Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Ungern, 1950. Motiv av Gjuteri-Arbetare -Propaganda för Kongress för unga arbetare i Budapest 17-18 juni 1950-
Från 299 kr
fotografi
Tullinge Station. Nio ungerska arbetare/flyktingar ankommer till Tullinge för att dagen därpå börja sina anställningar på AB Separator.
Ett antal personer arbetar i sliperiet på Tekaverken, kvarteret Gjutaren. Bilden kommer från en fotoalbum som gavs från Tekaverkens personal till chefen Max Klusendick på dennes 60-årsdag 1949. Tekaverken startade i Alingsås 1933 under namnet Theodor Max Klusendicks Metallvarufabrik, ombildades 1939 till aktiebolag med namnet Tekaverken AB och 1961 ändrades namnet till Assa Stenman AB. 1987 lades företaget ned.
Anderstorps Stormosse ca 1943 i närheten av Nabben. Torvtäkt bedrevs här under andra världskriget. Vid en Svedalamaskin (torvmaskin) arbetar ett arbetslag. Nerifrån och uppåt: Gunnar Johansson, Lage Svenningsson, Elias Dal, Lars Larsson, flickan vid maskinen Maria Kluska g. Norgasanov (polack, f.d. lägerfånge (?), gift med en ryss, Samabek N. Denne arbetade på myren bl.a. med att stacka torv).
Veddige järnvägsstation som ny år 1880 utmed Varberg-Borås Järnväg, invigd samma år. Stationen är rikt utsmyckad med figursågade dekorer i tidstypisk eklektisk stil, dvs hämtar inspiration från och sammanför element från olika arkitekturstilar. Flera personer står på perrongen varav flera, kanske samtliga, förmodligen arbetar vid järnvägen och stationen.
Det pampiga mittornet till Djurö kvarn vid Bråviken väster om Norrköping. Kvarnanläggningen började byggas 1910 genom byggherren Pehr Swartz önskemål om en etablering i området. På platsen uppfördes även ett antal arbetar- och tjänstemannabostäder, vilka tillsammans med gemensamma anläggningar skapade ett mindre samhälle. Odaterat foto.
Utlastning av gatsten från Hästhagabergen, Lilla Apelviken. "Fartyget - galeasen 'Petter' från Magnarp, skeppare Carl E Nilsson - ligger för ankar i lilla Apelviken utanför sk 'Bergyltahallen' och tager in gatstenslast till Danmark. Avlastage Carl Gustafsson, Varberg." På stranden ligger gatsten där två hästekipage och män arbetar med utlastningen från stenbrottet.
Hallsarve Hans och Oskar Karlsson, far och son, sätter upp stör. De gör hål för stören med varsin janstaur, spett, och kör sedan ner stören och trampar till runt den. Det är något oklart var de arbetar, men det kan vara Sunnkörke i bakgrunden, se Nr 210.
Möjligen arbetar man här med en stor slagborr, med vilken man hackar sig ned i berget. Bilden visar hur öppet det var på Lausbackar ännu i början på 1900-talet. Troligen är bilden tagen mot norr med fattigstugan t v och Masses ställe bakom borrutrustningen.
Ballongen Örnens landningsplats. S A Andrée i tältöppningen till vänster, skriver el arbetar på båten som står på ena långsidan på en släde. Knut Fraenkel med en psychrometer (luftfuktighetsmätare). Framför honom står "Göranssons mekaniska kokapparat". En släde till höger. Retuscherad version av gm.II-37.
Ballongen Örnens landningsplats. S A Andrée i tältöppningen till vänster, skriver el arbetar på båten som står på ena långsidan på en släde. Knut Fraenkel med en psychrometer (luftfuktighetsmätare). Framför honom står "Göranssons mekaniska kokapparat". En släde till höger. Retuscherad version av gm.II-37. Identisk med gm.saac2.18.
Skötbåt, byggd av Nikanor Berglund för ca 40 år sedan. Första bordet, kinningen, och andra bordet, vinningen, täljda ur vindvuxna träd. De nästa rakt uppstigande stävarna var förr vanligast här i trakten. Numera göres de mer fallande. Kallas svanhalsar. Sådana båtar arbetar bättre i sjön.
Bilden visar en grupp soldater som arbetar med tomma ammunitionshylsor. På bildens höger sida syns en hög med korgar och på vänster sida lastas en järnvägsvagn med ammunition. Originaltext: "Tyskarnas dagliga rapporter omtala ententens väldiga materielförluster särskilt av artilleriammunition, vilket för tyskarna torde betyda ett särdeles välkommet tillskott, om man tager i betraktande deras ofantliga ammunitionsförbrukning under offensiven.
Fiskhandlare Gösta Andersson arbetar med lutfisk inför julen 1953. Linköpingsborna beräknas äta 35 ton lutfisk den julen. Julmat. Jul. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Värmeböljan i början av juni 1953. Stenhuggare Knut Åberg arbetar vid stjärnhusen i Fridhem. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.