" Sev. Nilssons första hem m. Charlotta, S:s syster" står det antecknat på fotografiets baksida. Severin föddes på Forsa Kvarn, men detta är ingen kvarnmiljö. Det kan betyda att de besöker något av de andra ställen syskonen bodde på under barndomen, men sannolikt föreställer det trots allt Björsgård. Sedan Severin köpt gården lät han flytta dit torpet Sveaberg från Knobesholms ägor, där han bodde från 7-årsåldern och ca 10 år framåt. På Björsgård bodde sedan modern Neta Beata, systern Charlotta Nilson och hennes son Karl. Gården var kringbyggd med längor uppförda i skiftesverk. Bilden bör visa norra längan till vänster och västra längan till höger.
Från 299 kr
Vävning på Runö, Misterhults skärgård. Vävstol med harneskutrustning. Greta Andersson, f. 1896, lärde sig väva på Gamleby folkhögskola. Vävar-Oskar Larsson lärde henne väva damast hösten 1920 hemma på Runö. Under 50 år vävde Greta Andersson åt hemslöjden i Västervik. Gretas syster Karin Holmberg, Runö, väver fortfarande damast men med dragutrustning. Greta Anderssons vävstol finns hos Ingrid Nilsson, Tuna. I Oskarshamns-Tidningen 1947 finns en initierad artikl om Greta Andersson och hennes vävkonst. Hon var även verksam som lärare för damastvävare i bl a Hallingeberg.
Fartyget HMS Belfast är det största kvarvarande exemplaret av den brittiska flottans marina kraft och är nu ett museum förankrat i Themsen mellan Tower Bridge och London Bridge i London. Hon var det första skeppet att räddas sedan Nelsons HMS Victory på grund av hennes historiska betydelse. Hon är mest känd för att ha understött trupper medan de tog sig till Gold och Juno stränderna på morgonen Dagen D 6 juni 1944. Belfast togs ur tjänst 1945 och är nu en levande påminnelse om kriget och de upp till 950 besättningsmän som levde och krigade ombord på henne.
Cutty Sark Tall ship`s races Göteborg 1997 Den fyrmastade barken Kruzenstern under fulla segel. Fartyget byggdes 1926 i Bremerhaven och seglade under namnet Padua fram till kriget på vetetraden Europa-Australien. hon ägdes då av Gustav Erikssons på Åland rederi och tillerkändes 1946 Sovjet som del av krigsskadeståndet. Sovjet gav fartyget namnet Kruzenstern efter världsomseglaren Adam Johan K. och använde henne som utbildningsfartyg för den sovjetiska fiskeflottan. Nu är hon rysk och seglar som skolskepp med Kaliningrad som hemmahamn. Kruzenstern är, näst efter Sedov, världens största fyrmastade bark. Två av hennes systerfartyg, Pommern och Passat, ligger som museifartyg i Mariehamn och Travemünde.
Den fyrmastade barken Kruzenstern under fulla segel. Fartyget byggdes 1926 i Bremerhaven och seglade under namnet Padua fram till kriget på vetetraden Europa-Australien. hon ägdes då av Gustav Erikssons på Åland rederi och tillerkändes 1946 Sovjet som del av krigsskadeståndet. Sovjet gav fartyget namnet Kruzenstern efter världsomseglaren Adam Johan K. och använde henne som utbildningsfartyg för den sovjetiska fiskeflottan. Nu är hon rysk och seglar som skolskepp med Kaliningrad som hemmahamn. Kruzenstern är, näst efter Sedov, världens största fyrmastade bark. Två av hennes systerfartyg, Pommern och Passat, ligger som museifartyg i Mariehamn och Travemünde.
