Sportmössa med skinnbräm. 27 december 1944. L Haglund & Co, med varumärket Elhå, grundades som en affär för mössor, hattar och pälsvaror av Lars Haglund 1872. Butiken utvidgades till grosshandel av pälsvaror och tillverkning av bland annat sportmössor, vegamössor, hattar, barn- och damvaror startades. Sonen David blev delägare 1894 och ensamägare 1905. När David Haglund avled 1918 övertog hans bröder Sven och Bror rörelsen. 1935 flyttades företaget från Drottninggatan till Hantverkargatan 29-31 där den befintliga fastigheten, tidigare Gefle Orgelfabrik, byggdes ut med ett nytt stenhus i tre våningar. Konkurrens genom ökad import och minskad efterfrågan gjorde att fabriken upphörde i slutet av 1960-talet.
Från 299 kr
Man (Eventuellt Mästerlots Kristian Mauritz Andrè (1896-1972), Lilljungfrun. Född 13 november 1896 i Stugsund. Far Mästerlots Carl Fredrik och mor Karin Nordlöf. Mauritz antogs i Lotsverket år 1913. Fick full styrsedel år 1918 vid Lilljungfruns lotsplats och år 1941 vid Öregrunds lotsplats. År 1921 ordinarie lots vid Lilljungfruns Lotsplats, år 1930 platsombud och Mästerlots år 1937. Styrelseledamot i Lotsförbundet åren 1941-43. Distriktombudsman i Nedre Norra Distriktet (Hudiksvall-Lilljungfrun) åren 1942-44. Gift med Gerda Thunholm (född 1899). Barn Carl-Eric (född 1931) och Carin Martha Helena (född 1936).
Framför huvudbyggnaden till Norget i Viby ser vi gårdens arrendator Samuel Peter Samuelsson, sannolikt tillsammans med sina fyra barn; Karl Oskar, Peter Albin, Maria Karolina och Elin Kristina. Året är omkring 1905 och Samuelsson har brukat gården sedan hösten 1882. Han börjar närma sig sjuttio, har varit änkling sedan ett tiotal år och med hänsyn till sitt sena äktenskap har barnen blivit stora. Äldsta dottern Maria Karolina är gift och brukar med sin man gården Klämmestorp, inte långt från Norget. Yngste sonen Karl Oskar har varit i Stockholm en tid men bor nu åter hemma likt sina bägge ogifta syskon. Med så mycket handkraft inom familjen behöver den gamle brukaren varken städsla piga eller dräng.
Lerbäcks Prästgård, släktgrupp på veranda. Från vänster sitter Alfred Thermaenius med hustru Gerda, babyn dottern Maj. I mitten modern Jenny Thermaenius, prosten Wilhelm Callmander med fru Anna. De stående troligen Ingrid Toll (född Callmander) med maken Hugo Toll.
Sörberg, bostadshus grupp framför huset, häst och vagn. Sörberg gård (nuvarande Svennevads Hembygdsgård, enligt notering från år 2005). I fjädervagnen sitter från vänster: drängen Herbert, brukaren Leonard Johansson, hustrun Hanna Johansson, född Wallin, dottern Hulda Johansson och sonen Herman Johansson. Ivar Karlsson vid cykeln är eventuellt drängen som senare bodde vid Klovstena. Selma (är ev. piga, senare gift med Robert Malkomsson. Linnéa Gerhards mamma). Hannas styfvar står på trappan. Längst till höger Adel Johansson, bror till Leonard. Uppgiftslämnare Bengt Karlsson, Osebo, Pålsboda, april 2006. Sörberg var under 1700- och 1800-talet en frälsegård under Skogaholm, senare under Skyllbergs bruk och så småningom under Hasselfors AB domäner. När siste brukaren lämnade gården överläts den till Svennevads hembygdsförening. Marken ägs av Hallsbergs kommun. Notering från december 2005, Mer information om henbygdsgården: Det äldsta huset som skymtar till höger är timrat och byggt 1728. Det är kanske det äldsta huset i Svennevad socken. I det finns en förstuga, ett kök och en kammare. Det är sammanbyggt med ett loft i norr. Det yngre huset med två våningar (huset på bilden) är byggt 1820. Det har stående panel. Nere finns det ett kök rakt in och en kammare åt vardera hållet. Uppe finns det ett rum mot norr och ett vindsrum åt söder. Ute på gården finns i söder en loftbod. Den är rödmålat på tre sidor. Den norra sidan med loftgången är omålad. På taket sitter en vällingklocka. Ett dass står söder om loftboden. Det kommer från Prästgården. På gårdsplanens norra del står en smedja och ett uthus. Smedjan har tidigare funnits någonstans i Skogaholm.
