Wilhelm Lindeberg född 1861 död: 1941. Gävles första stadsbibliotekarie 1907-1931. Innan dess verksam som grosshandlare. Lindeberg hade ett stort intresse för Gävles personhistoria och samlade på visitkort. En samling som idag finns i länsmuseets ägo. Han författade också böcker med bilder på viktiga Gävle personer, ett exempel är "Gävle Ett bildgaleri" från 1924. Enligt uppgift blev Agda Sjöberg sedermera fru Lindeberg.
Från 299 kr
Hemma hos hovkonditor Sven Holmgren. Porträtten på väggen till höger föreställer Frans och Gerda Holmgren. Kopior av dessa finns nu i länsmuseets kafé. Då Frans Holmgren avled 1946 och våningen övertogs av sonen Sven kan bilderna ha tagits som dokumentation av Frans och Gerda Holmgrens hem. Gerda Holmgren flyttade som änka tvärs över gården i samma fastighet. Foto 1946-03-18.
Willhelm Lindeberg född 1861 död: 1941 blev Gävles första stadsbibliotekarie 1907-1931. Innan dess verksam som grosshandlare. Lindeberg hade ett stort intresse för Gävles personhistoria och samlade på visitkort. En samling som idag finns i länsmuseets ägo. Han författade också böcker med bilder på viktiga Gävle personer, ett exempel är "Gävle Ett bildgaleri" från 1924. Enligt uppgift blev Agda Sjöberg sedermera fru Lindeberg.
Länsmuseet i Linköping 1948 och ännu en tid skulle skyltningen annonsera byggnadens två museer, stiftelserna Östergötlands museum och Linköpings stads museum för skön konst. Det var ett omaka par samlingsförvaltare. Det förstnämnda bildat 1884 och med en önskan om kulturhistorisk bredd, där en förlöpare till museet kan sökas i Östergötlands fornminnesförening initierat redan 1864. Det senast nämnda tillkommet efter att läkaren Charles Emil Hagdahl år 1897 testamenterat sin digra konstsamling till Linköping stad. De bägge museerna skulle enligt stiftelseurkunderna hållas åtskilda men omständigheter kom att föra samlingarna samman i bildens och den 1939 invigda museibyggnaden. Först vid 1983 års ingång nådde det långdragna arbetet att sammanslå de bägge stiftelserna fullbordan. Vy från Gråbrödragatan.
Husqvarna Borstfabrik var en svensk borstfabrik i Huskvarna, Husqvarna Borstfabrik grundades 1896 och tillverkade borstar och penslar av skilda slag. Från 1950-talet tillverkades även bruksföremål av plast, där man använde sig av formgivare som Carl-Arne Breger, Bernadotte & Bjørn Industridesign, Gino Colombine och Jan Krahner. Borstfabriken hade 1944 ungefär 400 anställda. Samma år flyttade man från lokaler vid Backgatan, mitt för Södergårdsskolan, till en större anläggning vid Grännavägen. Kungstandborsten var namnet på en av huvudprodukterna. År 2004 överlämnades till Länsmuseet i Jönköping 274 tandborstar av olika slag.
Länets konst 10 oktober 1967 Tre vita lådor varav en står staplad ovanpå de två andra. Lådorna innehåller varsin man som håller i ett konstverk. Mannen högst upp håller i en tavla och är klädd i en ljus, långärmad tröja och ett par ljusa byxor. Mannen snett ner till vänster håller i en skulptur och är klädd i en ljusrutig skjorta, svart slips, ljusa byxor, svarta strumpor och svarta skor. Mannen till höger i en tavla och är klädd i vit skjorta, ljusa byxor samt bär glasögon. Tavlor hänger på väggarna i bakgrunden. Franska salen Länsmuseet.
