Bilder från Wijklunds järnhandels innergård. Firman startades omkring 1860 av köpman Henriksson, vilken överlät rörelsen till Nygren. 1888 övertog bröderna Wijklund rörelsen. 1915 övertog Bertil Andrén tillsammans med Månsson rörelsen, Månsson avled efter något år, därefter drev B Andrén rörelsen. ( Från boken Sveriges privata företagare). Senare kom Bertil Andréns son Daniel att driva företaget. 198x köpets företaget av X anställda. Hösten 1998 flyttades hela verksamheten till kv. Murbruket 1, Västgötavägen- Murarevägen. Följande text fr. "Förslag till bevarandeplan 2" Huset uppfördes 1876 av järnhandlare P L Henriksson, huvudsakligen som bostadshus.
Från 299 kr
"20-talet". Paviljong 3 på Kustsanatoriet Apelviken som stod klar i på hösten 1926, ritad av sanatoriets arkitekt Rudolf Lange. Den godkändes för 128 platser, är byggd i sten med bjälklag av betong, putsade fasader och galvaniserad plåt på taket. Utöver bostadsrum, sjuksalar och ny badavdelning fanns även ett laboratorium och läkarbibliotek. Här ses den södra fasaden med solverandor i två våningar. Byggnaden står i förbindelse med paviljong 4 så man konstruerade en unik "glidhiss" eftersom det var en höjdskillnad mellan korridorerna i de två byggnaderna.
Kolorerat vykort, "Nedra Tivoli Halmstad". Vy över Nykterhetskaféet i parken. På skylten över balkongen stod det "Nykterhetsfolkets kafé och läsrum". I bakgrunden ett flervåningshus. 1907 öppnade Nykterhetscaféet i nedre Tivolis nyuppförda restaurangbyggnad, som Nykterhetsfolket hyrde av Halmstads stad. Den kom att kallas "Nyktran" och ersatte den gamla "Västra paviljongen". Troligen ritades den nya byggnaden av stadsarkitekten Knut Beckeman. 1922 gjordes en ombyggnad, ritad av stadsarkitekten Sven Gratz, som främst omfattade den andra våningen. Där fanns mindre rum som föreningarna kunde hyra och flera idrottsföreningar bildades där. Halmstads Schacksällskap bildades redan 1911 i Nykterhetscaféet och blev en viktig del av verksamhetens identitet. På hösten 1962 stängdes Nyktran och byggnaden revs i februari 1963.
Peter Lindquist gick till sjöss på lastfartyget M/S NORDSTJERNAN 1965. Med sig ombord hade han en kamera som han hade fått i present av sin pappa för att kunna dokumentera resan och livet i hamnarna som fartyget angjorde. Diabildssviten skildrar livet ombord på lastfartyget precis i brytpunkten innan containerhanteringen slog igenom. Fotografierna samlades in till Sjöhistoriska museet 2023. Hösten 2024 besökte Peter Lindquist Sjöhistoriska museet och höll ett föredrag. Fokus var livet ombord på ett lastfartyg vid 1960-talets mitt ur en besättningsmans perspektiv. Arkivnummer SME_657 Accessionsnummer: SM:ACC:2024:05
Drottninggatsbacken år 1955. Längst upp i bildens vänstra hörn ser man fängelset. Lastbilen står i Nygatsbacken. Den mittersta av de tre byggnaderna till höger har adressen Nygatan 54. Här föddes Hugo Theorell, nobelpristagare från Linköping. Byggnaden revs hösten 1955, samma år som Theorell fick sitt nobelpris. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Valaffisch vid Östgötagatan inför nyvalet till riksdagen 1958. Fotot pubilcerades den 6 maj 1958. Koalitionsregeringen mellan socialdemokraterna och centerpartiet hade upplösts på hösten 1957, varför ett nyval ägde rum den 1 juni 1958. Det var pensionsfrågan som orsakat krisen. En man cyklar förbi en stor valaffisch för socialdeokraterna i Linköping. I bakgrunden ser man Linköpings domkyrka. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Maskinmästare Bror Johansson vid stadens vattenverk njöt hösten 1958 av utsikten från vattentornet. I augusti 1959 gjordes nio visningar av vattentornet för allmänheten. Visningen kostade 50 öre per person. Behållningen gick till länsföreningen mort reumatism. Utsikt över Folkungavallen , sporthallen, Tinnerbäcksbadet. Till vänster i bild ser man Linköpings domkyrka.... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vävning på Runö, Misterhults skärgård. Vävstol med harneskutrustning. Greta Andersson, f. 1896, lärde sig väva på Gamleby folkhögskola. Vävar-Oskar Larsson lärde henne väva damast hösten 1920 hemma på Runö. Under 50 år vävde Greta Andersson åt hemslöjden i Västervik. Gretas syster Karin Holmberg, Runö, väver fortfarande damast men med dragutrustning. Greta Anderssons vävstol finns hos Ingrid Nilsson, Tuna. I Oskarshamns-Tidningen 1947 finns en initierad artikl om Greta Andersson och hennes vävkonst. Hon var även verksam som lärare för damastvävare i bl a Hallingeberg.
