Interiörbild från pappersbruket Papyrus i Mölndal, hösten 1970. "PM5 kördes igång i augusti 1965. Det tog 1,5 timma att få fram pappersbanan från viran till popen, vilket var mycket bra på en nystartad maskin. Kvalitén var 70 gr dupliceringspapper. PM5 levererades av tyska maskintillverkaren Voith." (Berättat av Lennart Nilsson, f.d. anställd på Papyrus)
Från 299 kr
Män i arbete vid maskin, KM 3. Kartongen, kartongbruket. Arken från kartongsmaskinen kommer ut färdiga. Arken fick lyftas ut för hand och läggas på pall. Det var ett tungt arbete - på sommaren kunde det vara uppåt 35-40 grader varmt, på vintern ca 25-30 grader varmt. Pappersbruket Papyrus i Mölndal, hösten 1970.
Färgeriet vid August Werners fabriker, okänt årtal. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
En ångvissla ståendes på ett bord, hösten 1984. Den användes vid gamla spinneriet Annestorp i Lindome, som uppfördes 1829 - 33 och revs 1917. År 1907 uppfördes en ny byggnad (den som står där idag) men den bygdes inte riktigt på samma plats. Relaterade motiv: 2001_0692 och 2006_0340.
August Börjesson kör häst och vagn med bomullsbalar från Göteborg till spinneriet i Annestorp. Okänt årtal. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Estländska flickor spelar vollyboll på fabriksområdet i slutet av 1940-talet. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Kvarnfallet 31, röda huset, G-3, hösten 1994. Interiör från Röda husets undervåning. Bilden visar del av förstugan och trappan till övervåningen. Ornerade pilastrar var vanligt förekommande inom den s.k schweizerstilen som i Sverige uppfattades som urnordisk och därför gärna efterliknades i arkitekturen. Man trodde att stilens former uttalade ett nordiskt arv vilket eftersöktes under 1800-talet. En dörr har tidigare funnits för trappuppgången.
Kvarnfallet 31, röda huset, G-3, hösten 1994. Interiör från ett rum. Övergången mellan vägg och tak är något välvd. Fönstret som vetter mot väster har hela glas och en mittpost. Innertaket är av masonit och i dåligt skick med hål på flera ställen.
Kvarnfallet 31, röda huset, G-3, hösten 1994. Interiör från undervåningen i ett rum. Takhöjden är ca 180 cm. Rakt fram i bild har ett fönster igenbommats i söder. Fönsterbrädan skymtar till vänster om soffan. Lokalen nyttjades på 1990-talet som fikarum för de som hade hobbyverkstäder i f.d. spinneriet. En okänd pojke sitter i vänstra hörnet.
Sagan om pannkakan. Handdockor, hösten 1988. Fotografi ur album tillhörande Blanka Kaplan. Sagan om pannkakan är en upprepningsberättelse som handlar om en pannkaka som rullar ut i världen. Ständigt stöter pannkakan på djur och människor som vill äta upp honom, men dem lyckas han rulla ifrån. Tills han möter en gris. Den norska folksagan gick som dockföreställning 1990 i Vadstenas bibliotek.
Sagan om pannkakan. Stavdockor, hösten 1988. Fotografi ur album tillhörande Blanka Kaplan. Sagan om pannkakan är en upprepningsberättelse som handlar om en pannkaka som rullar ut i världen. Ständigt stöter pannkakan på djur och människor som vill äta upp honom, men dem lyckas han rulla ifrån. Tills han möter en gris. Den norska folksagan gick som dockföreställning 1990 i Vadstenas bibliotek.
Kvarnfallet 31 i Grevedämmet, hösten 1994. Den södra fasaden av Turbinhallen, G-5. Man kan här se hur tät bebyggelsen inom fabriksområdet är. Till höger syns del av spinneriets östra fasad och till vänster syns magasinets västra fasad, främst tillbyggnaden mot norr. I mitten löper ekrännan.
Wikströms på utflykt till Barnsjön år 1946. Gemenskapen var stark i de estländska familjer. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Saidas föräldrar tillbaka i Ösel år 1962. Ivan och Anna Rosin står framför ett sädesfält. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.