Handskrivet på bildens framsida: "Johanssons Hotel den 19/11 1904. Ja kom hit i går å har mönstrat af i dag och skall ressa hem i morn så ja har inte tid att hälsa på nu. många hälsningar från ...? klokan är10 nu gå till köjs".
Från 299 kr
Enligt fotografens noteringar: "Grupp utanför Hasselbacken." Plats: Djurgården, Stockholm Datum: 21 Mars 1897 Tid: Kl 2.31 e.m. Ljus: Solsken Bländare: No 2 Objektiv: Svenska Express Exponering: Hastighet No: 3 Framkallning: Hydroechinon, Eikonogen Anmärkningar: "Plåten insattes bakvändt i Kasetten, vid framkallningen lades hinnan nedåt fastnade i botten och en mörk fläck bildades midt på kortet, Ej väl ......(?)."
Enligt fotografens noteringar: "Borgillabärget: "Tre märrarne". Plats: Borgillafjorden nära Henån Datum: 23 Maj 1896 Tid: Kl 7 e.m. Ljus: Solsken, svagt Bländare: No 1 Objektiv: Svenska Express Exponering: Hastighet No: 3 Framkallning: Hydroechinon, Eikonogen Anmärkningar: " Framkallningen var alltför gammal och exponeringen kanske väl kort."
Enligt fotografens noteringar: "Grupp på toppen av Borgillabärget." Plats: Borgilla, Henån Datum: 23 Maj 1896 Tid: Kl 6.15 e.m. Ljus: Solsken Bländare: No 2 Objektiv: Svenska Express Exponering: Hastighet No: 3 Framkallning: "Eastmans "pyro" pulver." Anmärkningar: "Framkallningen har ej genast gått öfver hela plåten."
Enligt fotografens noteringar: "Grupp Folkdansare ." Plats: Smårummen, Rådhuset Datum: 20 Mars 1900 Tid: Kl 11 em. Ljus: Blixtpatron Bländare: No 2 Objektiv: Svenska Express Exponering: Momentan Framkallning: Hydrochinon, Eikonogén Anmärkningar: "Blixtpatronen hölls vid antändadet något framför kameran så att glödande magnesiumpartiklar orsakat ränder på plåten."
Halltorp från luften. Vid vägen mangården med huvudbyggning och två flyglar. Hitom byggningen trädgård varifrån en väg löper i rak riktning ned mot sundet. Trädgården är terasserad. Mitt för mangården på andra sidan vägen även en trädgårdsanläggning, fordom köksträdgård. Till höger ladugården, som nybyggdes under ägaren Perssons tid.
Huvudbyggnaden, gårdssidan. Timmerhus , klätt med stående panel, ställd om kant. Målad i skärt. Mittpartiet av huset synes gå tillbaka till karolinsk tid, senare har de platta sidoflyglarna tillkommit, verandan byggts och takformen förändrats. Mittpartiets plan 6-delad med utspringande sal i mitten.
Brigg, 244 ton. Byggd vid Värnanäs 1884 för norsk räkning med namnet "Medor". Inköpt till Sverige. Finns ej i skeppslistan 1910 men 1915, 17 såsom hemmahörande i Brantevik. En kortare tid hemma i Bergkvara (som skonarskepp). Saknas 1919. Förlist under kriget på resa till Spanien enligt uppgift. Hörde under norsk flagg hemma i Larvik. Fotos genom G. Gjersoe, Oslo 1939.
Kalmar, Kvarnholmen, Kv Åldermannen 4, Norra Långgatan. Före rivningen 1956. "Sjöbringska huset". Övre våningen rådmannens rum. Möbler från biskop Sjöbrings tid. Soffan gjord av en mycket uppskattad snikare Pettersson, som hade verkstad på slotet.Fotografiförstoring över biskopinnan Sjöbring med sondöttrar. Rådman Sjöbrings döttrar.
Utsikt från Gamla vattentornet. Text på vykortet: "Utsikt över Kalmar med Domkyrkan. Staden är vackert belägen vid Kalmarsunds nära nog smalaste del. Kalmar har en utmärkt hamn och har på senare tid kraftigt utvecklats: det är nu Smålands till storleken andra stad."
Carl Magnus Fredrik Erland Gethe, f.1830, d.1906. Kunglig sekreterare. Lasarettssyssloman i Kalmar. Någon tid utgivare av tidningen Kalmar. Sekretare i Kalmar läns södra landsting och hushållningssällskap. Ledamot av riksdagens andra kammare. Ledamot av styrelsen för Kalmar läns fornminnesförening och en av dess stiftare.
Vykort skickat till Kristina Andersson, född 1865 i Böda, syster till N J Andersson, när hon bodde i USA. Kortet är skrivet av Edvard Nilsson i Böda. På sidan av kortet står det skrivet: "Tänk hur skönt är det ej uti blomstringens tid. Din Edvard. 31/10 1904".
Ålems kyrka. Votivskepp. [Votivskepp - fartygsmodell upphängd i kyrkorum, som regel byggd och skänkt av sjöfolk eller skeppsbyggare. I ursprunglig bemärkelse är votivskepp skänkta som tack till Gud eller något helgon av sjömän som räddats ur sjönöd. Votivskepp är vanliga sedan mycket lång tid tillbaka i såväl protestantiska som katolska länder. Källa: NE.]
Nilsson-Stridh J.A. Död 1924 1:ste trumslagare vid Kalmar Skarpskyttekompani 1860-talet Skarpskyttarnas militära traditioner levde på så sätt och in i vår tid genom det gamla Kalmar orginalet "Sju-stina" som i sin till slut ganska fantasirika uniform, brukade slå trumma vid födelsedagar och andra uppvaktningar.
Nilsson-Stridh J.A. död 1924 1:ste trumslagare vid Kalmar Skarpskyttekompani 1860-talet Skarpskyttarnas militära traditioner levde på så sätt och in i vår tid genom det gamla Kalmar orginalet "Sju-stina" som i sin till slut ganska fantasirika uniform, brukade slå trumma vid födelsedagar och andra uppvaktningar
Bilden visar kungliga flottans musikkår år 1936, församlade i den då nya musiksalen på gamla Sparre. Här på fotot höjer den nya musikdirektören Harry Olsson (Brocktorp) sin taktpinne över en vältrimmad klarinettkår, vilken på sin tid var världsunik. Han kom från Hallands regemente och stannade här i Karlskrona till år 1944.
Bilden visar en grupp unga män som är på språng åt olika håll; i förgrunden finns en grupp som springer mot fotografen, i mellangrunden några som är på väg ut mot bildens högerkant och gruppen längst bak är på väg bort, vända mot fotografen. Alla på bilden bär sjömanskläder. Scenen utspelar sig vid Hollströmska magasinet vid Kungsbrogatan som under denna tid var persedelförråd.
Omkring 60 av de 650 norska studenter, som suttit i tyska koncentrationsläger, har nu anlänt till Uppsala Fyra norska unga män som hade varit med om svåra upplevelser under andra världskriget besökte Uppsala i maj 1945. Tidningen rapporterade att Det är meningen att om möjligt inkvartera ungefär 300 studenter här i Upsala den korta tid som återstår innan resan hem till Norge anträdes.
Byggande av dykdalber för flottningen i Varpen. Dykdalber är förtöjningspollare på fritt vatten, bestående av ringformigt neddrivna och hopsurrade grova pålar. Benämningen är en försvenskad form av "duc d'Albe", hertigen av Alba, som enligt traditionen konstruerade anordningen under sin tid som ståthållare i Nederländerna.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.