Förbindelsespåret till ångfärjan i Jörgen Kocks gatan. Det högra av spåren går till Ångfärjestationen. Det vänstra användes av Malmö stads spårvägars linje 7 samt Malmö stads gasverks koltåg fram till hösten 1963. Fackverkskonstruktionen över gatan är en del av den linbana som gick från Nyhamnen bakom fotografen till Konstgödningsfabriken vid Carlsgatan.
Från 299 kr
Viktoriabyn i Huskvarna uppfördes på 1880-talet av Husqvarna Vapenfabrik åt dess arbetare - åtta flerfamiljshus i två rader mellan Drottninggatan och Jönköpingsvägen. Detta foto från 1960-talet är taget österifrån och längst bort syns Alfred Dahlinskolans nybygge. Det sista av de ursprungliga husen i Viktoriabyn revs hösten 1970.
Marstrands hamn. Marstrands hamn med fiskebåtar denna bild är tagen längre in i sundet. Staden är numera bekant som en mycket besökt badort och om sommaren brukar befolkningen omdana sina fiskebåtar till att segla badgäster i, men om hösten när sillen kommer får de ett annat utseende.
Johan III - 1568-1592
Portalen till von der Lindeska huset, Västerlånggatan 68.
Hans och Walther von Hallwyl jämte Jacob Kirchner.
Johannes Andersson och hustrun Karolina Samuelsdotter omvärvda av sin barnaskara. Paret hade en längre tid varit hemmansägare i Svinhult och sedan hösten 1897 ägde de ett kvarts hemman i Idhult. Bilden kan utifrån sonen Gunnar i moderns knä dateras till 1907. Övriga barn ses stående från vänster i äldsta dottern Hanna Karolina, äldste sonen Johan Oskar Albrekt och Jenny Sofia. I främre radens barn från vänster står Gustaf Arvid Elmer, Karl Erik Georg, nämnda Gunnar och Karin Elin Maria.
Tidningen Östgöten firade hösten 1952 sitt åttioårsjubileum. Man presenterade då ett antal bilder från tryckeriet. Gjutning. Karl-Gustaf Johansson kallades för Kalle Sjöman eller Kalle Sailor. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Grävskopa och Linköpings domkyrkotorn. Det lägre huset med verandan till höger i bild hade adressen Nygatan 52. Byggnaden flyttades senare till Gamla Linköping, och kallas Sundströmska gården. Bild från hösten 1955. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Tryckning. Förstetryckaren Martin Blomberg och andretryckaren Oscar Nilsson. Den så kallade Crabtreepressen kunde trycka 40 000 tidningar i timmen. Tidningen Östgöten firade hösten 1952 sitt åttioårsjubileum. Man presenterade då ett antal bilder från tryckeriet. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Tidningen Östgöten firade hösten 1952 sitt åttioårsjubileum. Man presenterade då ett antal bilder från tryckeriet. Från vänster: John Österberg, Harry Johansson, Erik Kalm, Allan Engström och Harald Ekman. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Hallsarvebröderna (?) lastar på släke på en långgrund strand i början på hösten. Det våta släklasset är säkerligen tungt, så det behövs två dragare. Hallsarve hade knappast 4 hästar och två likadana vagnar, så det bakre ekipaget hör nog till nån annan gård, om det nu inte är så att det är flera Hallsarve-parter involverade i det här arbetet. Drickbyttan står t v om de främre hästarna!
Väderkvarnar har aldrig satt sin prägel på landskapsbilden i Östergötland. Av det knappa handfulla antalet kvarstående vingburna kvarnar finns den på Vallabacken i Appuna. Från senaste mälden i början av 1900-talet till tiden för bilden, hade den blivit en allt sorgliga syn. Snart skulle lyckligtvis bättre tider möta kvarnen. Under hösten 1955 beslutade kommunfullmäktige i Folkunga att väderkvarnen skulle iståndsättas till hembygdsminne och tillsammans med markägaren kom den att renoveras och åter få vingar.
Systrarna Helga och Hilma Nilsson framför barndomshemmet Eketorp i Vist socken. De hade blivit moderslösa redan som barn. Yngsta systern bar knappast ens minnen av sin mor. Nu till den förmodade sommaren 1909 hade de även blivit faderslösa och torparkontraktet skulle gå till ny brukare. Förändringens tid var således kommen. För Hilmas del var framtiden utstakad. Hon var förlovad och till hösten kom hon att gifta sig med en fabriksarbetare och flytta till Skorpa trämassefabrik. Helga blev hushållerska i Kringstorp.
Syskonen Helge och Elsa Andersson förevigade av bygdefotografen Emil Durling vid hans hem Strömmen i Sankt Anna. De unga är barn till torparen Albin Waldemar Andersson och hustrun Josefina Matilda Karlsdotter i Dala under Ramsdal. Året är 1917 och till hösten ska Helge fylla 12 år och Elsa 10. Identiteten på kvinnan mellan barnen har inte kunnat styrkas. Hon är rimligtvis inte barnens mor som vid tiden skulle fylla 47 år.
Porträtt av John Åstrand, auditör vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Född och uppvuxen i Ydre kom han efter juridikstudier i Uppsala att tjänstgöra vid både Göta och Svea hovrätter. Efter omorganisationen av den militära jurisdiktionen knuten till nämnda regemente. Vid sidan av sitt egentliga yrke innehade han en mängd förtroendeuppdrag i så skilda verksamheter som Östergötlands läns landsting, Kinda kanal, Bona uppfostringsanstalt med flera. Under hösten 1903 lämnade han Ydre för att inflytta till Linköping. Från 1909 var han gift med Louise Segerdahl.
Linköping en solskensdag i början av förra seklet. Ännu skulle det dröja innan torget smyckades med Carl Milles folkungamonument. Stora hotellet känns lätt igen in i vår tid. Bilden har lämnat oss daterad 1921 men det finns skäl att betvivla uppgiften. Den så kallade hotellflygeln, hotellets utbyggnad, ser misstänkt nybyggd ut i avsaknad av fasadputs. Huskroppen togs i bruk under hösten 1905. En rimlig datering torde således vara 1905, möjligtvis 1906.
Porträtt av Edvard Brändström, genom påskriften daterad januari månad 1896. Samma år, till hösten, skulle Edvard med familj inflytta till Linköping. Skälet var hans utnämning till överstelöjtnant vid Första livgrenadjärregementet i staden. Vidare skulle han komma att bli regements chef och därmed avancera till övertses grad. Makarnas dotter Elsa kom i vuxen ålder att i högsta grad bli omskriven och uppmärksammad för sina insatser för mänskligheten och tilldelas det välförtjänta epitetet "Sibiriens ängel".
Regementet tar form. Genom 1901 års så kallade härordnings byggnadsprogram fastslogs typritningar för hur nyetablerade infanteriregementen i Sverige skulle uppföras. I Linköping blev det en realitet när det gamla övningsområdet Malmen avvecklades till fördel för ny anläggning i stadens omedelbara närhet. Det dubbla kasernområdet kunde brukas från hösten 1922 och gav i förstone plats för I 4 (Första livgrenadjärregementet) och I 5 (Andra livgrenadjärregementet). Bilden visar byggets slutskede i delen som inledningsvis kom att inrymma I 5.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.