fotografi
Från 299 kr
Vallingatan 1, totempåle, Wallingatan 1, exteriör, Etnografiska museet, fotografi, photograph@eng
hundar, kanot, batt, slädar, fotografi, photograph@eng
Fordonet på bilden är en Volvo TPV (TerrängPersonVagn). Konstruktör var Måns Hartelius och 210 stycken togs fram till krigsmakten. Nr 3 gick till Argentina för försäljning och nr 209 till Jönköpings brandkår. TPV visades första gången på Stockholmsmässan 1 september 1944. De flesta tillverkades mellan september 1945 till februari 1946. Armén kallade den för Terrängpersonbil m/43, tgpbil m/43. Med radio radioterrängpersonbil 25W m/39. Radion heter 25W Bl m/39. Från 50-talet fick bilen sitt namn ratgpbil 911 25W. Tjänstgjorde fram till 1965 då de flesta såldes på överskott för 600 kr. Mannen på bilden har tagit bort luftrenaren för att komma åt Carterförgasaren som troligtvis flödar för att nålventilen har hängt sig. Därav hammaren som behövs för att knacka på förgasaren. Vidare ser man att det är ett radioavstört system, fördelaren är inkapslad. Detta exemplar är då utrustad med en 25W radio, en av 82 stycken som fick det. Fotografiet är taget från 1946 fram till 1960 med tanke på uniformerna då m/59 kom.
Banbyggnad Inlandsbanan. Gruståg i Meselefors. Personer från vänster: 8:e man med svart hatt, skjortan öppen i halsen, håller sin spade lutande, Gustav Asplund, Granberget, Dorotea. 12:e man i diket, med keps på huvudet, Olav Hedberg, Dorotea. 15:e man med lokets högra hjul i ryggen är "Rock-Mårten", Mårten Jonsson, Rockvattnet, (därav namnet). Personen som sitter mitt fram på loket är Levi Ångman. Platsen förmodas vara Meselefors. Stora mängder grus togs ut från den grusåsen i Mårdsjö= Saxvattnet, där järnvägen går fram. Loket är Statens Järnvägar, SJ E 900. Det först tillverkade av E-loken. SJ E 900
Markaryd var fram till Roskildefreden 1658 en viktig gränsort för Sverige. 1638 anlades Sveriges andra poststation på orten för att knyta an Stockholm med posttrafiken från Danmark och resten av Europa. Efter att Skåne erövrades av Sverige minskade ortens betydelse. Under slutet av 1800-talet anlades en järnväg från Åstorp till Jönköping och en från Hässleholm till Halmstad, vilka möttes i Markaryd som då blev en järnvägsknut. I Markaryd växte en industri fram baserad på verkstads- och skogsproduktsföretag, och under 1960-talet förlades Rikspappersskolan (numera KCM, kunskapscentrum Markaryd) hit för utbildning inom massa- och pappersindustri.
Annexbyggnad till restaurang Möllan i Morup med gräsmatta, rosenrabatt och nyplanterade träd. I bakgrunden ses tornet på Morups kyrka. 1944 köptes väderkvarnen på platsen av Hugo Eklund och Svea Augustsson, som gjorde om den till ett konditori och serveringsställe. Med tiden kom flera byggnader att uppföras vid kvarnen i takt med att verksamheten utvecklades. De drev rörelsen fram till 1960.
"Lagafontänen" på Stortorget i Laholm skapad av John Lundqvist 1933. Detta är Laholms äldsta offentliga konstverk. Dess originalpump var i bruk fram till 2025, men då fick fontänen ett nytt "hjärta". Bakom fontänen står cyklar parkerade bland de fyra träden. Vid Storgatan ligger gamla rådhuset till vänster och ett apotek. En "folkabubbla" står parkerad till vänster. Förlag: "Einar Lindgrens Bokhandel, Laholm.
Skonerten VERITA ligger förtöjd vid kaj, prydd med signalflaggor. Flera besättningsmän är synliga ombord, både på däck och i riggen; längst fram i fören står en man med kikare. Fartyget är fotograferat från en mindre båt på vattnet, med andra segelfartyg i bakgrunden. Fotografiet är monterat på kartong.
