Bräkne-Hoby
Från 299 kr
Norr om kyrkan fanns på medeltiden en kastal, ett försvarstorn, troligen byggt på 1100-talets andra hälft. Dess bas är den största på Gotland och fanns det en proportionalitet mellan ytan på marken och höjden, så har det här varit Gotlands högsta kastal, c:a 6 våningar hög, större än Kruttornet i Visby. Mot kastalen byggdes på 1200-talets mitt en ny prästgårdsbostad i sten, varvid kastalen inkorporerades i prästgården. Under de fattiga tiderna efter medeltiden orkade Lau inte hålla egen präst längre, 1595 slog Lau och När ihop till ett pastorat och prästen flyttade till den större prästgården på När. Lau prästgård användes en tid till klockarbostad, men övergavs på 1700-talet, varvid hela komplexet rasade ihop. På Masses tid var det bara en gräsbevuxen hög kulle med ett uppstickande valv från bottenvåningen kvar av prästgården och kastalen, vilket bilden visar med utsikt över den öppna bygden mot öster. På 1930-talet grävdes ruinen ut.
Foto av prästgården i Falkenberg c:a 1902 Sittande fr. v.: kyrkoherde D Davidsson hans dotter Maria, fru Davidsson f. Lundgren, fröken Skogman (tillfälligt där för att lära hushåll) gamla fru Davidsson dvs. Sara Arvidsdotter, kyrkoherdens mor. Stående bakom henne Anna Davidsson, gift Hallbäck, två tjänarinnor okända, på gräsmattan sitter Axel o Edit Davidsson, brorsbarn till kyrkoherden och de kallades fosterbarnen. Axel dog ung, Edit blev lärarinna i Norrland, Clara Hellgren, bodde i prästgården. (A.S.) På baksidan av fotot står: 3544 f) Gåva av W E Erlandsson, Kvidinge sittande fr.v. 1 Kyrkoherde David Davidsson 4. Gerda Skogström ( vit blus).
Min farfars far, fanjunkare Carl Bergman arrenderade Rudet där prästgården ingick mellan åren 1882-1900 då han avled. Därefter arrenderade min farfars mamma Rudet som med min farfar och hans bröder skötte sysslorna fram till 1920 då det såldes. Rudet omfattade ca 40 tunnland öppen jord och stora skogar. Kommiistergården som förr kallades prästgården var på 50 tunnland + skog och den ingick i arrendet. För att sköta allt hade min farfars far 3-4 pigor, 3 drängar samt statare och torpare på prästgårdens marker. mvh Rolf
Sigtuna. U 385, U 400, U 403, U 404
Ängsö 18:1
Bygdeå 40:1
Nordmaling 996
Fardhem 110
Pajala 15:1
Bygdeå 39:1
Julita 13:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.