En för tiden unik vy över Linköpings östra utkanter. Utblick över delar av Kungsladugårdsområdet och den blivande stadsdelen Kallerstad mot norr. I förgrunden bebyggelsen i området Tomteboda mellan järnvägen (Ringstorpsbanan) och den allékantade Norrköpingsvägen. Närmast kameran lägenheten Hagalund som upplysningsvis att namnge den senare utlagda Hagalundsvägen. Bortom fälten anas Kallerstad gård. Odaterad bild som med trovärdighet kan knytas till 1910-talets första år.
Från 299 kr
När detta fotografi togs vid förra sekelskiftet hade Skönero i Tryserum utgjort släkten Tryséns huvudgård i långliga tider. Den av familjen siste ägaren var Magnus Trysén, som år 1909 lät den gå ur släkten för ny egen tillvaro i Stockholm. Före dess torde den fotointresserade godsägaren dokumenterat miljön och även utfört den unik koloreringen.
Mangårdsbyggnaden till Lilla Ullevi norr om centrala Linköping. Här dokumenterad av Östergötlands museum inför rivning för att ge plats för utvidgning av industri- och handelsområdet Tornby.
Flygelbyggnaden till Lilla Ullevi norr om centrala Linköping. Här dokumenterad av Östergötlands museum inför rivning för att ge plats för utvidgning av industri- och handelsområdet Tornby.
Risbrinksvägen 32 i stadsdelen Hejdegården i Linköping. Dokumenterad av Östergötlands museum 1968, kort före rivning.
Smedstorp i Järstad låg ursprungligen under Ullevi Mellangård men friköptes av Oskar Fredrik Börling omkring förra sekelskiftet. Sonen Erik Gustav lät efter arv modernisera huvudbyggnaden 1946. Här en vy mot husets baksida 1951.
Parti av Västanågatan i Linköping 1967. Perioden innebar stor omvandlig av stadsdelen. I blickfånget gatans nummer 17, ett av flertalet hus som beslutats att rivas.
Enkelstuga på Alnäs Västergård i Skeppsås. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1949.
Till synes i farten ställda cyklar och en trehjuling på trappan, antyder att det ännu rådde liv i 37:an vid fotografens besök våren 1945. Men tiden för fortsatt boende hade runnit ut. Kort efter fototillfället revs huset för att ge plats för nytt. Vy från norr.
Hejla rusthåll, Rök sn. Mangårdsbyggnaden sedd från väster.
Kila kronogård 1920. Vid tiden för bilden ägdes gården av Johan Melker Andersson som år 1917 låtit uppföra ny och präktig mangårdsbyggnad. Gården var från året dessförinnan utarrenderad till dottern Sigrid Maria och hennes make Frans Rikard Larsson.
Vid Onkel Adamsgatans västra ände 1926. Närmast gatans nummer 16 följt av 18 och 20. Samtliga inflyttningsklara 1923 goda exponenter av mer påkostade hus som uppfördes i Gottfridsberg under stadsdelens delvisa utveckling från oreglerat utkantsområde mot stadsnära villastad.
Något obemärkt trots sina väl tilltagna proportioner ligger fastigheten Ågatan 1 B i gatuhörnet mot Snickaregatan. Trävaruhandlare Axel Petersson lät uppföra villan 1918 men avflyttade efter en kortare tid. Från 1923 ägdes fastigheten av grosshandlare Karl Oskar Johansson. Foto 1926.
Ett fördunklat motiv ur Linköpingsfotografen Didrik von Essens samling vi inte lyckats lokalisera. En ståndsmässig gård, sannolikt i Östergötland. Foto omkring år 1900.
Skönero i Tryserum från sjösidan. Kolorerat fotografi från förra sekelskiftet av dåvarande ägare Magnus Trysén.
Bostadsinteriör från kvarteret Planket 18 i Norrköping. Fotografi från omkring 1948.
Motiv från Packhusgatan 1 i Norrköping. Fotodokumentation av bostadshus med tillhörande uthus taget i samband med ansökan om rivningstillstånd.
Interiör från Brändströmska gården i Linköping, uppkallad efter överste Edvard Brändström som under några år kring förra sekelskiftet bodde här med sin familj. Just detta rum var som synes sparsamt möblerat och gav svängrum runt det biljardbord som vi får förmoda döljer sig under filten. Bilden är inte exakt daterad.
Interiör från makarna Brändströms våning i Linköping. Edvard Brändström och Anna Vilhelmina Eschelsson inflyttade till Linköping 1896 och de kom att bo och verka i staden under en tioårsperiod. I april månad 1898 utnämndes Edvard till överste och chef vid Första livgänadjärregementet och i sammanhanget flyttade familjen till den visade stadsvåningen invid Drottninggatan. Som synes stod det sena 1800-talets stilideal i full blom. I en högborglig miljö som den brändströmska har familjens sällskapsrum fyllts med bekväma och ombonade möbler i blandade nystilar. Golvet är närmast täckt av mattor, och detsamma gäller stora delar av väggarna. Bild från omkring sekelskiftet 1900.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.