Ladugårdsbyggnad på Sundby sjukhusområde 1986
Från 299 kr
Mangårdsbyggnaden till Norra Staregården i Onsala, senare kallad bara Staragården. Vid tidigt 1800-tal fanns både denna gård nordväst om kyrkan och Staregårdarna nära Gottskär utmärkta på kartan. Hemmanet fanns redan på 1600-talet under den danska tiden, men den ena sydliga gården upphörde vid slutet av 1700-talet och den andra ett sekel senare. Markerna köptes upp av ägarna till Norra Staregården. Hit kom skeppare Andreas Clase från Clasagården med fru vid 1760-talets mitt. De fick många söner som alla blev skeppare och de byggde upp en ansenlig förmögenhet som gjorde att Andreas kunde köpa in flera andra Onsalagårdar t ex Häcklehagen och Håkulla. Bostadshuset på bilden uppfördes på 1830-talet och revs, som sista kvarvarande byggnad på gården, vid slutet av 2020. Under några decennier på 1900-talets senare hälft bedrevs ridskola på gården.
Stora Sannå gård i Släps socken. Mangårdsbyggnaden ligger på en liten höjd i odlingslandskapet, med ekonomibyggnaderna nedanför på ömse sidor. Bostaden är timrad i två våningar. (Se även bildnr G8799)
Mangårdsbyggnaden på gården Björkriset (Björkeris) i Tölö socken. Det är en reslig byggnad på hög stenfot under ett tegeltäckt mansardtak. En altan med trappa ner till trädgården är lika bred som frontespisen, vars mitt markeras av en pilaster.
Mangårdsbyggnaden på Torstorps gård i Grimeton. Byggnaden har en står glasveranda i två våningar. Mitt framför den står en flaggstång vid en rund fontän, där en ung kvinna sitter på kanten.
Mangårdsbyggnaden till Sven Anderssons gård, fastighet Tvååker 8:3 "Lars Torsgård", byggd år 1916. Några tidstypiska arkitektoniska drag är gavlarnas välvda former, skapade av vindskivornas utformning, småspröjsade fönster och enasymmetrisk fasad med såväl veranda och balkong som burspråk.
Ena gaveln av mangårdsbyggnaden på Klockaregården i Onsala. Byggnaden är timrad och tros vara uppförd ca 1720. Det valmade sadeltaket är täckt av tegel och de lodräta markeringarna i fasaden är så kallade knutlådor som täcker timrets utskjutande ändar.
Mossen, Onsala. Mangårdsbyggnaden och trädgården, som hägnas av en låg häck. De fyra Mossen-gårdarna ligger samlade likt en by i socknens norra del. Förr var torvupptagningen i de stora mossarna här mycket betydelsefull för bränslebehovet i denna trädfattiga trakt.
Mangårdsbyggnaden till Sembs Mölla i Asige med kvarn och stort jordbruk Bilden är tagen mot söder. Bakom byggnaderna flyter Suseån som drev kvarnen, byggnaden till vänster. Bostadshuset var troligen byggt ca 1830 och kallades "kaptensgården" efter kapten Gert Jörgen Adam Geelmuyden (1859-1930, född i Nibstrup, Danmark) som ägde gården vid sekelskiftet. Han gifte sig 1887 med Elvira Fredrika Grundberg (1863-1949) från Abild och köpte Sembs Mölla år 1892 där han drev kvarnen och även var köpman. De fick sex barn vara två uppnådde 100-årsdagen. Den yngste sonen föddes 1903, samma år som blev Geelmuyden blev hamnkapten i Varberg, och dog så sent som 2005, strax före sin 102-årsdag. Kapten Geelmuyden hade arbetat till sjöss i engelsk tjänst mellan 1872-1892. Framför bostaden står en familj samt ett hästekipage. Om det inte är personer ur familjen Geelmuyden kan det vara arrendatorerna Ernst och Jenny Andersson samt deras syskonbarn. I husets vänstra gavel (mot kvarnen) låg en handelsbod. Kvarnbyggnaden på bilden kan vara uppförd 1888, men kvarndriften på platsen är betydligt äldre än så. Idag finns inget av husen kvar.
