Bilden visar norra delen av ladugården med tröskhuset och bibyggd bod. Tröshus hade ofta faltak, vilka många gånger ser ut att vara lite slarvigt lagda. Efter tröskhuset följer ladan i vinkeln med ladportarna i hörnet så som brukligt var i Lau. Sedan kommer ett fähus med stor hoimd mot ladan. Se Bild 676.
Från 299 kr
Ladugården är klar sedan några år och lyser här vit med nykalkade väggar och med rött gavelfält. Mängder av spröjsade fönster med jämna avstånd i tidens anda sitter i små nischer. Halmtaket är lagt i 7 etapper med lite varierande halmslag.
Här ser man hur nära vägen ladugården stod. Hitre delen var fähus, det stora fönstret har nog varit en hoimdlucka, medan småluckorna nog är ljusgluggar. Portlidret är förbyggt och gårdens infart är troligen flyttad till hitom ladugården, en gatgrind skymtar i vänstra kanten. Sedan följer ladporten och därefter bulladan. Stolpen visar på telegrafledningen genom socknen till När.
Här åker brudparet Emilie och Jakob Larsson hem efter vigseln i kyrkan. Efter dem kan man tänka sig att Emilies föräldrar åker, Oskar (J.O.) och Lisa Larsson. Gården som skymtar i bakgrunden är Oskars barndomshem. Huset, som nu finns i hörnet bakom hästarna och som förr var Lau handelsförenings affärslokal och sedan järnaffär, var ännu inte byggt när bilden togs.
Stenbyggnader uppfördes på detta vis. Kalkstenen staplades utan bruk emellan, s k kallmursteknik. Sedan slår man på bruk på ut- och insidan, här har man börjat med det på loftet. Man ser hur räilaget, bjälklaget, är infogat, liksom karmarna. Ladan skall få agtak, det syns på helarna, de stora pluggar som är inborrade i rad på hammarbandet.
Man har kört upp mycket släke på högen uppe på land. Man öste alltså på samma släke tre gånger: Först från sjön upp på land, sedan från land upp till åkrarna och där lyfte man på det tredje gången när man spred ut det för hand.
Ladugården innehåller kohus t v med dubbla båsrader och hoimd, hörum med lucka, därefter port för att nå foderloftet, sedan hoimd, stall med dubbla spiltrader och ytterligare en hoimd. Porten till ladan finns alldeles intill tröskhuset, vilket var gängse sätt att bygga på, samt tröskhus. Ladugården är sannolikt tillkommen omkring 1860, tröskhuset lite senare. T v skymtar vedboden med grenhög och huggpacke utanför.
Jämfört med Bild 1396 har Masse troligen gått ett par hundra meter åt När till, vänt sig om och tagit en bild mot Lau, där bygden skymtar bortom vägen mellan träden. Dikesrenarna verkar här vara slagna för en tid sedan. Skogsdungen t v finns än idag, medan hagen t h är uppodlad.
Läil-a är ån som rinner från Garde väster om landsvägen nära Bönde. Stället i bakgrunden var Johan Bergströms på Masses tid och låg då under Botvide, sedan Bönde, se Bild 670-672. Masse hade nog tankar på att ta fler bilder av broar, men det blev inte något mer.
Här sen vi baksidan av manbyggnaden sedan den 4 år tidigare fått papptak istället för flistak. T v har byggnaden sal, i mitten kök och t h vardagsstuga med blind baksida, här stod förr sparlakanssängarna. Senare byggde man en liten köksfarstu i trä utanför köket. T v ser man gaveln på den moderniserade flygeln, vilken har fått nya stora fönster.
Här ser vi den ganska nya ladugården i resvirke. Troligen har den byggts i etapper med laddelen med papptak längst bort först. Sedan följer två fähusdelar, varav den hitre troligen hade svinstior närmast gaveln. Denna del var nog rätt ny när bilden togs, gavelfältet är ännu inte målat. T h står dasset.
Masse har tagit denna bild som visar den gamla ladugården med agtak. Stendelen innehöll troligen ett dubbelt fähus t v med hoimd, hörum, med lucka i väggen, t h var det nog lammhus. En sommargrind sitter i fähusdörren. Buldelen innehöll nog en vagnbod med gångdörr och sedan lada, ladporten med vädringslucka skymtar längst t h. Framför ladugården står en langstigvagn. Brunnsholken syns t v.
Theodor och troligen någon bror från grannparten bygger ny ladugård i resvirke med liggande panel, sonen Hugo 4 år är med. Till vänster skall det bli fähus och till höger lada. Närmast till vänster skymtar travar med takspån. Därefter står dasset och sedan en gammal bulbyggnad under agtak från den försvunna parten.
Bilden visar ladugårdens baksida på Botvides södra part, mycket lik norra partens, se Bild 656. Närmast ser vi laddelen med två fönster på gaveln och lucka och ladport på långsidan. Sedan följer tre fähus med gödseldörrar, fönster och luckor till hoimdarna. Luckorna till foderloftet är öppna för vädring.
Här ser man tydligt hur garnen är upphängda i garngården. Först bainar man av, tar ur fisken ur garnen, sedan rättar man till garnen och sprider ut den jämnt så de får torka. T v om personerna ser man änden på garnen med alla hallar, sänkstenar. Kvinnorna är mer finklädda än arbetsklädda, de har förberett sig för fotografering!
Takstolsresningen har nu fortsatt till laddelen av bygget. Med förvånansvärt primitiva metoder, bara två fastknutna stänger, lyckas man resa upp takstolarna och få dem på plats. Sedan lägger man bara ett par lösa plankor på hanbalkarna för gubben uppe att gå på. Synd att Masse inte var med när de byggde stenväggarna, likaså fortsättningen av taken, panelen och fönstren.
Säden tröskades fram till 1800-talet med slaga, val eller tråskval på gotländska. Skupan sprättades upp och breddes ut på det släta ladgolvet och man slog med valen på axen så att sädeskornen trillade ur. Sedan räfsade man undan halmen och sopade upp säden, skal, boss och småstrån följde med. Valen bestod av två käppar sammanbundna med två korta läderremmar.
Rudolf Larsson tog sig namnet Ahlström efter farfar skolmästare Lars Ahlström. Rudolf var son till den på många bilder förekommande J.O. Larsson vid Fie, en av Masses bästa vänner i Lau. Här kör Rudolf hem sladden på en arbetsvagn dragen av gårdspartens oxar. Rudolf flyttade sedan till Visby och dog redan 1918 endast 28 år gammal.
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Tydliga huggmärken. Ytan i skadan är delvis förkolnad. Vid roten i söder är ett fällskär (påbörjad fällning för länge sedan).Vid tallen sitter Per Holmgren. Raä 226 e, 2007-09-02
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Tydliga huggmärken. Ytan i skadan är delvis förkolnad. Vid roten i söder är ett fällskär (påbörjad fällning för länge sedan). Vid tallen sitter Per Holmgren. Raä 226 b, 2007-09-02, reg i FMIS.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.