Gåsatorget i förgrunden av bilden utgör den södra och mindre delen av stadens äldsta torg. Detta redovisas på den äldsta kända kartan över Falkenberg från omkring 1650 som en öppen plats söder om S:t Laurentii kyrka, vilken i en "Eijendomss beskriffuellsse" 1668 benämns "thorffued".
Från 299 kr
Hans Rydberg var den siste repslagaren i Falkenberg och drev detta yrke i nära 40 år. Han var född i Lund den 27 sept. 1857. A Ljung 1911 köpte Rydberg stg 311 (f d Fabriksgatan 10A) och hade på gården sin repslagarbana, i nuvarande kvarteret Lejonet 21. Ur häftet kv Kyrkan, Prästg m fl.
Lastbilen en Volvo Viking köptes ny 1959. Lastbilen kunde förses med en tanken på flaket. Lastbilen användes under dagtid för att köra lera till tegelbruket, och koks och olja med efter ordinarie arbetstid. Uppgifter Gerahard Gustavsson och boken Falkenberg i backspegeln, sidan 53.
bild 2: Förvärv från Anna-Lisa Nilsson innehavare av antikvitetsaffär i Falkenberg fram till 1985. Genom en auktion kom hon över div. föremål efter Patrik Johnsons kvarlåtenskap. De har sedan dess (1971) legat på hennes vind i Abild prästgård. Föremålen överlämnade från A-L Nilssons dödsbo av döttrarna Marie Louise Andersson, Viveka Linderström Sthlm o Anita Skantze Ullared.
Tullvaktmästare Emanuel Svenssons stuga vid stigen bakom gårdarna vid Storgatans västra sida nere i ”gamla sta´n”. Bland barnen synes de två flickorna Selma och Gertrud Bissmark och flickan Olga Stenberg (längst till vänster). Tullvaktmästare Emanuel Svensson (1826-1907) var vaktmästare vid tullen i Falkenberg 1860-1895.
Byggnadslov för rian, Rian 10, beviljades 1883-07-27 och 1899-07-31 för ett bostadshus till vänster om tullhuset från 1870 på Laxen 17. Brandförsäkring beviljades 1882-07-22 för den byggnad, en ladugård på Slottshagen 10, som synes framför spannmålsmagasinet, nuvarande museet. den redovisas på 1878, 1888 och 1913 års kartor. Fotot visar dock en längre byggnad och ett förskjutet läge österut. Falkenberg 1999-01-18 C.E.
Bilden finns i 2 exemplar. Från ett programblad från midsommarafton och midsommmardagen 1907:Står bl.a. Karnevals- fästen i Falkenberg. Från en tidningsannons i Falkenbegs Posten den 22 juli 1907 kan man läsa Hantverks-Karneval söndagen den 28 juli. Men man kan ej med säkerhet säga att ovanstående hör ihop med bilden då flera karnevaler har förekommit. "Museets kommentar"
Bilden finns i 2 exemplar, Från ett programblad från midsommarafton och midsommmardagen 1907:Står bl.a. Karnevals- fästen i Falkenberg. Från en tidningsannons i Falkenbegs Posten den 22 juli 1907 kan man läsa Hantverks-Karneval söndagen den 28 juli. Men man kan ej med säkerhet säga att ovanstående hör ihop med bilden då flera karnevaler har förekommit. "Museets kommentar"
Bilden verkar vara tagen i samband med en karneval, då bild nr 01059 är tagen på samma plats samt att bildkvaliten är den samma. Från ett programblad från midsommarafton och midsommmardagen 1907:Står bl.a. Karnevals- fästen i Falkenberg. Men man kan ej med säkerhet säga att det hör ihop med bilden då flera karnevaler har förkommit. "Museets kommentar"
Målningen är utförd av konstnären Bengt Nordenberg. Han är då 27 år gammal. Senare i livet beger han sig till Dusseldorf, ett dåtida europeiskt konstcentrum. Där utvecklar han sitt konstnärsskap och blir en av Sveriges främsta folkskildrare. A M Lundberg var borgmästare i Falkenberg 1853-1912.