Halkiga pensionärer, 18 december 1965 Rakt fram till vänster syns en äldre kvinnlig pensionär gående med ryggen mot kameran. Hon har en handväska i vänster hand samt två kassar i sin högra hand. Rakt framför henne på andra sidan gatan ligger biografen Saga. Ovanför hennes huvud på fasadväggen finns en skylt med texten "Bank." Till höger syns en bil av märket Rover parkerad samt en Volvo amazon bakom den samt därefter ytterligare en bil. Till höger i bild kommer en man cyklande. Bakom honom på andra sidan gatan ligger en affär med namnet "K. Högberg." Fler bilar syns även på bilden.
Bröllop, brudpar och brudtärna. Bruden Britta Svensson, född i Örebro, brudgummen Artur (Svensson). Brudtärnan Kerstin Andersson (född Johansson) var vän med brudens familj. Se även Föremål-Sofie och film DVD:3. Brudtärnans klänning skänkt av Kerstin Andersson, har fått föremålsnr. ÖLM 38991. Klänningen är i rosa siden, kortärmad, skuren vid midjan. Broderad på framsidan med blått, grönt, grått silkestråd. Knäpps bak med tryckknappar, samt 3 vita knappar. Givaren Kerstin Andersson var brudtärna på bröllopet. Hennes mamma, Karin Johansson sydde klänningen år 1943 till bröllopet. Klänningen användes bara en gång.
Ålderdomshotellet i Fjugesta 15 januari 1968 En äldre dam sitter inne på sitt rum på ålderdomshemmet. Hon sitter vid ett bord som har en vitrandig duk på sig. På detta ligger en socka som tillhör en stickning som hon håller på med då och då. En skål, en korg och ett garnnystan finns även på bordet. Hennes käpp hänger på en träställning. En byrå står vid väggen i bakgrunden. Där står bl.a. porträtt. En klocka sam två tavlor hänger på väggen. En porträtt föreställer Jesus.
Lovisa Vilhelmina Lustig var född 25/2 1886 och blev tidigt föräldralös. Fadern, som var masugnsarbetare dog när hon var tre år och modern redan när hon var fem månader. Därefter tog masugnsarbetaren Klas Strandberg hand om Lovisa som fick bli fosterbarn. Vad man vet gifte hon sig aldrig. Vid midsommarfesten var mor Lustig en viktig person. Det var hon som bryggde herrgårdsölet som trakterades. Mor Lustig bodde i ett vindsrum i den numer rivna röda arbetarbostaden vid skolan. En av hennes stående sysslor var att vid bykaret vaska tvätt. Privat fungerade hon som ackuschörska (barnmorska) och ägde magiska krafter.
L.S.S.J. (Lidköping-Skara-Stenstorps Jernväg). Omkring år 1920 togs den här bilden av ett så kallat putsarelag på LSSJ. Fru Allida Sjöberg har tagit bilden, då boende i Källby. Hennes far ses som tvåa från vänster. Det gällde på den tiden att hålla järnvägsbanken ren och fri från ogräs och därför sändes regelbundet putsarelag ut för att rensa upp. Laget arbetar här på sträckan Vinninga - Skara under ledning av banmästare A. Skog i Skäggatorp. På bilden ses från vänster: Johan Svensson, Österbäcken, Händene. S.G. Fred, Fredsborg, Händene. Albert Karlsson, Ekåsen, Hasslösa. Johan Gustavsson, Nya Ledet, Hasslösa. August Skog, Skäggatorp.
Skönhetsvård, 3 mars 1966 Inne i en skönhetssalong ägnar sig en yrkeskvinna eller kosmetolog åt att ge personlig skönhetsvård åt en kunds ansikte. Yrkeskvinnan i fråga är klädd i vit rockklänning. Kvinnans hår är uppsatt i knut. Hon har ett armbandsur på sin vänstra handled. Hennes händer och naglar ser vårdade ut och hon har målade ögonbryn samt läppar. Kunden har en handduk virad runt sitt hår och ligger på en brits. I bakgrunden står ett bord med en ask fylld med kosmetikatuber. På väggen hänger ett diplom. Ovanför kosmetologens huvud finns en lampa.