Mangårdsbyggnaden på Mårtagården och till höger en ekonomibyggnad. Mellan byggnaderna leder en grind ut till trädgården, som omges av en stenmur. Bostadshuset uppfördes 1780 av skepparen Lars Ryberg med maka Anna-Britta Hansdotter. Gården var traditionellt kringbyggd med inkörsport fram till 1879-80. Gårdsbyggnaderna blev 1982 skyddade som byggnadsminne och 2003 bildades här, tillsammans med kaptensgården Apelhögen intill, Hallands första kulturreservat. Reservatet omfattar både omgivande marker och bebyggelse.
Flygfoto över Ellersta med mangårdsbyggnader och uthus, 1957
Mangårdsbyggnaden till Almebergs gård (Reisens) år 1900, kv Pilsberg i hörnet av Skansgatan - Ringvägen. Tre kvinnor sitter i trädgården nedanför verandan.
Brevkort stämplat 11 april 1903, "Susegården" samt notering "1 1/2 mil n. om Halmstad ngt s. om Fröllinge." Susegården ligger i Kvibille och Fröllinge slott i Getinge. Susegården ägdes i början av 1600-talet av två bröder Susse, från vilken den fått sitt namn. 1639 köptes den av Holger Rosenkrantz som var ägare till Glimmingehus i Skåne. Här ses mangårdsbyggnaden med flyglar ligga vid en damm. Byggnaderna har alla valmade mansardtak, där nedre takfallet på huvudbyggnden fått fyra smala takkupor. Entrén är försedd med en bred veranda med balkong ovanpå. Bild 2 visar kortets hälsning till fröken Sally Nyman i Heberg.
Vy mot mangårdsbyggnaden till Stora Iserås, en kaptensgård i Onsala, med tomten sedvanligt hägnad med en stengärdsgård. I början av 1700-talet bodde här förvisso en klockare, men genom hans barnbarn kom snart skepparna till gården. Isak Apelbom (f 1742) från Apelröd i Onsala hade gjort sig rik som Medelhavsskeppare och när han gift sig med Anna på Iserås lät han uppföra det, för Onsalaskepparna, typsikt långsträckta huset i två våningar under 1700-talets senare del. När huset restaurerades omkring 1970 återställdes takmålningar på andra våningen.
Kaptensgården Stora Lyngås i Onsala. Den timrade mangårdsbyggnaden i två våningar uppfördes 1759-60 av de fyra sönerna till skepparen och dykerikommissarien Anders och frun Ingela Schale. Det blev den äldste sonen Michael Andersson Schale med frun Marianna (systerdotter till Ingela Gathenhielm) som övertog gården. Lyngås förblev en släktgård i 269 år. Notera den klassicerande portomfattningen med pilastrar och trekantigt överstycke, tympanon. Det stensatta gårdstunet var helt kringbyggt fram till 1920-talet då portladan togs bort av agronom Agnar Jönsson. Han startade ett hönseri på gården, men sålde den när familjen öppnat Jönssons konditori i Gottskär.
Ena Knapegården i Onsala, den som kallas "Där borte". Mangårdsbyggnaden sedd ifrån trädgården och till vänster en liten byggnad på hög stenfot. Kofferdikaptenen Andreas Backman lyckades 1814 återsamla ägorna till det gamla säteriet på Råö, som blivit fyrdelat. Sedan kom han själv att tredela det utifrån sina tre barn. Äldsta dottern Johanna Beata fick denna norra del av egendomen (däri ingick den äldsta säteritomten, vars byggnader ersattes 1755 på den tomt med Knapegården kom att kallas "Där framme") när hon gift sig 1801. Hon och maken Andreas Dannberg lät därefter uppföra ursprunget till byggnaden på bilden.
Mangårdsbyggnaden på Norra Staregården i Onsala, senare kallad Staragården. Till höger ses ekonomibyggnaden där en ridskola etablerades 1900-talets senare hälft. Bostadshuset på bilden uppfördes på 1830-talet och revs, som sista kvarvarande byggnad på gården, vid slutet av 2020. (Se även bild G8961) Hit kom skeppare Andreas Clase från Clasagården med fru vid 1760-talets mitt. De fick många söner som alla blev skeppare och de byggde tillsammans upp en ansenlig förmögenhet som gjorde att Andreas kunde köpa in flera andra Onsalagårdar t ex Häcklehagen och Håkulla.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.