Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Tydliga huggmärken. Ytan i skadan är delvis förkolnad. Vid roten i söder är ett fällskär (påbörjad fällning för länge sedan).Vid tallen sitter Per Holmgren. Raä 226 e, 2007-09-02
Från 299 kr
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Tydliga huggmärken. Ytan i skadan är delvis förkolnad. Vid roten i söder är ett fällskär (påbörjad fällning för länge sedan). Vid tallen sitter Per Holmgren. Raä 226 b, 2007-09-02, reg i FMIS.
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Längs skadans mitt har trädets kärna sparats. Den bildar ett vertikalt konvext parti. Tallen död sedan lång tid. Vid tallen står Eva Klotz. Raä 229 a, 2007-09-10, reg i FMIS.
Anundsjö socken. Innertellmo: Vildmyren. Påverkad av ovanför liggande odlingsdikning, utförd för 40 år sedan; dikad 1895. F. d. Sphagnum-papillosum-mosse. Numera "Polytrichum-hed" med enstaka tynande, gulgröna tallar (intill 3 m. höjd) samt björk. Djup 2 m. Sannolikt frostmyr. Foto juni 1916. Fotograf: W. Wångström, Ö-vik? No. 14 i "Frans Kempe och hans skogsvård." 2 plåtar
Anundsjö socken. Brattsjö: Jägmästare Forsbergs hygge strax norr om Åskabäcken vid landsvägen Anundsjö-Åsele. Avverkning första gången för c:a 25 år sedan, 1900 (rensning), 1916 (borttagande av tallöverståndare). Bränning i 3 omgångar, första gången 1893. Sådd första gången 1896 med markberedning under frösådden, sedermera 2 gånger före 1904. Foto: September 1916. Fotograf: W. Wångström, Ö-vik No 17 i "Frans Kempe och hans skogsvård".
Här skymtar den gamla ladugården några år innan den revs. Längst t v är det något mindre hus av okänt slag. Själva ladugården innehöll från vänster troligen stall mm, sedan portlider, gårdspartens infart, kohus med hoimd, ladport och lada, allt under ett högt agtak.
Hallsarve Josefina Nilsson, 50 år, sitter med skärbrädan i knäet och rensar flundror. Hon skar av huvudet, fenorna och tog ur inälvorna, vilka katten kalasar på. Flundrorna flåddes i regel aldrig, utan man åt upp skinnen, även det hårda och sega ryggskinnet. Flundrorna stektes färska, men fick man mycket så saltades de in och koktes sedan.
Hallsarve Hans och Oskar Karlsson, far och son, sätter upp stör. De gör hål för stören med varsin janstaur, spett, och kör sedan ner stören och trampar till runt den. Det är något oklart var de arbetar, men det kan vara Sunnkörke i bakgrunden, se Nr 210.
Här står familjen Larsson framför sin ståtliga manbyggnad och flygel vid midsommartid. Från vänster ser vi Jakobs fru Maria Lorentina Larsdotter 45 år. Sedan ser det ut som man har besök av Alfred Olsson och Anna Karlsson från Fie (Fäi-Jakås måg och dotter). Därefter står sonen (?) Lars Jakobsson 17 år och husbonden Jakob Larsson 45 år.
Vi ser ladugården från gårdssidan med kohus och stall med hoimdar/hörum, luckorna syns i väggen. Sedan följer ett portlider, ett litet fähus och i hörnet ladportarna. Till vänster står tröskhuset. En sektion av spåntaket är nyomlagt och tröskhusets spåntak verkar också ganska nytt.
Brudparet med följe har just kommit ut ur kyrkan. Först går småtärnorna och småmarskalkarna, sedan brudparet och därefter tärnorna och marskalkarna och övriga gäster. De som står t h är troligen folk från bygden som kommit för att se brud. Brudparet med följe är klädda i svart, det är bara småtärnorna och någon dam som är vitklädda.
Bilden visar norra delen av ladugården med tröskhuset och bibyggd bod. Tröshus hade ofta faltak, vilka många gånger ser ut att vara lite slarvigt lagda. Efter tröskhuset följer ladan i vinkeln med ladportarna i hörnet så som brukligt var i Lau. Sedan kommer ett fähus med stor hoimd mot ladan. Se Bild 676.
Ladugården är klar sedan några år och lyser här vit med nykalkade väggar och med rött gavelfält. Mängder av spröjsade fönster med jämna avstånd i tidens anda sitter i små nischer. Halmtaket är lagt i 7 etapper med lite varierande halmslag.
Här ser man hur nära vägen ladugården stod. Hitre delen var fähus, det stora fönstret har nog varit en hoimdlucka, medan småluckorna nog är ljusgluggar. Portlidret är förbyggt och gårdens infart är troligen flyttad till hitom ladugården, en gatgrind skymtar i vänstra kanten. Sedan följer ladporten och därefter bulladan. Stolpen visar på telegrafledningen genom socknen till När.
Här åker brudparet Emilie och Jakob Larsson hem efter vigseln i kyrkan. Efter dem kan man tänka sig att Emilies föräldrar åker, Oskar (J.O.) och Lisa Larsson. Gården som skymtar i bakgrunden är Oskars barndomshem. Huset, som nu finns i hörnet bakom hästarna och som förr var Lau handelsförenings affärslokal och sedan järnaffär, var ännu inte byggt när bilden togs.
Stenbyggnader uppfördes på detta vis. Kalkstenen staplades utan bruk emellan, s k kallmursteknik. Sedan slår man på bruk på ut- och insidan, här har man börjat med det på loftet. Man ser hur räilaget, bjälklaget, är infogat, liksom karmarna. Ladan skall få agtak, det syns på helarna, de stora pluggar som är inborrade i rad på hammarbandet.
Man har kört upp mycket släke på högen uppe på land. Man öste alltså på samma släke tre gånger: Först från sjön upp på land, sedan från land upp till åkrarna och där lyfte man på det tredje gången när man spred ut det för hand.
Ladugården innehåller kohus t v med dubbla båsrader och hoimd, hörum med lucka, därefter port för att nå foderloftet, sedan hoimd, stall med dubbla spiltrader och ytterligare en hoimd. Porten till ladan finns alldeles intill tröskhuset, vilket var gängse sätt att bygga på, samt tröskhus. Ladugården är sannolikt tillkommen omkring 1860, tröskhuset lite senare. T v skymtar vedboden med grenhög och huggpacke utanför.
Jämfört med Bild 1396 har Masse troligen gått ett par hundra meter åt När till, vänt sig om och tagit en bild mot Lau, där bygden skymtar bortom vägen mellan träden. Dikesrenarna verkar här vara slagna för en tid sedan. Skogsdungen t v finns än idag, medan hagen t h är uppodlad.
Läil-a är ån som rinner från Garde väster om landsvägen nära Bönde. Stället i bakgrunden var Johan Bergströms på Masses tid och låg då under Botvide, sedan Bönde, se Bild 670-672. Masse hade nog tankar på att ta fler bilder av broar, men det blev inte något mer.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.