Hej Sommar, 3 maj 1966 I förgrunden halvligger en kvinna på en handduk på Gustavsviksbadet. I sin högra hand håller hon en ölflaska som hon dricker ur. Vid hennes huvudända syns två böcker på ett underlägg på marken. En tom glasflaska syns även till höger. I bakgrunden syns en man som ligger på en handduk och lite längre bort sitter en man upp på en handduk. Andra kvinnor och män syns i bakgrunden. Väskor finns också med på bilden. or. Han går nedför en kort trappa utomhus.
Miss Örebro 14 november 1966 En ung kvinna som blivit vald till Miss Örebro sitter på en säng med blommigt överkast. Kvinnan är klädd i en ljus, ärmlös blus, vit kjol med svart kant nedtill samt ett vit skärp runt midjan. Hon har svarta högklackade skor på fötterna. I öronen har hon örhängen i form av stora vita pärlor Hennes barn har på sig en vit pyjamas med figurer på. Barnet befinner sig i famnen på en kvinna som troligtvis är dess mormor. Den äldre kvinnan är klädd i vit, ärmlös klänning med förkläde över.
Fem flickor. "Symöte i vårsolens glans 1950. Ungarna ligger i sina vagnar och sover". Gittan Gustavsson med sina väninnor, från vänster: Ingrid, Margareta, Gittan, Ingegerd och Ingrid. Bilden inscannad från Gittan Gustavssons fotoalbum. (Bilderna är tagna av William Geidne, Gittans pappa). Leksakerna på bilden (dockvagn, docka, dockkläder, solglasögon) överlämnades till museet, se föremål ÖLM 38701:1-12. Givaren fick dockvagnen och dockan när hon var 5 år gammal och lekte med dem i 7 år. Hennes mamma, Nanny Geidne (1910-1997) Örebro, sydde, virkade och stickade dockkläderna.
Fyra flickor med dockor och dockvagnar. "Nu är det mars 1950, men ungarna har inte växt något. Vitaminbrist ?" Gittan Gustavsson med sina väninnor, från vänster: Ingegerd, Ingrid, Ingrid, Gittan. Bilden inscannad från Gittan Gustavssons fotoalbum. (Bilderna är tagna av William Geidne, Gittans pappa). Leksakerna på bilden (dockvagn, docka, dockkläder, solglasögon) överlämnades till museet, se föremål ÖLM 38701:1-12. Givaren fick dockvagnen och dockan när hon var 5 år gammal och lekte med dem i 7 år. Hennes mamma, Nanny Geidne (1910-1997) Örebro, sydde, virkade och stickade dockkläderna.
Fyra flickor med dockor och dockvagnar. "Vi med våra ungar. Så här lekte vi flickor på Sörbyallén under 1940-talet och i början av 1950-talet" Gittan Gustavsson med sina väninnor, från vänster: Ingrid, Ingegerd, Gittan, Ingrid. Bilden inscannad från Gittan Gustavssons fotoalbum. (Bilderna är tagna av William Geidne, Gittans pappa). Leksakerna på bilden (dockvagn, docka, dockkläder, solglasögon) överlämnades till museet, se föremål ÖLM 38701:1-12. Givaren fick dockvagnen och dockan när hon var 5 år gammal och lekte med dem i 7 år. Hennes mamma, Nanny Geidne (1910-1997) Örebro, sydde, virkade och stickade dockkläderna.
