Länslasarettet, Gamla lasarettet. Falköpings första lasarett öppnades den 15 oktober 1856. Tomt om två tunnland donerades av staden. Ritning till lasarettet utfördes av konduktör Oppman och byggnaden uppfördes av fabrikör C.J. Lundberg. Inredningen ombesörjdes av byggmästare C.G. Engblom i Skara. Byggnaden till höger är lasarettsöverläkarens bostad. Den vita bortflyttade byggnaden är den s.k. "Kalvhagen". I gårdshuset t.v. inrymdes häråt tvättstuga, nedåt S:t Olofsgatan var likboden. Vyn är tagen fr. s.k. "Dårhuset". Lasarettets tomt sträckte sig blott en obetydlighet bakom "likboden" och där var ett staket. Dåvar. "dårhusets" baksida gränsade intill ett stort åkerfält, och ca 8-10 från gaveln på detta hus låg Warenbergs och Janzons lador, ladugårdar och köksträdgårdar, d.v.s. där nu till viss del Trädgårdsgatan går fram. Hospitalet var byggt i en utkant av staden.

Från 299 kr

Logen Enigheten. Kafferep omkring 1902 i fröken Emma Jacobssons trädgård, Repslagaregatan. Barnen vid huset: Ivar och Elsa Svensson. Övre raden: 1. Johnsson (Lumpe), 2. Polis Norén, 3. Alma Larsson, 4. Thor, 5. J.A. Lindstrand, 6. okänd, 7. Anna Björk, 8. Gren, 9. Sandkvist, 10. Johanna Björk, 11. Hanna Larsson (syster med Alma), 12. Anna Svahn, 13. Emma Jacobsson (ägare till trädgården), 14. fru Malmström, 15. okänd, 16. fru Lindstrand, 17. Lindstrand, 18. Malmström, 19. fru Mathilda Charlotta Liedholm, 20. Anders Gustaf Liedholm (Jönns föräldrar), 21. fröken Elsa Johnsson (dotter till Johnsson "Lumpe". Den som har kaffekoppen i handen och står upp är son till dem som sitter i soffan, fru och herr Svensson, flickan heter Emma Svensson.

Från 299 kr

1. pass N. Hultgren (förest. för sort.postanst. i Alvesta) 2. e.o.bb A.E.E. Pihl (bitr. å sort.postanst. i Alvesta) 3. ev K.G.E. Thorén (chaufför i ledningen) 4. pj G.G.L. Mineur (chaufför V förd.) 5. pj K.E. Jansson (chaufför V. förd.) 6. pj S.A.T. Westerberg (chaufför i ledningen) 7. fpass G.P. Philipsson (fördelningspostmästare i V förd.) 8. pj K.H. Almkvist (chaufför V förd.) 9. pass M.O. Gjerulf (pass V förd.) 10. rep A.Y.W. Eriksson (chaufför i ledningens fältpostkontor) 11. ktr S.E.W. Svenmarck (ledare för fältposten) 12. pm J.F. Risling (överledare för fältposten) 13. pj A.E.L. Björkman (chaufför I förd.) 14. pass N.I. Lännersten (förest. för ledningens fältpostkontor) 15. vbb K.E. Moberg (chaufför I förd.) 16. fpass N.S. Arkander (fördelningspostmästare I förd.) 17.pj A.E. Lindgren (chaufför I förd.) 18. pass L.E. Rodén (pass I förd.) 19. pj K.G. Gustafsson (chaufför 2. lätta brigaden) 20. fpass K.G.V. Bröjer (brigadpostmästare) 21. pj F.N. Bergsten (chaufför 2. lätta brigaden) 22. pass K.A. Lindström (pass 2. lätta brigaden) 23. pass A.R.U. Comstedt (förest. för sort.postanst. i Hässleholm) 24. e.o.bb K-A Åhlström (bitr. å sort.postanst. i Hässleholm)

