Västerås 224:1
Från 299 kr
Marstrand 10:1
Helsingborg
Från fältmanövern år 1912. Pressrepresentanter på rådhustrappan. Vid Falköpings Rådhus portal. Från fältmanövern 1912 i Falköpings-trakten. Kapten Gadd - son till general G.- som informationsofficer för Pressens män, jämte tvenne andra (bokhandl. John Swedmark i "kubb", och den för alla Sveriges skyttar bekante bagaren i Stockholm, "kapten" Paulus Drewes - med händerna om handskarna - och som övervarit alla fältmanövrar) vilka hade erhållit Kungl.Maj:ts tillstånd att följa fältmanövern. Mannen längst upp till höger är redaktör, f.d. senatorn, Erik P.Vrang, Falköping. Mannen längst fram till höger (med kameran) är medarb. i Handelstidningen, Karling, sedermera ingenjör vid Kullagerfabr. i Göteborg.
Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset.Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
fotografi
År 1804 köpte Johan Olof Hertzman tomterna S:t Per 24-28 i Linköping och lät på dem uppföra vad som in i vår egen tid benämns som Domprostgården. Själv var han landskamrer och hade vid sidan av detta sannerligen råd med sin satsning. Året före hade han till staden och dess församlingar sålt sin påkostade fastighet invid Stora torget, som i de nya ägarnas vård omedelbart inreddes till ett kombinerat rådhus, domprostboställe med flera funktioner. Sin nya bostad blev Hertzman trogen till sin död 1836. Därefter följde ett par kortare ägarskap tills friherre Gustaf Lagerfelt till Lagerlunda köpte fastigheten som familjens stadsgård. År 1898 slöts någon form av ring efter att Hertzmans köpare av hans gamla gård inköpte hans senare -nu som Lagerfeltska gården- för att vidare disponera den som stiftets domprostboställe. Här en vy från gårdssidan omkring 1920.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.