Smiss Elisabet Vedin och fostersonen Artur Karlsson har varit nere vid Nabbu med häst och vagn och hämtat hem strömming, vilken bla kan ligga i den flätade korgen på flaket, det bör finnas plats för mera fisk bakom lämmarna. Det var vanligt att man fiskade många dagar i rad, på våren och hösten ibland i flera veckor, om vädret var tjänligt. Då fick kvinnorna och ev drängar, gamla gubbar och barnen sköta det dagliga på gården. Bakom vagnen står troligen Elisabets man Christian Petter Persson. I bakgrunden ses intressanta byggnader. Den vänstra skulle kunna innehålla smedja och snickarbod, den högra källare eller linbastu. KOLLA BILDER På GåRDEN!
Ruth Lönegren med sin älsklingsdocka, får vi förmoda. Född i Kärna prästgård hösten 1890 som dotter och förstfödda barn till vice pastorn Ernst Lönegren och dennes hustru Ester Hellström. Ruth kom vidare att växa upp i skånska Öved, där fadern från 1894 innehade tjänsten som församlingens kyrkoherde. Han kom upplysningsvis att sedermera bli biskop över Härnösands stift. Ruths liv tog för tiden naturligtvis en annan riktning men blev ändå tämligen likartad. År 1915 kom hon nämligen att gifta sig med komministern och sedermera kyrkoherden Arne Olof Arbman. Makarna kom att verka och bilda familj i Hässjö, Västernorrlands län.
Anna Elisabeth Sondén på ålderns höst. Hon har levt länge och kommer att leva länge än. Föddes gjorde hon i Landeryd 1794 där fadern innehade tjänsten som socknens komminister. År 1811 flyttade familjen till Risinge efter att fadern utnämnts till kyrkoherde. Där kom Anna Elisabeth vidare att finna sin make. Hösten 1819 vigdes hon med bruksinspektören vid Borgöls bruk, David Malmquist. Borgöl kom att bli makarnas boplats tills ny tjänst lockade i Lindesberg från 1839. Efter mannens död 1856 flyttade Anna Elisabeth till släktingar i Skedevi. Hon avled av ålderdom sommaren 1890, gott och väl fyllda 96 år. Hon var då sedan länge inneboende hos en dotter i Kindstorp.
Arbetsstyrkan vid Sjöbacka ångsåg omkring år 1900. Sågverket hade anlagts hösten 1897 av firma O. Lyrholm & Co med säte i Göteborg. Bilden och källorna visar att man i hast engagerade en ansenlig arbetsstyrka. En presentation publicerad av tidningen Östgöten talar om en personalstyrka om 55 medarbetare av skilda slag. För etableringen och den första tidens drift ansvarade förvaltaren Casper Ferdinand Larsson med hjälp av faktorn Karl Johan Andersson, bördiga från Värmland respektive Bohuslän. Större delen av arbetsstyrkan hämtades dock från mer närbelägna orter. Upplysningsvis nedbrann sågverket i maj månad 1902, och eftersom företagets avverkningsrätt var på upphällningen valde man att avveckla verksamheten. Några år därefter återuppbyggdes emellertid anläggningen av nya ägare.