Från 299 kr

1. pass N. Hultgren (förest. för sort.postanst. i Alvesta) 2. e.o.bb A.E.E. Pihl (bitr. å sort.postanst. i Alvesta) 3. ev K.G.E. Thorén (chaufför i ledningen) 4. pj G.G.L. Mineur (chaufför V förd.) 5. pj K.E. Jansson (chaufför V. förd.) 6. pj S.A.T. Westerberg (chaufför i ledningen) 7. fpass G.P. Philipsson (fördelningspostmästare i V förd.) 8. pj K.H. Almkvist (chaufför V förd.) 9. pass M.O. Gjerulf (pass V förd.) 10. rep A.Y.W. Eriksson (chaufför i ledningens fältpostkontor) 11. ktr S.E.W. Svenmarck (ledare för fältposten) 12. pm J.F. Risling (överledare för fältposten) 13. pj A.E.L. Björkman (chaufför I förd.) 14. pass N.I. Lännersten (förest. för ledningens fältpostkontor) 15. vbb K.E. Moberg (chaufför I förd.) 16. fpass N.S. Arkander (fördelningspostmästare I förd.) 17.pj A.E. Lindgren (chaufför I förd.) 18. pass L.E. Rodén (pass I förd.) 19. pj K.G. Gustafsson (chaufför 2. lätta brigaden) 20. fpass K.G.V. Bröjer (brigadpostmästare) 21. pj F.N. Bergsten (chaufför 2. lätta brigaden) 22. pass K.A. Lindström (pass 2. lätta brigaden) 23. pass A.R.U. Comstedt (förest. för sort.postanst. i Hässleholm) 24. e.o.bb K-A Åhlström (bitr. å sort.postanst. i Hässleholm)

Från 299 kr

Ungdomsporträtt av Emma Malmgren. Född och uppvuxen i Vadstena som dotter till handlaren Carl Olof Malmgren och hustrun Ulrika Eleonora Gylling. Efter en tid i Stockholm återvände hon år 1888 till föräldrahemmet i Vadstena för att senare under året flytta till Rogslösa i samband med hennes giftemål med fanjunkaren Gustaf Ludvig Syrén. Makarna bodde i förstone i Borghamn men flyttade till Vadstena under hösten 1895. Efter ett tiotal år i Vadstena bröt paret upp för ny tillvaro i Linköping. I den nya staden kom de att bo invid Djurgårdsgatan i det område vid gatans nedre, östra sida som vid tiden benämndes Erikslund. Den 15 år äldre maken hade efterhand stigit till underlöjtnants grad men var nu pensionerad och möjligtvis sjuklig. I mars månad 1912 avled han av hjärtsvikt. Till hösten 1912 flyttade Emma och makarnas enda barn, en son, till en släkting i Uppsala men flyttade redan året därpå till Stockholm. Efter några adressbyten blev hennes sista vistelse Västmannagatan 91, där hon avled den 13 september 1917.

Från 299 kr

Masses närmaste vänner bland bönderna i Lau var Hallsarve Hans Karlsson och Fie Jakob Karlsson och Oskar Larsson. Jakob, Fäi-Jakå, och Oskar, JO, kör in hö samma dag och Masse förevigar händelserna. Hos Larssons kör man med hästar i tvåspann, men höhäcken är av precis samma typ som hos Jakås. Troligen skall man ta in höet genom gluggen vid taket, men Masse ville nog inte att de skulle köra fram, för när de står så här med lasset, framträder mera av den ålderdomliga ladugården. Personerna är troligen följande från vänster: dottern Emilie, 17 år, svärmor Elisabet Dorotea Jakobsdotter Lauvall, 68 år, sonen Emil, 15 år, hustrun Johanna, 41 år, sonen Rudolf, 13 år, samt Oskar Larsson själv, 47 år.

