Flygfoto över Linköping, sydväst från slottet, år 1959. Rally hotell invigdes 1960 och var under uppförande. Sommaren 1954 vidgades korsningen Storgatan och Drottninggatan och en trafikdelare sattes upp. Bilden visar borggården och en del av slottsparken. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Från 299 kr
Sporthallen i Linköping dagen innan invigningen den 6 oktober 1956. Arkitekt Hans Westman. I Corren kunde man läsa: "Östergötlands första stora arena för inomhusidrott" och att den kunde nyttjas för konserter, föredrag, utställningar och konserter, Parken färdigställdes sommaren 1958. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Den sk Holmströmska gården på Storgatan 36 revs sommaren 1950. Efter rivningen lades den här tomten ut som gatumark. Det förklarar varför ingen fastighet idag har adressen Storgatan 36. Gården hade donerats år 1830 till fattigvården i Linköping. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Sommaren 1950 arbetar stenhuggare Gustav Carlsson med att bygga ny kalkstensmur vid griftegården i Linköping. Syftet var att bredda Malmslättsvägen. Gustav kallades för "Ögat" eftersom han var enögd. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Fyra flickor från LASS satte sommaren 1954 svenskt rekord för 4 x 100 meter frisim. Linköpings allmänna simsällskap. Från vänster i vattnet ses Marianne Rengensjö, Britt Swartling och Barbro Johansson. På bassängkanten ser man Gittan Ahlbin och Lass ordförande Carl Henri Feuk. Simning. ... ... ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Sommaren 1950 deltog 108 barn i sommarkolloverksamhet. Man utgick från parkeringen vid Linnéskolan och åkte till Loftahammar. Många barn fick stanna en månad, vissa fick stanna två. Kollo. Sven-Olof Löfgren, Lars Ingvar Larsson, Ulf Olsson och Sören Lindqvist i chaufförens bagagelåda ... ... ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Sommaren 1953 kom ett gäng ungdomar från Linköpings vänort Roskilde på besök. På bilden fäster ledaren Folke Larsson en svensk flagga på eleverna. Efter andra världskriget ökade det nordiska samarbetet på olika nivåer. Linköping fick vänorter i de övriga Nordiska länderna.... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Tågfärjan "Deutschland" Trafikerade färjerutten mellan Trelleborg och Sassnitz under svenskt ägande Byggd 1909 på Schiffswerft AG Vulcan, Stettin-Bredow i Polen. 113,80 meter lång, 2.882 brt, 16,5 knop, 160 meter spår. Överlämnades 1946 till Sovjetunionen, omdöptes till Aniva och gick i passagerartrafik på Ochotska sjön med Vladivostok som hemmahamn. Hon skrotades 1956. Sommaren 1945 sändes även större delarna av de tyska ockupationsstyrkorna i Norge hem till Tyskland med tågfärjorna Deutschland och Preussen från Trelleborg till Travemünde.
Major Claes Adelsköld, 1824-09-07 - 1907-10-01 Sommaren 1847 arbetade Claes som biträde till kaptenen i flottans mekaniska kår K. E Norström. I samband med detta arbete blev Claes mer och mer intresserad av järnväg. Claes var ansvarig för bland de första järnvägsutbyggnader i Sverige. Den aktuella järnvägsbanan var mellan Sjön Fryken och Klarälven i Värmland. Frykstads Järnväg. Byggstart för bansträckan var 1849-05-05 och spårvidden var 1099 mm.
Seglingsberg station sommaren 1900. I centrum står Stationsmästaren Viktor Anselm Karlsson född den 10/11 1849 död i Dala Järna 10/4 1932. På plattformen står Stationskarl nr 169 Carl G. Palm född 12/5 1871 med sönerna Einar och Hugo. Vid flaggstången: Systrarna (lärare) Anna och Ida Karlsson från Hedemora. Vid stationshuset från vänster: Dotter (namn okänt) Berta Karlsson, Hugo Hånell son, Viktor A. Karlsson stationsmästare, Viktor Rudolf Napoleon Hånell son född 11/6 1888 (till SWB) död i Köping 14/9 1965, Fru Beda Karlsson hustru.
Telekommunikationskonferens 1947 på Ambassador hotel i Atlantic city . På bilden syns Telegrafverkets generaldirektör Håkan Sterky som andra person nerifrån i högra raden. Märkt på framsidan: "Meeting of herds of delegations International telecommunications conference Ambassador hotel Atlantic city N.J. July- 1947" Märkt på baksidan: 14353 166 S. Virginia ave. Atlantic city, N.J. Photo by Fred Hess & son, 166 S. Virginia ave. Atlantic city, N.J. Gruppbild av deltagarna i internationella telekommunikationskonferensen i Atlantic City sommaren 1947. Se även Tekniska Meddelanden nr 1/1948. Acc. Nr. Telemuseum 14353.
