Fyra vuxna och ett litet barn står söndagsklädda i trädgården framför en stuga. Alla bär huvudbonader utom den äldsta kvinnan. En stig i gräsmattan, med äppleträd på båda sidor, leder fram till stugdörren. Den är ålderdomlig med två smala dörrblad och endast ett nyckelhål, inget vred. Husgrunden är vitkalkad och sticktaket (pärt) har lappats med stickor av större storlek än övriga.
Från 299 kr
Seby gravfält med treudd. Seby gravfält har 285 synliga fornlämningar, bl.a. en mycket ovanlig treudd. Gravarna består av ett röse, högar, stensättningar, en skeppssättning, hällkistor, kalkstensflisor och resta stenar, klumpstenar samt en skålgropsförekomst. De mycket varierande gravformerna och det höga gravantalet tyder på att gravfältet nyttjats under större delen av järnåldern. Ca 500 meter söder om gravfältet står Ölands högsta runsten.
På östra landborgen, intill landsvägen, och halvkilometern norr om Seby by, ligger ett gravfält med 285 synliga fornlämningar. Gravarna består av ett röse, högar, stensättningar, en skeppssättning, hällkistor, kalkstensflisor och resta stenar, klumpstenar samt en skålgropsförekomst. De mycket varierande gravformerna och det höga gravantalet tyder på att gravfältet nyttjats under större delen av järnåldern. (Uppgifterna hämtade från http://www.ofhs.ltkalmar.se/oka/forhistoria/run_seby.htm)
Mangårdsbyggnad, Stora Lyngås, Onsala. Gården var ursprungligen kringbyggd, men på 1920-talet togs portladan bort. Större delen av 1700-talet bodde Michel Mårtenssons dotter Ingela och hennes man skepparen och dykerikommissarien Ander Nilsson-Schale på gården. Deras fyra söner byggde boningshuset på bilden 1759-1760.
Vy över stenbrottet söder om fästningen, Kullgrens Enka. Området hyser en mängd små bodar och det ryker ut skorstenen på den större byggnaden nere till höger. Fotot är taget från sydöst med fästningen i fonden och ute i havet ses Skrivarklippan.
Apoteket Kronans lagerkällare för salvor, kemikalier, råvaror, halvfabrikat mm som är prydligt uppställt på hyllorna. Det var av yttersta vikt att man hade en noggrann och enhetlig uppmärkning på burkarna. De var ofta gjorda i bleckplåt, eller stengods om kärlen var större, för att inte råttor eller möss skulle kunna gnaga sig in. Apoteket låg vid hörnet Torggatan-Drottninggatan, kv Apotekaren 8.
Teckning av Johan Turi. Illustration till boken "Muitalus sámid birra" (Berättelsen om samerna) . Tavla 4 Större delen av bilden domineras av en renhjord omringad av skidåkare. En skidåkare med en en bunden ren i täten. Längst ner en slingrande rajd med slädar ledd av en skidåkare med hund.
Kurator, Nye generalen 18 maj 1967 En man klädd i skärmmössa, kavaj och som bär glasögon och har en pipa i munnen mottager en rock från en annan man som är klädd i rock, bär glasögon och har ett armbandsur på vänster arm. de befinner sig i en större garderob.
Kronprins Carl Gustaf på Nordiska kompaniets leksaksavdelning. "Sveriges kronprins Carl Gustaf, fem och ett halvt år, behöver ännu inte tänka på statens affärer. I stället ägnar han så mycket större intresse åt förhållandena på leksaksavdelningenn inom Nordiska Kompaniet, det över hela världen välkända svenska storvaruhuset, som den 14 januari 1952 fyller 50 år och som varit den goda smakens härold i Sverige."
Säckställ av tysk modell (dubbla rör) med upphängda påsar. Observera skillnaden i höjd mellan påsarna i stället av svensk typ (till vänster) och i det tyska stället (till höger). Det tyska stället kräver större utrymme (ca 55 mm) i djupled jämfört med ett svenskt ställ eller ett tyskt ställ med ovalrör.
Brand i stationshuset 1923, då en eldsvåda ödelade större delen av övervåningen verkställdes en grundlig modernisering och utvidgning av denna. I samband härmed bortflyttades spåren och plattformarna ur banhallen som ombyggdes och inreddes till en rymlig vänthall. Om- och tillbyggnad av stationens spårsystem gjordes 1927-30 inför BJs överflyttning av sin persontrafik till centralstationen 15 maj 1930. Namnet ändrades 15.5.1930 till "Göteborg Central".
Första stationshuset av trä, Gnestatypen, tillbyggdes några gånger, men blev för trångt .Det flyttades då till Skebokvarn. Istället byggdes ett större envånings stenhus 1892. Mittpartiet medgav en hög och prydlig vestibul, och allt inrättades så tidsenligt som möjligt. Det breda skärmtaket är av järn och glas.Stationshuset har moderniserats 1924 o 1936.
I porten Johan Larsson, som köpte Kyrkängen av hustruns mor. En större ladugård uppfördes på den gamlas plats år 1895. I gårdshuset bodde på 1890-talet fotografen Isak Andersson. Han ordnade mörkrum i köket och i utbyggnaden bakom fanns ateljén, som t o m hade fönster i taket. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Järnvägsspår lagda på banvallen som numera avdelar Sagsjön i två delar, Kållered 1990-03-22. Tidigare gick spåret utmed sjön men pga att banvallen då och då gick sönder pga att sten gled ner i sjön, så byggdes en ny banvall i sjön, vilket gjorde att sjön delades i en mindre och en större del. Till höger skymtas Kållered Bergtäckt - Swerock (tidigare: Sabema).
Den 15 juli 1900 övertog Erik Eriksson den gamla kvarnen och linskäckten. Han startade mekanisk verkstad och samarbetade med Norbergs gjuteri i Berg. Omkring 1910 började han bygga om till en större verkstad och 1913 fick han patent på ett tröskverk som var den största maskinen som tillverkades. Nya verkstaden påbörjad, den gamla syns till vänster.
Den 15 juli 1900 övertog Erik Eriksson den gamla kvarnen och linskäckten. Omkring 1910 började han bygga om till en större verkstad. Efter branden den 14 november 1930 Är verkstaden åter uppbyggd 1931, som den ser ut idag. Foto Erik Andersson 2000
Den 15 juli 1900 övertog Erik Eriksson den gamla kvarnen och linskäckten. Han startade mekanisk verkstad och samarbetade med Norbergs gjuteri i Berg. Omkring 1910 började han bygga om till en större verkstad och 1913 fick han patent på ett tröskverk som var den största maskinen som tillverkades. Verkstan färdigbyggd.
Stegbil med förare från slutet av 1920-talet. Kommentar från en användare: Brandmannen på bilden heter Karl Jansson. Han var född i Karlstad och arbetade på brandkåren i Karlstad under större delen av sin levnad. Hans hustru hette Hedvig (f. Brunzell) och hon var bördig från Gräsmark.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.