Från 299 kr

Trädgårdsgatan 5, J.A Forss Hattfabrik. J. A. Forss fabrikspersonal omkring 1935. 1. Ester Silverstrand, 2. Linnea Karlsson, 3 & 4 Systrarna Gustavsson, 5. Elsa Salberg, 6 Anna Persson, 7. Anna Witschman, 8. Edit Bergkvist, 9. Ulla Nordin, 10. Greta Lundström, 11. Anna Johansson, 12. Jenny Johansson, 13. Primus Forss, 14. Gunhild Rane, 15. Ammy Johansson, 16. Eskil All, 17. Allers-Meyer, 18. Josef Karlsson (Jocke), 19. James Forss, 20. Karl Asplund, 21. Karl Nilsson, 22. Valter Fritsche, 23. Åke Hermansson, 24. F. J. Gustafsson, 25. Hjalmar Eriksson, 26. Paul Fritzsche, 27. Axel Karlsson, 28. Karl Norén, 29. Frans Johansson, 30. Erik Johansson, 31. Gustav Wallin, 32. Lars August Johansson, 33. (Rulle) Rudolf Karlsson, 34. Isak Simonsson. Namnuppgifter: Greta Lundström, Högarensgatan, 9 A, Falköping, kontorist i firman.Gunnar Jakobsson, Idrottsgatan 19, lagerchef i firman. Gåva 1972 av köpman Harry Wallin, Storgatan 1, Falköping.

Från 299 kr

Generalpoststyrelsen i Posthuset, Rödbodtorget. Tjänstemän i Gps, 1890-talet. Övre raden stående: 1.2.3. Rathsman, Karl Herman Viktor, f. 1866 22/2; 4. af Trolle, Herluf August Magnus, f. 1863 11/4; 5.6. Sundberg, Georg Edvard, f. 1850 12/10; 7. Hallström, Johan Henrik, f. 1858 25/3; 8. Sylvan, Carl Anton, f. 1868 12/9; 9. 10. Erixon, Carl Arvid, f. 1860 20/7; 11. 12. af Peterséns, Axel Fredrik, f. 1860 8/8; 13. 14. Humble, Nils Gabriel Kristoffer, f. 1863 8/12. Nedre raden: 15. Hermansson, Alrik Henning Theodor, f. 1865 15/6; 16. Zacco, August Wilhelm, f. 1843 4/8; 17. Kugelberg, Otto Mauritz, f. 1843 31/1; 18. Hermansson, Åke August, f. 1853 10/5; 19. Roth, Victor Wilhelm, f. 1849 22/9, död 1909 4/4; 20. Klum, Knut Albert, f. 1858 24/7.

Från 299 kr

Drottninggatan 1, Lindells hattaffär och Ryska bilfärden 1913. Bilden är tagen vid den så kallade Storfurstinnan Victoria-färden som anordnades 8-15 juli 1913. Detta var en resa som gjordes av Kungliga Svenska Automobil Klubben i samarbete med Baltiska Automobil- och Aeroklubben och kördes sträckan Stockholm-Uppsala-Krylbo-Falun-Rättvik-Grangärde-Örebro-Nyköping-Stockholm. Färden avslutades den 15:e juli med en fest hos prins Wilhelm och prinsessan Maria på Oakhill, Djurgården. Totalt deltog 28 ekipage på resan, nio av dem från Sverige. Bland de ryska deltagarna märktes storfurst Kyrill Wladimirowitch och storfurstinnan Victoria. De färdades i den främre bilen till vänster på bilden, möjligen av fabrikat Panhard-Levassor. Flera deltagare körde bilar av fabrikat Benz, och möjligen är det ett par Benz-bilar som ses till vänster på bilden.

Från 299 kr

Sankt Sigfrids källa. "Käll-bordet" ( den fyrkantiga stenen med ett rundt hål uti ), då det var helt, är 2 alnar 1 1/2 tum långt, 1:17 bredt och 5 tum tjockt och omkring hålet är inhugget .....:......Er född af vatn... Kan icke ....Rike .... En gammal Rönn står i bergsrevan deröfver. "Käll-bordet", som 1836 blef nytt bekostadt af Klockaren Joh. Vidgren, vardt inom åtta dagar åter sönderslaget, Ock det hela är- ovärderligt nog- omgifvet af brännässlor och gamla nedruttna gärdes-gårdar,- Men på backen, vid stora landsvägen, står ett slags minnesmärke af gement modern art, ej olikt en vanlig mil-stolpe, som skall för landets folk säga, att der skedde det första dop till kristen tro och lära i Sverige. - Minnesmärket borde visserligen vara helt annorlunda och ett af ädlaste slag. -Vidtalat den hederlige Klockaren Joh. Vidgren. Avskrift av orginalberättelsen, Verkställd den 15 febr. 1962.

