förfalla och en kvarnarbetare vid Valskvarnen byggde om den till en elektrisk kvarn, "Falkenbergs Elektriska Tullkvarn". Stugan till höger kallades "Far på Måsens". Till vänster låg polismannen Berntssons stuga. Text från boken Severin Nilsons Halland. Se även post 00405 En kopia finns i fotopärmen "Severin Nilson" på Falkenbergs museum.
Gymnastikläraren Carl Johan Cleve var enligt tidens källor "en bild af sjelva helsan och utrustad med ovanlig kroppstyrka". Före sin tillsättning som biträdande gymnastiklärare i Linköping 1871, hade han varit lantbrukselev, gjort resor till sjöss samt under åtta år tjänstgjort vid Göta artilleriregemente. År 1880 utnämndes han till ordinarie gymnastiklärare vid Linköpings läroverk och något senare även vid stadens folkskollärareseminarium. I Linköping gjorde han sig även ett namn som chef för stadens skarpskyttekår, så länge den existerade. Född utanför äktenskapet på Klackeborg i Järstad socken men uppfostrad i komminister Bernaus hushåll i Tidersrum. Gift med Maria Adolfina Strömbäck. Här porträtterad omkring 1875.
Butiksskylten har sannerligen haft sina föregångare. Järnhandelsfirman utmed Kungsvägen i Mjölby bar sitt namn på adressen från 1870-talet till år 1996. Därefter ytterligare några år från ett nytt läge på andra sidan Kungsporten. Bakom firmans start låg den så kallade "Mjölbykungen" Clas Göran Hagelin. Järnhandeln var endast en liten del av vad denne företagsamme man åstadkom under sin livstid. Mjölbys första postföreståndare, hotelldirektör och initiativtagare till Östgöta enskilda banks kontor i Mjölby och dess första verkställande direktör är något av hans resultat. Nämnas måste även hans avgörande roll till att stambanan kom att dras genom Mjölby. Utan nationell järnväg hade Mjölby sannolikt aldrig blivit stad. Foto 1986.
Släkten Slatte har givit namn till gårdskomplexet Slattefors i Landeryd söder om Linköping. Epoken varade inklusive ingiften till mitten av 1700-talet men från den tiden minner inget på platsen. Nuvarande huvudbyggnad uppfördes omkring år 1820 genom dåvarande ägare landshövding Carl von Nieroths försorg. Hans tid på Slattefors blev dock inte långvarig, redan år 1825 förvärvades gården av greve Nils Bielke till Sturefors. Från 1950-talet var behovet av huvudgården på Slattefors inte självklar och byggnaden sattes i ett 30-årigt förfall, men i början av 1980-talet tillträdde lyckligtvis nya ägare som såg egna värden i huset och som inledde en genomgripande restaurering. Här en dokumentation från 1982 då den yttre renoveringen precis slutförts.
Källa ödekyrka eller Källa gamla kyrka är en relativt välbevarad kyrkoruin i Källa socken på Öland som ligger längs vägen till Källahamn. Namnet Källa socken finns belagt i skrift för första gången 1360. Socknen har fått sitt namn av en hednisk offerkälla, som vid kristendomens införande kristnades och helgades åt S:t Olof, sjöfararnas helgon. En källa i närliggande Källahamn brukar identifieras med den, men 1960 upptäcktes en raserad brunn i den nordvästra delen av kyrkogården. Kristendomen infördes under 1000-talets andra hälft, vilket bland annat framgår av ett par kristna runstenar.
Brefkort, "Tvååker". Byggnaden uppfördes på 1890-talet av gästgivaren Johan Elis Johansson, kallad "Snickere-Johan". Dessförinnan hade gästgiveri bedrivits på en annan gård. Byggnaden på bilden kallades för "Hotellet". Olof Larsson arrenderade gästgiverirörelsen där under början av 1900-talet. I delen närmast kameran inredde han en lanthandel, men den flyttade han till sitt eget nyuppförda hus rakt över vägen år 1909. Därefter drev en man vid namn Bergendahl affär i gamla "Hotellet" 1909-1920. Efter honom blev det Oskar Svenssons boningshus under 1920-1930-talen. Han var försäljare av jordbruksmaskiner. Oskar ska ha byggt till verandor på huset. På gaveln häråt var det kafé på 1940-1950-talet och senare bl a en skoaffär.
Fastigheten Portlösa bildar sedan 1857 fond mot Hospitalstorgets västra sida. Sitt folkliga namn har huset erhållit av byggnadens långa fasad som länge saknade dörr mot torget. Fastighetens norra del mot Nygatan erbjuder ett gott handelsläge och en rad butiker har avlöst varandra genom åren. In i vår tid klingade Hattkompaniet välbekant. Möjlig grundare, under alla omständigheter långvarig innehavare, var Julia Bäcklin som både privat som i affärssammanhang kallade sig Gullan. Hon hade inflyttat till Linköping från Stockholm 1927 och redan året därefter är hennes firma upptagen i adresskalendern. En mer sentida innehavare var Elna Gystam.
Vykort, "Varberg. Bäckgatan." Gatan ses från korsningen med Kungsgatan med hörnet av Stadshotellet till höger, kv Läkaren. Ett stycke ner längs gatan ses skylten och ingången till Källaren Munkens festvåning. Restaurangen med detta namn fanns under åren 1925–1977 och var ett billigare, folkligare alternativ till Stadshotellets första klassens restaurang. Fram till 1959 låg Munkens restaurang på entréplan, där Varbergs Stadshotells restaurang ligger idag. Nedanför Munken ligger Dahls kött- & charkbutik samt C J Olssons sko & läderhandel. På hörnan till huset i kv Gästgivaren till vänster ligger entrén till Erikssons butik, som skyltar för konserver, och längre ner ses Textilboden. Längs gatan ses tre olika färdmedel: cykel, bil och häst. I fonden Varbergs fästning.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.