Kakelugnen bild 2-4 finns idag på Hembygdsmuseet. Enligt Ernst Walerius, Pottmakare...... har kakelugnsmakare Gustav Stenberg själv satt upp den i sin fastighet S:t Lars kyrkogata 4. Gården brann omkring 1935, ugnen räddades till stadens museum. Skafferingarna är utförd av Julius Stehn (1875-1908), sedemera kustroddare i Falkenberg. Se även Kakelugnar, Kulturen 1951.
Från ett programblad från midsommarafton och midsommmardagen 1907:Står bl.a. Karnevals- fästen i Falkenberg. Kl. 1 e.m. Ridande härolder kungöra fästens början. Men man kan ej med säkerhet säga att det hör ihop med bilden då flera karnevaler har förekommit. "Museets kommentar"
Bilden finns i två exemplar. Från ett programblad från midsommarafton och midsommmardagen 1907:Står bl.a. Karnevals- Fästen i Falkenberg. Kl. 1 e.m. Ridande härolder kungöra fästens början. Men man kan ej med säkerhet säga att det hör ihop med bilden då flera karnevaler har förekommit. "Museets kommentar"
Dk II avd. 1945§ 25 rivning av Hertings kvarn. "Engelmännens bastu 1886". Se "Days in Falkenberg" sidan 37.(C.E.). Kvarnen låg där nuvarande kraftstationen är uppförd.Den är byggd 1945. Frågan är om det inte är en kvarn i Vinberg, vid Vinån?, Museets kommentar.
Området för Idrottsparken avskildes ca 1930 från Ry gårds ägor i Långås, 12 km norr om Falkenberg, alldeles väster om samhälle och järnväg. Fotbollsplanen låg ett kort stycke härifrån. Idrottsparken var i själva verket enbart en nöjesplats och dansbana som fanns kvar till strax efter andra världskriget. Från Textkomplettering Erik Kylén 1991
Kolorerat vykort, "Järnvägsstationen Ullared". Järnvägsbyggnad uppförd 1911 för att betjäna både Falkenberg-Limmareds järnväg och Varberg-Ätrans järnväg. På balkongen står stationsmästarens barn. Den lilla fyrkantiga plåtlåda som syns på spåret till vänster, användes av apotekaren i det vita huset för att transportera medicin till en del orter utmed banan. I det gröna huset till höger om stationsbyggnaden fanns J A Johanssons lanthandel.
Vykort, "Varberg-Ätranbanans invigning 21 aug 1911. Silvergärde station." Dateringen är något märklig för enligt andra uppgifter skedde invigningen för denna del av järnvägslinjen den 22 juli detta år. En liten skara personer står vid stationen och några späda träd har planterats intill rälsen. Vykortsförlag Bia Dahlberg, Falkenberg
Vykort, "Kinnareds Järnvägsstation" i Hylte kommun. Stationen byggdes 1877 då sträckan Halmstad-Värnamo öppnades, men byggnaden har omgestaltats flera gånger tills den fick denna funktionalistiska dräkt. Stationen revs år 2000. Från Kinnared byggdes en järnväg till Fegen som invigdes 1885. Via Fegen-Ätrans Järnväg invigd 1887, och sedan Varberg-Ätrans Järnväg invigd 1911, kunde man komma vidare både till Varberg och Falkenberg härifrån.
Schedevi slott ur ett svårt perspektiv för tidens fotokonst. Slottet uppfördes 1769-81 av riksrådet Melker Falkenberg. Genom åren har det ägts av medlemmar ur exempelvis släkterna Engelcrantz, Friesendorff, Belfrage och Hellhoff. Fotoåret 1904 besattes slottet av Esbjörn Pontin med hustrun Sigrid Konstansia Wetterström.
Fyra kvinnor och ett barn sitter runt ett kaffebord på en gårdsplan framför en farstu. En äldre kvinna är klädd i mörkt, troligen "friherrinnnan Falkenberg" från Stockholm. Till vänster, en liten bit från sällskapet, står två flickor med en karaff och blommor i vas respektive bricka
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.