Från 299 kr

Officersmässen den 31 januari 1926 (två bilder) Namn, se bild 2. 1. Major K G A Leijonhufvud 2. Fru Tora Lindblad 3. Friherrinnan Anna Leijonhufvud 4. Major Ragnar Lindblad 5. ? 6. Fru Ninnie Hallström 7. Fru Nordstedt 8. ? 9. Löjtnant Egon Klettner 10. Auditör Gunnar Nordstedt 11. ? 12. Löjtnant Gunnar Barck, A 7, arbetsofficer vid Åkers krutbruk 13. Löjtnant Esse Högstedt 14. Fru Cissas Engström 15. ? 16. Kapten Carl-Verner Hallström 17. ? 18. Fru Maj Hökerberg 19. Fru Dagmar Sandgren 20. Löjtnant Fritz von Hofsten, I 3 ? 21. Löjtnant Bertil Hökerberg 22. Löjtnant Ejnar Engström 23. Fru Margit Murray 24. Fru Märta Vannérus 25. Kapten Ragnar Sterky 26. Fru Ingeborg Tersmeden 27. Löjtnant Sten Vannérus 28. Löjtnant Sigfrid Ulfeld, I 26 (Vaxholms grenadjärer) 29. Fru Emmy Sterky 30. Fru Anna Ulfeld 31. Löjtnant Karl-Henrik Parment 32. Tandläkare Olle Bergstål 33. Fru Greta Parment 34. ? 35. Kapten Arvid Wallenqvist, regementsintendent 36. Fru Ella Odqvist 37. Löjtnant Sten Sandgren 38. Kapten Henrik Tersmeden.

Från 299 kr

Sankt Sigfrids källa. "Käll-bordet" ( den fyrkantiga stenen med ett rundt hål uti ), då det var helt, är 2 alnar 1 1/2 tum långt, 1:17 bredt och 5 tum tjockt och omkring hålet är inhugget .....:......Er född af vatn... Kan icke ....Rike .... En gammal Rönn står i bergsrevan deröfver. "Käll-bordet", som 1836 blef nytt bekostadt af Klockaren Joh. Vidgren, vardt inom åtta dagar åter sönderslaget, Ock det hela är- ovärderligt nog- omgifvet af brännässlor och gamla nedruttna gärdes-gårdar,- Men på backen, vid stora landsvägen, står ett slags minnesmärke af gement modern art, ej olikt en vanlig mil-stolpe, som skall för landets folk säga, att der skedde det första dop till kristen tro och lära i Sverige. - Minnesmärket borde visserligen vara helt annorlunda och ett af ädlaste slag. -Vidtalat den hederlige Klockaren Joh. Vidgren. Avskrift av orginalberättelsen, Verkställd den 15 febr. 1962.

Från 299 kr

Trädgårdsgatan 5, J.A Forss Hattfabrik. J. A. Forss fabrikspersonal omkring 1935. 1. Ester Silverstrand, 2. Linnea Karlsson, 3 & 4 Systrarna Gustavsson, 5. Elsa Salberg, 6 Anna Persson, 7. Anna Witschman, 8. Edit Bergkvist, 9. Ulla Nordin, 10. Greta Lundström, 11. Anna Johansson, 12. Jenny Johansson, 13. Primus Forss, 14. Gunhild Rane, 15. Ammy Johansson, 16. Eskil All, 17. Allers-Meyer, 18. Josef Karlsson (Jocke), 19. James Forss, 20. Karl Asplund, 21. Karl Nilsson, 22. Valter Fritsche, 23. Åke Hermansson, 24. F. J. Gustafsson, 25. Hjalmar Eriksson, 26. Paul Fritzsche, 27. Axel Karlsson, 28. Karl Norén, 29. Frans Johansson, 30. Erik Johansson, 31. Gustav Wallin, 32. Lars August Johansson, 33. (Rulle) Rudolf Karlsson, 34. Isak Simonsson. Namnuppgifter: Greta Lundström, Högarensgatan, 9 A, Falköping, kontorist i firman.Gunnar Jakobsson, Idrottsgatan 19, lagerchef i firman. Gåva 1972 av köpman Harry Wallin, Storgatan 1, Falköping.