Fyra flickor med dockor och dockvagnar. "Nu har vi i alla fall fått dem att börja gå, men så är det också vår. 1950" Gittan Gustavsson med sina väninnor, från vänster: Margareta, Gittan, Ingegerd och Ingrid. Bilden inscannad från Gittan Gustavssons fotoalbum. (Bilderna är tagna av William Geidne, Gittans pappa). Leksakerna på bilden (dockvagn, docka, dockkläder, solglasögon) överlämnades till museet, se föremål ÖLM 38701:1-12. Givaren fick dockvagnen och dockan när hon var 5 år gammal och lekte med dem i 7 år. Hennes mamma, Nanny Geidne (1910-1997) Örebro, sydde, virkade och stickade dockkläderna.
huvudbonad, mansdräkt
Enligt påskrift porträtt av fru Siede, Linköping. Av detta tolkat föreställa Carolina Bäckström, i tid omkring hennes giftemål med tyske undersåten Carl August Gottlieb Siede. Backar vi till hennes födelse skedde den 1846 som dotter till sjökapten Gustaf Bäckström och dennes maka Augusta Constansia Unbom. Vid tiden hyrde familjen bostad i hörnet av nuvarande Djurgårdsgatan och Trädgårdsgatan, men efter ett antal omflyttningar kom fadern att ärva en mindre stadsgård invid Badstugatan nära nuvarande Hospitalstorget. En egendomlighet för familjen, som möjligtvis förklaras av faderns yrke, var att han långa tider var skriven i Stockholm. Icke förty tycks hans familj i Linköping fört en bekymmersfri tillvaro, i alla fall i den grad någon kunde önska vid tiden. När det ansågs lämpligt och tillfälle gavs skickades gärna döttrar från välbemedlad hem till välsituerade familjer för undervisning av deras barn. Vid mitten av 1800-talet betraktades ännu flickors utbildning som en hemmens angelägenhet. Carolina tog vid 18 års ålder plats som så kallad demoiselle hos kyrkoherdeparet Kemner i Tjällmo. De hade i sin barnaskara sex minderåriga döttrar så behovet var uppenbart. Till hösten 1865 var Carolina tillbaka i Linköping, nu ansedd som "vuxen kvinna" efter sin sejour som privatlärarinna. Det kom ändå att dröja innan hon fann den ovan presenterade maken, bröllopet stod den 13 oktober 1873. Därefter är Carolina svår att följa i källorna. Rimligtvis flyttade paret till Tyskland. Antaget når visshet 1902, då makarna inflyttade till Brunneby från just Tyskland. Paret kom att stanna i Sverige i fem år. I mars månad 1907 återflyttade de till Tyskland och försvann ånyo ur svenska källor.
Enligt påskrift porträtt av fröken Anna Wiström, Öjebro. Tolkat vara Anna Wiström, född i Öjebro backekvarn 1844 som dotter till byggmästare Gustaf Wiström och dennes maka Brita Lisa Svensdotter. Här porträtterad något av 1860-talets år. Hennes mor avled redan 1855 och lämnade maken ensam med sju barn. Trots vad som var brukligt gifte han inte om sig utan tycks ha klarat föräldraskapet utan hustru eller med hjälp av varken stadigvarande hushållerska eller ens piga. Åren gick till synes sin gilla gång för familjen. Först i november månad 1869 bröt Anna upp för att flytta till Lommaryd i Jönköpings län, där hon som mamsell kom att ingå i kyrkoherdeparet Wiströms hushåll, rimligtvis släktingar till Anna. Efter ett år i Linköping var hon tillbaka i Öjebro lagom till årskiftet 1976/77. Fortfarande som mamsell men nu hos en äldre syster och hennes make i Solbergakvarnen. Ännu en lång period löper i Annas liv utan att källorna anger något anmärkningsvärt, förutom en kort notis om att hon vistas i Ramstorp i Bjälbo utan att vara skriven i socknen. En förklaring kommer 1895, då hon verkligen skriver sig i Bjälbo och tar tjänst, eller troligtvis fortsätter sitt arbete, som hushållerska hos hemmansägare Adolf Fritz Peterstrand i Ramstorps västergård. Denne var sedan en tid änkling men även till åren kommen för lantbruksarbete. År 1902 sålde han därför gården och bröt upp för ett mindre ansträngt liv i Skänninge. En hushållerska ansåg han sig alltjämt behöva så Anna flyttade med. I stadens gård nummer 10 framlevde de vidare till Annas bortgång den 17 mars 1913.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.