Tryckt text på framsidan av fotot: Ossian Berggren. UDDEVALLA. Tryckt text på baksidan: Ossian Berggren. UDDEVALLA. Utförer Copiering efter Fotografier och Taflor, samt fotografering af Hus, vyer och ritningar. Plåten förvaras i flera år för efterbeställning. O.B. Skriven text på baksidan: Sommaren 1890. 20/8. Ing. C.G. Wittenström, Fru Hilda Wittenström, Carl jr. Wittenström, Borgm. Radhe, Fru Radhe, Anders Radhe, Anna Radhe, Olga Radhe, Elsa Radhe, Prof. Berglind, Fru Berglind, Olga Berglind, Carry (?) Öhman, Rev. sekr. Reutersvärd, Fru Reutersvärd.
Alu Queen, tillverkad av Gränges Aluminium var när hon seglade sommaren 1984 världens första motorseglare byggd av strängpressad aluminium. Ansvariga för byggprojektet var två dotterbolag inom Gränges Aluminium. Aluminiumteknik som arbetade med forskning och utveckling, skötte projektering och konstruktion, samt Sapa, en av Europas största tillverkare av aluminiumprofiler, som tog fram bland annat profilerna till bordläggningen. Pelle Pettersson designade och ritade. Båtbyggare var Hans Wester Mekaniska AB.
Ing 2, bro med förhöjd brobanavid Åtorp sommaren 1910. Krigsbrokolonnen passerar Letälven. Objektkommentar: Efter kraftverksbygget i Gullspångsälven blev klart 1908 försämrades övningsmöjligheterna i älven vid Göta holme. Förbandet sökte sig därför till andra närbelägna platser, tydligen bl.a. denna.Ingen plats befanns dock vara tillräckligt bra och efter sommarövningarna 1911avvecklades därför övnings- och lägerplatsen Göta holme.(Se tidskrift i Fortifikation årgång 2002 nr 2 sid 38 ff).
Norra Vasa 1919. Hultmans stativ med 1000- och 2000-väljare. Överingenjör Hultman konstruerade 1918/ en ny ledningsväljare med en kapacitet av ändast 2000 ledningar och en anropssökare och gruppväljare för 1000 ledningar. Sommaren 1919 uppsattes en mindre provanläggning i stationslokalen Norra Vasa och även i stationerna vid Skeppsbron och Jakobsbergsgatan för att prova direkttrafik från Norra Vasa till abonnenter inom andra stationsområden. Anläggningen blev dock aldrig tagen i trafik. Innan den hunnit slutjusteras, kom Telefon AB Ericssons 500-väljare.
Fiskekapell timrat, panelklätt och rödmålat. Fristående klockställning. Rektangulär byggnad. Mycket rika vägg och takmålningar invändigt från 1719 av Roland Öberg. Bänkinredning 1771. (Ångermanlands äldsta fiskekapell); ; Ovanför kapellet syns \"isboa\". Under vintern hämtade Dahlens is från Bysjön och lade in den runt om inne i isboden, så fungerade den som ett kylskåp till långt in på sommaren. Där förvarades lax som han köpte upp.; Uppgifterna har lämnats vid besök 2004-10-22 av Birgitta Wedin.
Schakt G utvidgas åt väster mot den gamla landsvägen. Foto taget i samband med de arkeologiska undersökningarna vid Rumlaborg i Huskvarna sommaren 1942. Centralt i bilden syns en rad med stolpar. För att få med fortsättningen av denna stolprad fattades beslut om att utvidga schaktet åt väster. I förgrunden syns röret till en diafragmadriven handpump som var nödvändig för att undersökningen av schaktet skulle gå att geomföra med tanke på inträngande vatten från Huskvarnaån.
Schakt D genom den södra delen av borgkullen vid Rumlaborg i Huskvarna i samband med arkeologiska undersökningar sommaren 1938. Fotot är taget mot söder och i förgrunden kan stockrester ses, lite längre fram även rester av en pålrad. I bakgrunden står tre män, vid sidan av pumpen som användes för att hålla schaktet någorlunda torrt. Rester efter pålrader påträffades även vid andra delar längs med borgkullens kant i samband med de arkeologiska undersökningarna, som bedrevs av Huskvarna hembygdsförening mellan åren 1931-1942.
Ett gäng pojkar och män letar efter fynd i uppgrävda massor från vallgravarna vid Rumlaborg i Huskvarna 1932. Vallgravarna hade grävts ur vintern 1931 och sommaren 1932 grävdes ytterligare i den innersta vallgraven. Massorna kördes i skottkärror till en plats vid sidan av borgen där de gicks igenom. Stående är fil. stud Anders Lindahl och strax till höger om honom, tittandes in i kameran är fil. stud. Walter Fredriksson.
Timmer och stenar som framkommit i schakt G på sydsluttningen av borgkullen vid Rumlaborg i Huskvarna sommaren 1942. Utgrävningarna vid Rumlaborg bedrevs i Huskvarna hembygdsförenings regi nästan varje år mellan 1931 och 1942. Tidigare år hade strukturer som framkommit täckts med halm innan schakten fylldes igen men 1942 rådde foderbrist på grund av kriget. Därför täcktes anläggningarna med ett lager av grenar och smala stammar av gråal.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.