Från 299 kr

Den från värmländska Visnum bördige Hugo Wänerman inflyttade till Linköping 1887. Det främsta skälet torde varit erbjudande om tjänst som adjunkt vid stadens läroverk. Han skulle i dagarna för den nya tjänsten fylla 35 år och enligt källorna var det hans första akademiska arbete efter den examen han avlagt i Uppsala nästan 15 år dessförinnan. Orsakerna till detta, som här inte är platsen att närmare gå in på, förklaras rimligen av annan utkomst som dittills varit honom till belåtenhet. Även hans vidare väg mot äktenskap var maklig, men på årets sista dag år 1900 kom det att ske i Asby kyrka. Bruden, Karolina Fredrika Du Rietz från Tångby, hade även hon väntat, fyllt 50, men giftemålet var uppenbarligen ändå förhastat, ty redan året därpå upplöste de äktenskapet utan att ha varit skrivna på gemensam adress. Ny möjlighet för Wärnerman att knyta hymnens band uppstod i änkefru Paulina Bengtssons plötsliga uppenbarelse i deras gemensamma grannskap i Linköping. I februari månad 1905 hade hon från Stockholm kommit till staden, och följande år stod vigsel mellan dem. Paulina var till åldern yngre men likväl bortom möjlighet för fler barn än sina bägge söner från ett tidigare äktenskap. Dessa var vid tiden emellertid tonåringar och snart utflugna. Makarna Wärnerman bodde i förstone invid Stora torget men flyttade i början av 1910-talet till ett då nyligen uppfört bostadshus i hörnet av Drottninggatan-Hamngatan. Deras äktenskap varade till Hugo Wänermans död den 12 juli 1923.

Från 299 kr

Stamskolor, 1930-talet Kompanichef, kapten Karl-Henrik Parment. Bilden är tagen vid Musikpaviljongen längs Regementsgatan, mitt emot uoffvillorna på Sergeantstigen. Namn, se bild 2. 2. John Engberg, kapt. Handhade hästar och hundar 4. Erik Nord, förrådsförman 5. Nils Olsson, senare major vid I 13 8. Furir B Jonsson 9. Furir Holger Lundin, Nyköping 10. Furir Karlsson, bytte namn till Solerud. Fanjunkare vid I 14 11. Furir Elis Carlsson, Örebro, fanjunkare i I 10 reserv 15. Erik Larsson, senare förvaltare vid Fo 43 (far till Bengt-Erik Larsson) 16. Emil Johansson, bytte namn till Engerfors. Blev polis i Eskilstuna 17. Knut Källén, flyttade till I 14, senare förvaltare vid S 1 i Uppsala 18. Fänrik (L?) Sven Almqvist, senare chef för S 1 1957-63 19. Gösta Andersson, namnbyte till Rispe 20. K B Lindblad, fanjunkare i P 1 reserv 23. Gustaf Johansson, signalfurir, känd som handbollsmålvakt 24. Löjtnant Sten Sandgren, senare major i I 20 reserv 28. Åke Brånerud, fjärdingsman i Toresund 29. Erland Öberg, fanjunkare i reserven 30. Kapten Karl-Henrik Parment, kompanichef 31. Korpral Warnicke, polis i Gävle 32. Tore Sahlberg, fanjunkare i reserven. Förvaltare på Volvo i Göteborg 33. Andersson, polis i Stockholm 35. Löjtnant Per Kellin, senare general och rikshemvärnschef 37. Fredriksson 39. Fanjunkare E A Edlund 42. Alrik Eriksson, vaktmästare vid Länsstyrelsen i Nyköping 43. Sergeant Aldor Leijon, flyttade till I 14 47. Furir E A Larsson, kassachef vid Ing 4 (Norrlands ingenjörbataljon) och Ing 1 50. Korpral E Johansson, bytte namn till Lacking, fanjunkare i P 1 reserv 51. Furir Halvar Hansson, flyttade till P 1.

