Utgrävning 1926 av gånggriften vid Tolarp, Snöstorp. Tre män står i gravens närhet med en spade fastsatt i marken framför något som kan vara en vinschanordning. Utgrävare var arkeologen Folke Hansen från Lund till vänster och kyrkoherden/arkeologen Viktor Ewald till höger. De grävde även ut Lugnarohögen i Hasslöv samma år. stenkammargraven från yngre stenåldern. Mellan dem står A Lagergren, kassör i Hallands hembygdsförbund. Troligen är fotot taget av någon tidningsfotograf då spaltbredden anges på fotografiets baksida. (Se även F8955, F8956, F8964)
Från 299 kr
Sten med hällristning och skålgropar i Tjuvahålan Hasslöv. Vid stenen står en man klädd i mörk slängkappa och hatt. I bakgrunden ligger en korsvirkesgård i en dunge varifrån stengärdsgårdar löper ut över ägorna.
Havsvy från norra Sandröset mot sydost i Vallda.
Fotografier tagna av dåvarande chefen för Varbergs museum vid utgrävningen av Galtabäcksskeppet, daterat till 1195.
Vykort, " Lugnarohögen, Hallands-ås" Gravhögen med omgivande lantgårdar och åsen i bakgrunden. Torpet framför högen från yngre bronsåldern (ca 900–800 f. Kr) kallas ibland "Mor Johannas stuga". Det kommer sig av att här bodde fru Johanna och hennes dotter Clara då Victor Ewald, kyrkoherde i Östra Karup, och Riksantikvarieämbetets representant i Höks härad på våren 1926 for förbi Lugnarohögen och fann den förfallen. Uppbragt över detta tillstånd kontaktade Ewald riksantikvarien Sigurd Curman, vilket ledde till en utgrävning 1926. Då upptäcktes att högen dolde en 8 meter lång skeppssättning - den första i landet som hittats under jord. Sensationen gjorde att Riksantikvarieämbetet blev intresserad av att köpa stugan och tomten. Johanna accepterade budet om 1000 kronor med löfte om att få bo kvar till sin död och fick uppdraget att se efter högen. Den skulle nämligen bli en sevärdhet för allmänheten. Från torpet byggdes en gång in i graven, vilken övergöts med en kupol på initiativ av Rudolf Abelin, grundare Norrvikens trädgårdar i Båstad, och Ludvig Nobel (broson till Alfred Nobel), som var en av projektets största finansiärer. Invigningen skedde den 11 juni 1927 under medverkan av kronprins Gustav Adolf.
Lassahusstenen med hällristningar från bronsåldern (1700 f. Kr. – 500 f. Kr.) i Östra Karup. Vid stenen står en man klädd i mörk rock och hatt. Stenen ligger i naturreservatet Osbecks bokskogar och är ett tvådelat flyttblock täckt med hällristningar föreställande en människofigur, två båtar, fotsulor, solar och skålgropar. Namnet kommer efter ett torp som låg i närheten.
Naturvy med resta stenar längs stig på Lis järnåldersgravfält i Fjärås. (Se även bildnr FFM399)
Åsklosters Kungsgård från söder. Verandan är numera avlägsnad. Byggnaden är från 1806–1807 uppförd efter typritningar gjorda av Carl Hårleman, överintendentämbetets chef. Under mitten av 1800-talet fick byggnaden flyglar. Tidigare fanns där ett trähus från 1600-talet som tillkom efter att Ås kloster, grundat av Cisterciensermunkar vid 1100-talets slut, las ner i samband med reformationen. Det kan ha varit ett av de största danska klostren. Kungsgården står "inne i klosterkyrkan" och övriga konstaterade klosterbyggnader låg hitom och till höger i bild (söder och öster om Kungsgården). Bakom huset i norr finns en begravningsplats.
Stensättning vid byvägen i Apelröd, Onsala. En gård lägger bortom stenarna. Längs vägen står telefonstolpar och hagen hägnas av trådstaket. (Se även bildnr E7024)
Två kvinnor och en man sitter finklädda på en gräskulle med en hund intill en hög bautasten. Stentoppen har varit av, men föarankrats med järn. Stenen får tjäna som hållare till tvättlinorna som hänger över personerna. Bakom dem ligger ett hus lite nedanför kullen.
Tensta
Rom
Hovgården
Sigtuna, Sankt Pers kyrkoruin
Sankt Olofs kyrkoruin
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.