Minnesvård vid Rogberga kyrka, upprest mot väggen åt öster, över Eric Tillander, Kyrkoherde i Rogberga och Öggestorp åren 1639-1651. Stenen restes av sonen Elias Tillander, med.dr och professor i Åbo. Texten är på latin utom ordet Jahvé som är med hebreiska bokstäver.
Från 299 kr
Museiparken i Linköping i en tid av förändring. Ytan har börjat röjas för etableringen av bygget som ska uppföra stadens nya konserthus. Vy mot öster från en position utmed Konsistoriegatan nära korsningen av Östgötagatan. I bildens vänsterkant ses en skymt av Östergötlands museum och i fonden husraden längs Gråbrödragatan. December 1984.
Stadsgata. Borgmästaregatan åt öster mot Östra Vallgatan, med "Millbergska huset" i kvarteret Hantverkaren till höger. Troligen är personerna, somliga med förkläden, vid skylten om tvätt och strykning personal på denna inrättning. Det låga huset inrymde Hammarqvists smedja. Här ses även en firmaskylt för Byggmästare Johannes Nilsson.
Hallska gården i Linköping under nedmontering. Gården är namngiven efter sentida ägaren, smidemästaren Carl Johan Hall. Gården även benämnd som Barkmanska gården efter jägmästare Carl Gustaf Barkman, som år 1713 lät uppföra mangårdens första våning. På 1760-talet moderniserades huset och försågs med en ovanvåning. Huvudbyggnaden skulle komma att återuppföras i friluftsmuseet Gamla Linköping och där inrymma värdshusrörelse. Fasad mot öster 1966.
Bilden föreställer den Kauparvepart som ligger längst åt öster, här sedd från söder mot Lausbackar med Hallsarve väderkvarn uppe på backen. Manbyggnaden är en parstuga från 1800-talets mitt eller något senare. Bakbygget är nog tillkommet vid förra sekelskiftet, medan flygeln sannolikt är betydligt äldre.
Utsikt från Linköpings domkyrka mot öster. Året är 1930 och stadens rådande karaktärsbyggnader är sedan länge eller nyligen uppförda. Men ännu har några kvarter kvar sina hus som inte kommer att kunna möta tidens krav. Bland andra kvarteret Baggen i kyrknockens riktning och kvarteret Apoteket bortom domkyrkoparkens grönska.
Storgatan mot öster från Borggården. Till vänster skymtar Linköpings högre allmänna läroverk, sedermera Linköpings stadshus, med välklädda läroverksgossar på rast. Till höger ligger Herman von Lingens gård, som denne ägde under åren 1784 och 1820. Gården flyttades till Gamla Linköping 1958.
En del av Linköping från en position som får anses exceptionell. Utsikt med panorama mot öster från det vid tiden nyligen uppförda Lorichska huset i hörnet av Barnhemsgatan-Storgatan. I förgrunden bebyggelse i kvarteret Enbusken med mamsell Agardhs skola (Barnhemsgatan 1) närmast betraktaren.
Parti av Bråddgatan i höjd med kvarteret Karbinen. På höger sida hitom korsningen ligger Smedjegatan nr 43. Detta bostadshus byggt 1828 inhyste en större bostad med tre rum, kapprum och kök samt en mindre butik på bottenvåningen. Därutöver fyra enkelrum med kök på andra våningen samt två enkelrum utan kök på loftvåningen. Fotografiet är taget i samband med rivningsansökan 1951. Vy mot öster.
När laga skifte förättades i byn Skog 1869 belades Norrgården med så kallad utflyttningsskyldighet. Gårdens nya läge koncenterades till marken mot Stångån och på höjden öster om landsvägen uppfördes den nya mangården och erforderliga ekonomibyggnader. Hösten 1921 dokumenterades gården genom detta fotografi beställt av ägaren Oscar Ekman till Bjärka Säby.
Domprostgården i Linköping omkring 1945. Byggnaden uppfördes i början av 1800-talet genom landskamrer Johan Olog Hertzmans försorg. År 1897 blev den domprostgård. Bilden visar fastighetens ursprungliga läge. År 1953 flyttades byggnaden några tiotal meter mot norr för att göra Storgatans breddning möjlig. Vy från öster.
Den så kallade Domprostgården i Linköping uppfördes ursprungligen i början av 1800-talet av och som bostad till landskamreren och kammarrådet Johan Olof Hertzman med familj. Under åren 1863 och 1890 tillhörde gården familjen Lagerfelt, först 1897 fick huset funktion som stiftets domprostgård. År 1953 flyttades byggnaden några tiotal meter mot norr för att göra Storgatans breddning möjlig. Vy från öster.
Suddig men unik vy från Linköping. Nygatan sedd mot öster. Lite bortom mannen på gatan löper Läroverksgatan från vänster och Djurgårdsgatan från höger. Det vita huset till höger ägdes från 1873 av fotografen Maria Tesch. I hennes ateljé på gården har tusentals linköpingsbor låtit fotografera sig. 1860-tal.
Fröken Valborg Franck i sitt hem på Brahegatan i Gränna. Hon sitter i en soffa under en stor väggspegel och tavlor. Framför henne ett runt bord och stolar under en trearmad taklampa. Det är sommar och förmiddag. Solen lyser in genom fönstret mot öster.
Ekensbergs varv 1970. Varvsområdet sett från lilla dockan mot öster, med Mörtviken till höger. I förgrunden bogserbåten EKENSBERG (urspr. WIDAR), bakom denna oidentifierad pråm från Skånska Cementgjuteriet ("SGC"). I bakgrunden kan urskiljas bogserbåten BRAGE (urspr. LINGARÖ) och pråmen MONARK (urspr. lastångfartyget MASILIA).
Ekensbergs varv 1970. Varvsområdet sett mot öster, med Mörtviken till höger. I förgrunden bogserbåten EKENSBERGS VARV (1891, urspr. WIDAR), bakom denna oidentifierad pråm från Skånska Cementgjuteriet ("SGC"). I bakgrunden kan urskiljas bogserbåten BRAGE (urspr. LINGARÖ) och pråmen MONARK (urspr. lastångfartyget MASILIA).
Kyrkogatan nr 3 och Oxtorgsgatan nr 4 i Jönköping. Huset mot Kyrkogatan har flyttats från Öster, enligt uppgift var det ursprungligen stadens fattighus. Jönköpings mekaniska snickerifabrik drevs av ingenjör G. E. Odéen. Där tillverkades byggnadssnickerier och parkettgolv. I bakgrunden skymtar Länsfängelset.
Tryckt text på kortet: "Fiskebäckskil." "Förlag: Tyra Dahlqvists Pappershandel, Fiskebäckskil." Noterat på kortet: "Fiskebäckskil Skaftö(landet). 10 Aug. 1955." Vy mot öster fr. bergen ovanför badplatsen. Den ensamma villan till h. Wilhelmsons. Till v. i fonden Gulllmaren. Hitom, ngt. till h. Rödberget."
Kalmarvy med Kvarnholmen mot öster, sedd från Tullbroskolan, färdig 1874. Domkyrkan dominerar bilden. Bakom den skymtar läroverket, numera stadshus. I övrigt betår bebyggelsen på den avbildade delen av Kvarnholmen mest av små trähus. Här bodde hantverkare och arbetsfolk. De mer välbeställda bodde närmare hamnen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.