Lärare vid skolorna i Tidaholm i slutet av 1890-talet. 1. Överlärare August Kjellén 2. Elvira (Viva) Otterström 3. Anna Otterström född 1869, gift med lärare Carling, vars dotter Ella bosatt i Vara 19901129 som gåva lämnat fotot till Länsmuseet i Skara. 4. Edla Otterström född 1835, dotter till arrendator Warlund på Villa Giacomina i Sunnerberg, samt mor till Elvira och Anna Otterström. (Mormor till Ella Carling, Vara). 5. Stina Kjellén 6. Maria Hellstrand, barnflicka hos Kjelléns och inflyttad från Vara. 7. ? Kjellén, dotter till Överlärare Kjellén 8. Alma Höglind 9. Karl Höglind.
Gråborg i Algutsrums socken i Mörbylånga kommun är Ölands största fornborg. Den består av en rund ringmur, cirka 4 meter hög. På utsidan ligger stenarna delvis i murbruk, vilket gör att muren genom tiderna har kunnat bevaras ganska väl. Gråborg har tre öppningar varav en har varit försedd med en tornöverbyggnad, som konstruerades under medeltiden. Inne i själva borgen har man inte funnit några rester av hus eller andra byggnader. Borgens storlek visar dock att den varit en central punkt i äldre tider, kanske en handelsplats. I äldre tider kallades borgen för "Backaborg" eller "Borg". På borgens område har man gjort rikliga arkeologiska lösfynd vilka nu förvaras på Länsmuseet i Kalmar. De äldsta delarna av fornborgen är sannolikt från 500-talet. Sin nuvarande storlek fick borgen under 1100-talet, efter att ha byggts ut i etapper. Det inre av borgen är numera gräsbevuxen, borgens form är elliptisk och med en storlek av ungefär 210 gånger 160 meter.
Keramikföremål av Maggie Wibom, 1946. Margareta "Maggie" Wibom, född 1899 i Gävle, död 1961 i Sundsvall, var en svensk keramiker och konstnär. Maggie Wibom studerade vid Högre konstindustriella skolan 1921-24. År 1925 anställdes hon vid Bobergs fajansfabrik i Gävle och arbetade där till 1933. Hon formgav skålar, serviser och krukor ofta med motiv i relief. 1933-34 hade hon frilansuppdrag för Gefle Porslinsfabrik med figurer och djur i stengods. 1936 började hon på S:t Eriks Lervarufabriker i Uppsala, men fabriken såldes och lades ned 1937. Hon startade därför egen verkstad "Stockholms Keramik" på Grev Turegatan 9 i Stockholm som hon drev 1938-50. Hon utförde även porträttbyster samt några stora väggdekorationer med målade keramikplattor. 1944 ställde hon ut ca 600 pjäser på Röhsska konstslöjdmuseet i Göteborg. Maggie Wibom finns representerad bland annat på Nationalmuseum, Upplandsmuseet och Länsmuseet Gävleborg.
Skogs kyrka i Ångermanland vid E4 ca 1 mil norr om Sandöbron är medeltida med rektangulär grundplan och rakslutet kor. Experter hävdar att uppförandet påbörjades vid slutet av 1200-talet. Klockstapeln är av sk bottnisk typ, uppförd under1700-talet. Den mindre är daterad 1350-1400-talet. Inredningen bär vittnesbörd om traktens verksamma konsthantverkare. Predikstolen i senbarock, skuren av Christian Kramm. Altaruppsatsen i kraftig rokoko utförd 1783 av Jon Göransson/Westman. Målad och förgylld 1786 av mäster Wagenius från Sundsvall. Korfönstret signerat Bengt Hamrén insatt vid restaureringen 1935. Triumfkrucifix från 1300-talet. Dopfunten i kalksten är från 1300-talet medan ljusstaken därintill är från 1400-talet. Kyrkans äldre inventarier, Madonna från omkring 1300, ett altarskåp från början på 1500 talet och en S:t Mikaelsbild från 1300-talet är deponerade på Länsmuseet Västernorrland.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.