Från 299 kr

2002-01-30,AS. Cristian Wilhelm Albert von Boeckmann, eller och Chr. W. Böckmann. Det kan röra sig om samma person eller en förväxling mellan två olika personer. De har t.ex. olika födslouppgifter. För von Boeckmann står det 23/1-1823 medan det för Böckmann står20/5-1821. Men jag håller mig till de uppgifter som finns om von Boeckmann. Han hade ett antal olika ateljer i Göteborg och senare även i Stockholm. Den första ateljen startade han den 15 november 1859 enl. annons i GHT, men han var missnöjd med platsen och sökte nya lokaler och den 1 oktober 1861 öppnar han en ny på Korsgatan 10. 1864 öppnar han en i Marstrand, men dessa såldes av efter ca 1 år och tydligen så startar han ateljeer i Stockholm och driver dessa parallellt med den i Göteborg. Men det går inte så bra för honom och 1868 går han i konkurs och troligen lämnar han Sverige för det finns inga anteckningar om honom i tyska församlingens handlingar om att han avlidit. Intressant att veta kan vara att "gossen" James Bourn finns med både i Göteborg och Stockholm. Senare blev han en av de stora porträtt- fotograferna. Källa: Göteborgs Fotografer, Ateljéer och yrkesmän 1840-1910. Rundqvist Boktryckeri, Göteborg. ISBN 91-630-7742-6.

Från 299 kr

2002-01-30, AS. Cristian Wilhelm Albert von Boeckmann, eller och Chr. W. Böckmann. Det kan röra sig om samma person eller en förväxling mellan två olika personer. De har t.ex. olika födslouppgifter. För von Boeckmann står det 23/1-1823 medan det för Böckmann står20/5-1821. Men jag håller mig till de uppgifter som finns om von Boeckmann. Han hade ett antal olika ateljer i Göteborg och senare även i Stockholm. Den första ateljen startade han den 15 november 1859 enl. annons i GHT, men han var missnöjd med platsen och sökte nya lokaler och den 1 oktober 1861 öppnar han en ny på Korsgatan 10. 1864 öppnar han en i Marstrand, men dessa såldes av efter ca 1 år och tydligen så startar han ateljeer i Stockholm och driver dessa parallellt med den i Göteborg. Men det går inte så bra för honom och 1868 går han i konkurs och troligen lämnar han Sverige för det finns inga anteckningar om honom i tyska församlingens handlingar om att han avlidit. Intressant att veta kan vara att "gossen" James Bourn finns med både i Göteborg och Stockholm. Senare blev han en av de stora porträtt- fotograferna. Källa: Göteborgs Fotografer, Ateljéer och yrkesmän 1840-1910. Rundqvist Boktryckeri, Göteborg. ISBN 91-630-7742-6.

Från 299 kr

Interiör från kontoret, 5 april 1946. Tekniska AB Svea grundades år 1899 av flera stora företagare i Gävle, bl.a. konsul Oscar Flemming, fabrikören Gustaf Adolf Sjöström, grosshandlare J. A. Westergren och bryggaren Wadman. Fabriken uppfördes på Ruddammsgatan 15 i centrala Gävle. Tekniska AB Swea sålde sina varor i norra och mellersta Sverige. Som mest producerades ett hundratal artiklar. År 1912 köpte Lars Westerberg företaget. Han hade redan en kemisk-teknisk fabrik, grundad 1876, som låg på Nygatan 10. Tekniska AB Svea flyttade till hans lokaler. Han sålde vidare företaget år 1920 till importaktiebolaget Carl Ohlin. År 1926 flyttade Svea till en annan lokal på Södra Skeppsbron 20 i Gävle och i samband med detta införlivades Sasol AB, grundat av Birger Fogelberg, som var chef i Tekniska AB Flora, och doktor H. Cederberg. Företaget existerade 1913-1926. Man skulle producera tekniska och farmaceutiska artiklar och hade sina lokaler i Hagaström utanför Gävle. Den främsta produkten var ett desinfektionsmedel, Sasoll. Efter flera ägarbyten ägdes både Svea och Sasol under 1980-talet av företaget Gävle Industritjänst. Det är oklart vad som hände företaget vare sig efter 1980-talet. År 1979 dokumenterade Länsmuseet Sveas lokaler med en mängd bilder inför rivningen av deras produktionsbyggnad på Södra Skeppsbron i Gävle. Gävle Stadsarkiv har Tekniska AB Sveas övriga arkivhandlingar.

