Här sen vi baksidan av manbyggnaden sedan den 4 år tidigare fått papptak istället för flistak. T v har byggnaden sal, i mitten kök och t h vardagsstuga med blind baksida, här stod förr sparlakanssängarna. Senare byggde man en liten köksfarstu i trä utanför köket. T v ser man gaveln på den moderniserade flygeln, vilken har fått nya stora fönster.
Från 299 kr
Här ser vi den ganska nya ladugården i resvirke. Troligen har den byggts i etapper med laddelen med papptak längst bort först. Sedan följer två fähusdelar, varav den hitre troligen hade svinstior närmast gaveln. Denna del var nog rätt ny när bilden togs, gavelfältet är ännu inte målat. T h står dasset.
Masse har tagit denna bild som visar den gamla ladugården med agtak. Stendelen innehöll troligen ett dubbelt fähus t v med hoimd, hörum, med lucka i väggen, t h var det nog lammhus. En sommargrind sitter i fähusdörren. Buldelen innehöll nog en vagnbod med gångdörr och sedan lada, ladporten med vädringslucka skymtar längst t h. Framför ladugården står en langstigvagn. Brunnsholken syns t v.
Theodor och troligen någon bror från grannparten bygger ny ladugård i resvirke med liggande panel, sonen Hugo 4 år är med. Till vänster skall det bli fähus och till höger lada. Närmast till vänster skymtar travar med takspån. Därefter står dasset och sedan en gammal bulbyggnad under agtak från den försvunna parten.
Bilden visar ladugårdens baksida på Botvides södra part, mycket lik norra partens, se Bild 656. Närmast ser vi laddelen med två fönster på gaveln och lucka och ladport på långsidan. Sedan följer tre fähus med gödseldörrar, fönster och luckor till hoimdarna. Luckorna till foderloftet är öppna för vädring.
Här ser man tydligt hur garnen är upphängda i garngården. Först bainar man av, tar ur fisken ur garnen, sedan rättar man till garnen och sprider ut den jämnt så de får torka. T v om personerna ser man änden på garnen med alla hallar, sänkstenar. Kvinnorna är mer finklädda än arbetsklädda, de har förberett sig för fotografering!
Takstolsresningen har nu fortsatt till laddelen av bygget. Med förvånansvärt primitiva metoder, bara två fastknutna stänger, lyckas man resa upp takstolarna och få dem på plats. Sedan lägger man bara ett par lösa plankor på hanbalkarna för gubben uppe att gå på. Synd att Masse inte var med när de byggde stenväggarna, likaså fortsättningen av taken, panelen och fönstren.
Säden tröskades fram till 1800-talet med slaga, val eller tråskval på gotländska. Skupan sprättades upp och breddes ut på det släta ladgolvet och man slog med valen på axen så att sädeskornen trillade ur. Sedan räfsade man undan halmen och sopade upp säden, skal, boss och småstrån följde med. Valen bestod av två käppar sammanbundna med två korta läderremmar.
Rudolf Larsson tog sig namnet Ahlström efter farfar skolmästare Lars Ahlström. Rudolf var son till den på många bilder förekommande J.O. Larsson vid Fie, en av Masses bästa vänner i Lau. Här kör Rudolf hem sladden på en arbetsvagn dragen av gårdspartens oxar. Rudolf flyttade sedan till Visby och dog redan 1918 endast 28 år gammal.
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Tydliga huggmärken. Ytan i skadan är delvis förkolnad. Vid roten i söder är ett fällskär (påbörjad fällning för länge sedan).Vid tallen sitter Per Holmgren. Raä 226 e, 2007-09-02
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Tydliga huggmärken. Ytan i skadan är delvis förkolnad. Vid roten i söder är ett fällskär (påbörjad fällning för länge sedan). Vid tallen sitter Per Holmgren. Raä 226 b, 2007-09-02, reg i FMIS.
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Längs skadans mitt har trädets kärna sparats. Den bildar ett vertikalt konvext parti. Tallen död sedan lång tid. Vid tallen står Eva Klotz. Raä 229 a, 2007-09-10, reg i FMIS.
Vy över rekreationsområdet invid de 1922 färdigställda regementena I 4 och I 5. Området, som idag benämns Grenadjärparken, iordningsställdes med promenadstråk, fågeldamm och husmiljö från forna tiders soldaliv. Sedermera tillkom även ett modernt soldathem något söder om bildens blickfång. Upplysningvis hade de äldre byggnaderna flyttats från Kärna respektive Norra Vi och är sedan år 2018 placerade i friluftsmuseet Gamla Linköping.
Församlingshemmet till Linköpings domkyrkoförsamling. Husets byggnadshistoria är lång och komplicerad. Äldsta delarna har medeltida ursprung och tidigt användes byggnaden som skola. Klartlagt är det gymnasium som drevs i bygganden från 1628 fram till att frimurarna köpte fastigheten 1808. De kom vidare att bedriva sin verksamhet i byggnaden tills Frimurarehotellet stod klart 1912. Sedan 1931 inrymmer huset nämnda församlingshem.
Tanneforsfallet har skänkt sin kraft och understött företagsamhet sedan medeltiden. Med tiden växte kvarnbyn till ansenlig storlek och som mest utnyttjades inte färre än tolv enskilda fall. Här en vy som utifrån faktiska tillstånd kan dateras till 1930-talet. Anm: Fotografiet har tillskrivits Didrik von Essen (1856-1922). Motivet visar dock förändringar som tillkom efter dennes död.
Sedan det i Kneippen runt förra sekelskiftet tillkom kuranläggning med tillhörande hotell och restaurang, framväxte parallellt Borgs villastad i området. Den äldre bebyggelsen revs vartefter men ännu år 1907 stod denna ryggåsstuga kvar i väntan på att tomtmarken skulle köpas upp för exploatering.
I Styra har begravningsplatsen legat öde sedan församlingens kyrka revs sommaren 1861. Upprinnelsen var att den tidigare annexförsamling till Varv sammanslogs med densamma till en kyrkosocken med gemensam kyrka och kyrkobok. Kyrkoruinen i Styra övertäcktes med jord men gravvårdarna fick stå kvar. Här en vy från väster 1929.
Den forne knekten Sven Peter Skog har landat en knapp kilosgädda ur kvarndammen i Attarp. Att han nogsamt väger den med sitt besman kan tyda på att fångsten är till salu. När han inte fiskar brukar han tillsammans med makan Hanna det sedan länge avvecklade knektbostället Lilla Kvarntorpet strax här intill. Bild från omkring 1920.
Av den tidigare bebyggelsen i Mjärdevi återstår endast fotografier. Byns mark har sedan 1980-talet utnyttjats för bostadsproduktion och inte minst Linköpings område för innovativa teknik. Här en av byns mangårdar, Mjärdevi krongård, som bär namn efter sin tid som militärt boställe.
Utsikt från Linköpings domkyrka mot öster. Året är 1930 och stadens rådande karaktärsbyggnader är sedan länge eller nyligen uppförda. Men ännu har några kvarter kvar sina hus som inte kommer att kunna möta tidens krav. Bland andra kvarteret Baggen i kyrknockens riktning och kvarteret Apoteket bortom domkyrkoparkens grönska.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.