Gävle Musei Vänner. 9 mars 1945. Bildades 1943 som en stödorganisation till den museiverksamhet, som uppstod efter en donation av familjen Rettig. Verksamheten har genom tiden utvidgats och vänföreningen har nu som sin uppgift att främja Länsmuseet Gävleborg. Årligen utdelas Gävle musei vänners stipendium till Lars Mattons minne.
Från 299 kr
Hovotograf Carl Larssons första bil Oldsmobile 1904 års modell som inköptes 1907 av fabrikör Södergren, Gävle. Nådde en topphastighet på 40 km/tim. Bilen fick en ny start hos Tage Berglund, Överhärde och hamnade till slut på Länsmuseet skänkt av AB Bröderna Hansson.
SSU. Faklan - Klubb, från villa Rettig. På 1870-talet köpte John Rettig villan längst ut på Brynäs udde som han lät bygga om vid sekelskiftet. Där bjöd familjen Rettig prominenta gäster på fest under Gävleutställningen 1901. Villan med inredning testamenterades till Gävle stad och delar av inredningen finns deponerade på Länsmuseet.
Biografen Palladium. Fasad mot Larmgatan - Norra Långgatan. I fastigheten har tidigare bl a varit skola. Sedan bion lade ner har det varit butik och restaurang i fastigheten. Bilderna är tagna inom ramen för Kalmar kommuns inventering av Kvarnholmens bebyggelse 1970-1971 och skänkta till länsmuseet.
Kv Laken och Laxen, byggnation. Husflytt till Strandgatan När östra Malmen revs för polishus flyttades några hus till Strandgatan. Fotot är från ett av dessa hus. Bilderna är tagna inom ramen för Kalmar kommuns inventering av Kvarnholmens bebyggelse 1974 och skänkta till länsmuseet.
En parstuga från kvarten Laken/Laxen. När östra Malmen revs för polishus flyttades några hus till Strandgatan. Fotot är från ett av dessa hus. Bilderna är tagna inom ramen för Kalmar kommuns inventering av Kvarnholmens bebyggelse 1970-1971 och skänkta till länsmuseet.
Ulvö kapell. År 1867 uppfördes kapellet, men flyttades till nuvarande plats 1915.Kapellet är uppfört av timmer klätt med vitmålad panel. Endast ett kors över ingången på västra gaveln visar att byggnaden är ett kapell. Även invändigt präglas kapellet av enkelhet. Väggar och tak är klädda med vitmålad pärlspontpanel. Bänkarna saknar ryggstöd och är brunmålade. I en fristående klockbock hänger klockan.; (Ur kyrkoregister på länsmuseet)
Foto lånat av Fru Nanna Jonsson f. Johansson för avfotografering. Carl-Emil Johansson med fru och barnen John och Nanna. Carl-Emil var klampare (förman vid brädgården) vid Korsnäs Sågverk AB. Nanna är iförd en krage som hon skänkte till Länsmuseet 1978. (Inventarie nr. GM 18567) (Se även bild A85-2515 och A85-2516)
Nationalmuseum 1 31 maj 1966 En man och en kvinna står inne på länsmuseet och diskuterar. Mannen är klädd i svart kostym, svart fluga och vit skjorta. Kvinnan är klädd i en svart dräkt med knappar på. Tavlor hänger på väggen i bakgrunden.
Tändsticksarbetarbostaden. Utställningen består av en miljöinteriör med kök och rum för en tändsticksarbetarfamilj i Jönköping omkring 1900. I miljön är dockor placerade med tidsenliga kläder. I köket utför två av familjens äldre barn hemarbete åt Jönköpings Tändsticksfabrik i form av tillverkning av tändsticksaskar. I taket hänger nätramar där de nyklistrade askarna ligger på tork. I fonden sysslar modern med torkning av disken. Tändsticksarbetarbostaden är uppbyggd utifrån en verklig arbetarbostad från en fastighet i Jönköping, som tillhörde Svenska Tändsticksaktiebolaget (STAB). Jönköpings läns museum fick möjlighet att förvärva en lägenhet när byggnaden skulle rivas 1971. Köksskåp, fönster, dörrar, golv, järnspis och järnvask med rör nedmonterades i bostaden, och överfördes till länsmuseet. Museilektor Eva Londos producerade basutställningen. Tändsticksarbetarbostaden visades på länsmuseet under åren 1971-1990. År 1994 överfördes den till Tändsticksmuseet i Jönköping. De ursprungliga dockorna var skyltdockor från butiker. Tändsticksmuseet ersatte dem omkring 2009 med dockor tillverkade av dockmakare Oscar Nilsson.
Tändsticksarbetarbostaden. Utställningen består av en miljöinteriör med kök och rum för en tändsticksarbetarfamilj i Jönköping omkring 1900. I miljön är dockor placerade med tidsenliga kläder. I bostadens rum ligger morfar, tidigare tändsticksarbetare, sjuk i utdragssoffan och hostar. På golvet sitter familjens yngsta dotter och leker med kottedjur. Hon känner sig övergiven och gråter. På matbordet ligger bland annat en medlemsbok för Svenska Grof- och Fabriksarbetareförbundet. Tändsticksarbetarbostaden är uppbyggd utifrån en verklig arbetarbostad från en fastighet i Jönköping, som tillhörde Svenska Tändsticksaktiebolaget (STAB). Jönköpings läns museum fick möjlighet att förvärva en lägenhet när byggnaden skulle rivas 1971. Köksskåp, fönster, dörrar, golv, järnspis och järnvask med rör nedmonterades i bostaden, och överfördes till länsmuseet. Museilektor Eva Londos producerade basutställningen. Tändsticksarbetarbostaden visades på länsmuseet under åren 1971-1990. År 1994 överfördes den till Tändsticksmuseet i Jönköping. De ursprungliga dockorna var skyltdockor från butiker. Tändsticksmuseet ersatte dem omkring 2009 med dockor tillverkade av dockmakare Oscar Nilsson.
Tändsticksarbetarbostaden. Utställningen består av en miljöinteriör med kök och rum för en tändsticksarbetarfamilj i Jönköping omkring 1900. I miljön är dockor placerade med tidsenliga kläder. I bostaden pågår bland annat hemarbete åt Jönköpings Tändsticksfabrik i form av tillverkning av tändsticksaskar. Tändsticksarbetarbostaden är uppbyggd utifrån en verklig arbetarbostad från en fastighet i Jönköping, som tillhörde Svenska Tändsticksaktiebolaget (STAB). Jönköpings läns museum fick möjlighet att förvärva en lägenhet när byggnaden skulle rivas 1971. Köksskåp, fönster, dörrar, golv, järnspis och järnvask med rör nedmonterades i bostaden, och överfördes till länsmuseet. Museilektor Eva Londos producerade basutställningen. Tändsticksarbetarbostaden visades på länsmuseet under åren 1971-1990. År 1994 överfördes den till Tändsticksmuseet i Jönköping. De ursprungliga dockorna var skyltdockor från butiker. Tändsticksmuseet ersatte dem omkring 2009 med dockor tillverkade av dockmakare Oscar Nilsson.
Willhelm Lindeberg född 1861 död: 1941 blev Gävles första stadsbibliotekarie 1907-1931. Innan dess verksam som grosshandlare. Lindeberg hade ett stort intresse för Gävles personhistoria och samlade på visitkort. En samling som idag finns i länsmuseets ägo. Han författade också böcker med bilder på viktiga Gävle personer, ett exempel är "Gävle Ett bildgaleri" från 1924. Enligt uppgift blev Agda Sjöberg sedermera fru Lindeberg.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.