Från 299 kr

Interiör från kontoret, 5 april 1946. Tekniska AB Svea grundades år 1899 av flera stora företagare i Gävle, bl.a. konsul Oscar Flemming, fabrikören Gustaf Adolf Sjöström, grosshandlare J. A. Westergren och bryggaren Wadman. Fabriken uppfördes på Ruddammsgatan 15 i centrala Gävle. Tekniska AB Swea sålde sina varor i norra och mellersta Sverige. Som mest producerades ett hundratal artiklar. År 1912 köpte Lars Westerberg företaget. Han hade redan en kemisk-teknisk fabrik, grundad 1876, som låg på Nygatan 10. Tekniska AB Svea flyttade till hans lokaler. Han sålde vidare företaget år 1920 till importaktiebolaget Carl Ohlin. År 1926 flyttade Svea till en annan lokal på Södra Skeppsbron 20 i Gävle och i samband med detta införlivades Sasol AB, grundat av Birger Fogelberg, som var chef i Tekniska AB Flora, och doktor H. Cederberg. Företaget existerade 1913-1926. Man skulle producera tekniska och farmaceutiska artiklar och hade sina lokaler i Hagaström utanför Gävle. Den främsta produkten var ett desinfektionsmedel, Sasoll. Efter flera ägarbyten ägdes både Svea och Sasol under 1980-talet av företaget Gävle Industritjänst. Det är oklart vad som hände företaget vare sig efter 1980-talet. År 1979 dokumenterade Länsmuseet Sveas lokaler med en mängd bilder inför rivningen av deras produktionsbyggnad på Södra Skeppsbron i Gävle. Gävle Stadsarkiv har Tekniska AB Sveas övriga arkivhandlingar.

Från 299 kr

Interiör från kontoret, 5 april 1946. Tekniska AB Svea grundades år 1899 av flera stora företagare i Gävle, bl.a. konsul Oscar Flemming, fabrikören Gustaf Adolf Sjöström, grosshandlare J. A. Westergren och bryggaren Wadman. Fabriken uppfördes på Ruddammsgatan 15 i centrala Gävle. Tekniska AB Swea sålde sina varor i norra och mellersta Sverige. Som mest producerades ett hundratal artiklar. År 1912 köpte Lars Westerberg företaget. Han hade redan en kemisk-teknisk fabrik, grundad 1876, som låg på Nygatan 10. Tekniska AB Svea flyttade till hans lokaler. Han sålde vidare företaget år 1920 till importaktiebolaget Carl Ohlin. År 1926 flyttade Svea till en annan lokal på Södra Skeppsbron 20 i Gävle och i samband med detta införlivades Sasol AB, grundat av Birger Fogelberg, som var chef i Tekniska AB Flora, och doktor H. Cederberg. Företaget existerade 1913-1926. Man skulle producera tekniska och farmaceutiska artiklar och hade sina lokaler i Hagaström utanför Gävle. Den främsta produkten var ett desinfektionsmedel, Sasoll. Efter flera ägarbyten ägdes både Svea och Sasol under 1980-talet av företaget Gävle Industritjänst. Det är oklart vad som hände företaget vare sig efter 1980-talet. År 1979 dokumenterade Länsmuseet Sveas lokaler med en mängd bilder inför rivningen av deras produktionsbyggnad på Södra Skeppsbron i Gävle. Gävle Stadsarkiv har Tekniska AB Sveas övriga arkivhandlingar.

Från 299 kr