Hösten 1953 gjordes i samband med ombyggnad av vägen mellan Linköping och Vreta kloster, upptäckten av en omkring 4500 år gammal dubbelgrav . Undersökningen genomfördes längs perioden 16-28 november under ytterst ogynnsamma väderleksförhållande med stark kyla, men kunde slutföras väl med stöd av vägentreprenörens hjälpsamhet med anordningar för uppvärmning av arbetsplatsen. Bilden visar gravens kvinnliga skelett med hennes gravgåvor. Bakom kvinnan ses skelettet efter en hund. De små benen mellan tassarna skulle senare tolkas vara rester efter ett spädbarn. Gravens manliga skelett är utom bild.
Ett Linköpingshem som närmast övertydligt visar ett borgligt inredningsideal under det sena 1800-talet. Tunga möbler och draperande textilier ska med det nya seklets inträde släppa sitt grepp, men ännu en tid är överlast och myckenhet en populär markör i konservativa och uppåtsträvares hem. Hur de relativt unga makarna Zickerman funnit sina officiella roller är oavsett påtagligt. De var bägge bördiga från Skåne. Till Linköping hade de kommit under året 1894. Carl Vilhelm redan i januari för att ta över Sahlströms bokhandel, Erika Elfrida till hösten för giftemål med sin nyblivne bokhandlare. De blev upplysningsvis kvar i staden till 1901. Efter några år i Norrköping återvände de till Skåne.
Vy från Vartofta med Ålleberg skymtande i bakgrunden. Till vänster den ännu inte helt iordningställda nya skolbyggnaden. De andra husen som syns går under beteckningen "Sandtorp" och längst till höger kan man ana gaveln av den gamla småskolan, ett s.k. "Gjutehus". Mannen som skördar är Karl Svensson Nolgården. Vid denna sida av landsvägen (norra) fanns från infarten från Slöta räknat endast en liten röd stuga "Mariannelund", nu också då skolan. Skolan invigdes februari 1927. Lite längre fram på samma sida 50-talet meter från landsvägen fanns Karl Bergmans mejeri uppfört i början av 20-talet. Fotot är med all sannolikhet taget hösten 1926.
SAAB hade i början av 1950-talet ett stort behov av arbetskraft. Sommaren 1950 hade SAAB 100 anställda från Italien, på hösten anställdes ytterligare 300. På den här bilden ser man Francesco Nepoto ( i mitten) , som var tolk för de ilalienare som kom till SAAB. Fotot är från 1951. Man anställde även arbetare från Tyskland. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Linköpings hamn sedd från nordväst i jamnhöjd med järnvägsstationen. Denna del av hamnen togs i bruk hösten 1867 och kallades då "Nya hamnen". Den gamla hamnen låg vid Nykvarn. Skorstenen till vänster på bilden tillhör maskinskyltfabriken och den högra tillhörde sockerbruket. Bostadshuset i mitten tillhörde ELGE verken och uppfördes redan 1873. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Ridande bataljon på Linköpings gator under ledning av Lars Gösta Tamm. De hade marscherat 4 mil från prästtomta skjutfält. I en tid då de nordiska relationerna betonades flaggade Frimurarhotellet med nordiska flaggor. Bilden är från hösten 1954 och platsen är St Larsgatan. De rider mot I4 i Linköping. .. 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Tävling om att hitta på rätt namn på två MC kossor. Tävligen var den del av den så kallade "Goda Matens vecka" hösten 1959. Bland de 1546 svarande vann Marianne Thusesson, 15 år rätt. MC i Stockholm hade bestämt att kossorna skulle heta Klara och Viola. Priset på tävlingen var 75 liter mjölk i halvliters tetra. Som tur är kunde Marianne dela upp priset i småposter! MC kossan. Ko. Mjölkcentralen. Arla. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Utsikt från Tornehamn. Bogserbåten "Laila" på Torneträsk under byggen av Riksgränsbanan. Att bygga järnväg i ödemark och i synnerhet så isolerade områden som dessa norr om Kiruna krävde omfattande insatser för transport av personal, förnödenheter, materiel och material. Upp till Kiruna klarade man transporterna genom att snabbt bygga ett körbart spår från Gällivare. När rälsläggningen på hösten 1900 nått fram till Torneträsk började man att forsla huvuddelen av det behövliga godset den vägen och vidare med motorbåten Laila längs linjen eller vintertid med slädforor.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.