Avbildning i gouache föreställande standarstänger tagna som troféer av svenska armén. De två stängerna längst till höger i bild finns bevarade i Armémuseums samling, för mer information, se relaterade objekt.
Från 299 kr
Plansch med uniform för Armén och Västgöta regemente. Handkolorerad litografi efter original av Adolf Ulrik Schützercrantz. Ingår i planschsamlingen Kongliga svenska arméens uniformer utgiven som stentryck av Müller 1825.
Avbildning i gouache föreställande standarstänger tagna som troféer av svenska armén. De två stängerna längst till vänster i bild finns bevarade i Armémuseums samling, för mer information, se relaterade objekt.
Plansch med uniform för Indelta infanteriregementena, Gotlands infanteriregemente, Hallands och Blekinge bataljoner, Norrbottens och Västerbottens fältjägarkår, Jämtlands fältjägarkår, Västernorrlands bataljon och Värmlands fältjägarkår. Ingår i planschsamlingen Svenska armén - 7 planscher i färgtryck, utgiven av Otto Holmgren.
Avbildning i gouache föreställande fanstänger tagna som troféer av svenska armén. De två stängerna längst till höger i bild finns bevarade i Armémuseums samling, för mer information, se relaterade objekt.
Avbildning i gouache föreställande standarstänger tagna som troféer av svenska armén. Stången längst till vänster och näst längst till höger i bild finns bevarade i Armémuseums samling, för mer information, se relaterade objekt.
Avbildning i gouache föreställande fälttecken tagna som trofé av svenska armén. De två avbildade fanorna längst till vänster i bild finns bevarade i Armémuseums samling, för mer information, se relaterade objekt.
Register, med inskriptioner och vapen till kanoner tagna med fästningen Bertzen den 15 september 1704, till bokverk med avbildningar föreställande eldrör tagna som troféer av den svenska armén åren 1703-1706, utförda av syskonen Anna Maria och Philip Jakob Thelott.
Porträtt av Federico Gómez de Salazar y Orduña, officer i spanska armén och den som införde fysisk aktivitet och idrott i spanska armén. Federico Gómez de Salazar y Orduña var tillsammans med militärläkaren Federico González Deleito i Sverige 1910 för att studera metoderna för svensk gymnastik.
Vallens säteri, eller Wallens slott, strax utanför Våxtorp, dvs i den tidigare gränstrakten mellan Sverige och Danmark. Huvudbyggnaden sedd från sydväst över Storsjön, med den gamla ekonomibyggnadens branta sadeltak skymtande till höger. Bottenvåningen och flyglarna i manbyggnaden har kvar rester från en medeltida borg; en befäst sätesgård uppförd av den danske riddaren Peder Laxmand på 1300-talet. Trakten härjades ofta och godset har brunnit många gånger genom historien. Under 1500-talets första decennier befästes Wallen med murar, vallar och gravar av den dåvarande ägaren, det dansk-norska riksrådet Henrik Krummedige. Efter att Halland blivit svenskt invaderades Wallen under "Skånska kriget" 1676-1679 i elva dagar av danska armén, som brände och förstörde bebyggelsen. Borgen hade fyra längor med ett torn mitt på längan med port till vindbryggan. Mitt på gården fanns en djup brunn. Mangårdsbyggnaden fick nuvarande utseende vid återuppbyggnaden år 1801, efter en brand året innan, och saknar numera den östliga längan. Godset är kulturhistoriskt intressant även genom att stickningskunskapen, "binge", lär ha utgått härifrån genom den förste svenske ägarens fru, Birgitta van Cracauw (även von Krakau), från Nederländerna. Hon gifte sig 1647 med svenske Magnus Durell och de köpte Wallen samma år. Magnus familj hade sedan 1645 kontrakt på tillverkning av stickade strumpor till svenska armén och med Magnus tillstånd blev det Birgitta som organiserade uppdraget som en förläggarverksamhet. Tjänarna på Wallen utbildades i binge och sedan fick de hålla lektioner för allmogen, som därefter från Wallen tilldelades importerad fårull. De färdiga sockarna distribuerades till armén via Wallens säteri. I över hundra år fortsatte kvinnor i släkten att sköta verksamheten. (Se även bildnr F8727)
Det en gång i tiden präktiga Stjärnorps slott uppförden vid mitten av 1600-talet. Byggherre var den skotske adelsmannen Robert Douglas som förlänats marken för sina insatser i svenska armén. Sedan en förödande brand 1789 kvarstår huvudbyggnaden som ruin. Här en dokumentation från omkring år 1900.
Kartusch till bokverk med avbildningar föreställande eldrör tagna som troféer av den svenska armén åren 1703-1706, utförda av syskonen Anna Maria och Philip Jakob Thelott. Avser troféer tagna i Polen den 4 oktober 1703 och utur staden Strasburg (Brodnica) den 16 oktober 1703. Kartuschen troligen utförd av Thomas Cunninghame 1746.
Kartusch till bokverk med avbildningar föreställande eldrör tagna som troféer av den svenska armén åren 1703-1706, utförda av syskonen Anna Maria och Philip Jakob Thelott. Avser troféer tagna vid Gemürtenhof den 16 juli 1705 under general Adam Leijonhufvuds (Lewenhaupt) anförande. Kartuschen troligen utförd av Thomas Cunninghame 1746.
Kartusch till bokverk med avbildningar föreställande eldrör tagna som troféer av den svenska armén åren 1700-1702, utförda av syskonen Anna Maria och Philip Jakob Thelott. Avser troféer tagna utur staden Sandomir den 22 november 1702. Kartuschen troligen utförd av Thomas Cunninghame 1746.
Kartusch till bokverk med avbildningar föreställande eldrör tagna som troféer av den svenska armén åren 1700-1702, utförda av syskonen Anna Maria och Philip Jakob Thelott. Avser troféer erövrade med fästningen Kokenhusen den 11 juli 1701. Kartuschen troligen utförd av Thomas Cunninghame 1746.
Kartusch till bokverk med avbildningar föreställande eldrör tagna som troféer av den svenska armén åren 1700-1702, utförda av syskonen Anna Maria och Philip Jakob Thelott. Avser troféer tagna i Kraków den 2 oktober 1702. Kartuschen troligen utförd av Thomas Cunninghame 1746.
Kartusch till bokverk med avbildningar föreställande eldrör tagna som troféer av den svenska armén åren 1700-1702, utförda av syskonen Anna Maria och Philip Jakob Thelott. Avser troféer tagna i Polen den 8 juli 1702. Kartuschen troligen utförd av Thomas Cunninghame 1746.
Kartusch till bokverk med avbildningar föreställande eldrör tagna som troféer av den svenska armén åren 1700-1702, utförda av syskonen Anna Maria och Philip Jakob Thelott. Avser troféer erövrade vid Klets 1700 under översten Jakob Spens och majoren Carl G. Kreutz anförande. Kartuschen troligen utförd av Thomas Cunninghame 1746.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.