Operasångerskan Christina Nilsson i parken på Gårdsby, tillsammans med bl a brodern Sven Jonasson och familjen Johannes Nilsson (brorson). I bakre raden fr.v.: Anna Nilsson, okänd (fru Gustava Maria Sjöstrand?), Kristina Nilsson, Johannes Nilsson, Clara Schander. I främre raden fr. v.: Sven Jonasson, Christina Nilsson de Casa Miranda, fru Anna Nilsson. Längst fram Benno Nilsson i sjömansdräkt.
Gruppbild av personalen på Kustsanatoriet Apelviken i samband med dess 50-årsjubileum den 3 juli 1954. Framtill har en mängd blombuketter ställts fram och bakom de tre små gossarna i mitten sitter en man med dragspel. Mannen som sitter längst till höger var svinskötaren Sven, som dog samma år och blev jordfäst på sanatoriets begravningsplats.
Gruppbild av 15 kvinnor tillhörande Alingsås Kooperativa Kvinnogille, varav 10 står och fem sitter. Studiegruppen hade cirkelavslutning hemma hos Tillan Johansson. Stående fr.v.: Alma Augustson, Gertrud Nilsson, Karlsson (?), Nelly Hedberg, Sonja Bengtsson el Helga Jansson, Lempi Kerrman, Hilma Allard, Else Helin, Svea Malmgren, Tillan Johansson. Sittande fr.v.: Greta Nord, Gertrud Hermansson, Agda Sjögren, Ellen Rosén (längst fram), Sara Fransson.
Kvarter Spinnaren. Spinnaregården. Midsommarfirande. Mannen till vänster med vitt skägg och vit hatt är dressare Persson, hans dotter har kommit från Amerika, (kvinnan längst fram bland barnen.) Den så kallade Spinnaregården revs 1967 för att ge plats åt nuvarande kvarter Hill.
Hästvagn med två hästar och kusk samt medpassagerare, i uniform, rullar fram över en gata. Vagndelen bakom kuskens sittplats är klotformad. Den så kallade Kugleposten passerar kv Gustav på Torggatan mot norr. Närmst kameran två flickor och på husets fasad bakom vagnen syns skyltar med texten "Kappor" "Klädningar" "Royal Café" Den så kallade Kugleposten passerar kvarterat Gustav på Torggatan mot norr.
En man står vid ett antal bikupor i Alex Carlssons handelsträdgård i kv. Fregatten. Trädgården startade 1916-17 och drevs fram till 1940-talets början. Alex Carlsson hade tidigare, 1910-16 en speceriaffär på Stampen. Vid sidan om trädgårdsskötseln sålde han även honung och som mest hade han 21 bisamhällen.
Porträtt av Gustava Adelsköld. Till bilden har hennes dotter Bib Adelsköld skrivit "Kappa från Lundin. Tjock plysch med svarbrunskimrande skunk på krage, manschetter och nerikring. Hatt från Folkers efterträdare? Folkers gjorde bahytter redan åt pappas och mammas farmödrar och mormödrar. Kappan väl från ca 1896-97. Claes Adelsköld tecknade själv alla sin hustrus kläder och smycken ända fram till 1900-talet."
Överbygget från en gammal buss blev till en sommarstuga åt familjen Karlén någon gång på 1930-talet. Den fick namnet Bussebo. I Hageby Prästgårds skog mellan Docketorp och järnvägen i Landeryd. Efter Oscar Karléns död 1951 stod den kvar och förföll ända fram till 1970-talet.
Lämningar av Nordmarkshyttan 1921. Nordmarkshyttan var under hela 1600-talet en av de mest produktiva hyttorna i Värmland. Blåsningen pågår från jul till långt fram på sommaren heter det år 1711. Nordmarkshyttan blev senare uppköpt av Uddeholmsbolaget och driften lades ner år 1905.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.