Bröllopsfotografi taget 1923. Brudparet är Edit och Ernst Andersson. De står framför husen på Fässberg Västergård 6, Fässberg 1:34, i Fässbergs by, Mölndal. Det gamla röda huset är nu avkortat med en stocklängd. Den stora huvudbyggnaden är byggd 1903. Edits pappa, Olof Olson, hade sparat till dotterns bröllop i 10 år och bröllopet varade i tre dagar. 1935 köpte Edit och Ernst Andersson gården av Olof Olson efter att redan tidigare tagit över driften.
Johannes Alfred Hultman. Född 1861 Död 1942. Predikant och sångare. Hultman utvandrade som barn till USA, där han från 1879 var verksam som predikant. Mellan 1906 och 1939 gjorde han resor till Sverige och fick ett enormt genomslag med sina sångstunder, där sång och förkunnelse varvades på ett lättsamt sätt. Han blev känd som "solskenssångaren" och hans Solskenssånger utgavs i häften 1910-39. Han skrev bl.a. melodin till August Storms text "Tack, o Gud, för vad som varit". Han gjorde ca 180 grammofoninsjungningar.
Porträtt av trädgårdsdirektör Christian Kroné. Bördig från Tyskland inflyttade han till Linköping från Mogata 1859. Samma år hade Linköpings trädgårdsförening börjat anläggas och Kroné kom att tjänstgöra som anläggningens första trädgårsdmästare, titulerad trädgårdsdirektör. Han innehade tjänsten till 1893. Privat var han från 1854 gift med Fredrika Amalia Hammarström, bördig från Tryserum. Paret fick två barn, söner med så skillda födelseår som 1855 och 1869.
Ett sällskap med kvinnor och män, samt två barn i ett träd, i en trädgård. Några sitter runt ett kaffebord. Det är sommar.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Nederländerna, 1949. Motiv av flicka med äppelkorg. "Hösten". "Till förmån för fattiga barn".
Skräddare Per Söderberg med sina barn. I främre raden från vänster: Tora, fadern Per, Algot. Bakre raden från vänster: David, Ottilia (Tilan), Martin, Elin, Verner, Frida och Olga.
Hus dekorerade med blomstergirlanger, fanor och unionsflaggor. Ungdomar, barn och vuxna står finklädda vid respektive hus entréer. De väntar på kung Oscar II.
Axel Fredrik Österberg föddes i Sund socken under enkla förhållanden och faderslös redan som barn. Dessutom den enda av syskonen som överlevde barnaåren. I detta öde sökte modern möjligen bättre utsikter annorstädes och bröt upp från Ydre för ny tillvaro i Linköping. Där, med endast ett barn att föda, uppstod möjlighet för Axel Fredrik att studera. Från mitten av 1890-talet bär han titeln folkskollärare och innehade rimligen tjänst i den nya hemstaden. År 1901 flyttade han till Tåby på Vikbolandet för bostad och arbete i socknens skolhus. Under åren 1906-08 var han, som källorna anger, tidningsman i Söderköping. Vad det i detalj innebar för honom lämnas för denna beskrivning därhän, men under sistnämnda år var han tillbaka i katedern som lärare, nu i Rejmyre. Samma år gifte han sig med Hedvig Maria Blidberg, bördig från Tåby. Förstfödda barnet nedkom 1909 och året därpå flyttade den lilla familjen till Varberg, där makarna välsignades med ytterligare tre barn. Axel Fredrik avled i juli månad 1936. Hans maka kom att överleva honom i över 30 år.
Enligt påskrift porträtt av guldsmeden Sörling i Linköping. Tolkat föreställa Anton Julius Söhrling. Född i Linköping 1826 som son till guldsmeden Emanuel Söhrling och dennes maka Juliana Wilhelmina Wetterberg. Fadern drev tillsammans med Carl Magnus Barkander firma Barkander & Söhrling i Linköping, vilken Anton Julius övertog år 1857 och fortsatte stämpla i eget namn i Linköping tills han flyttade till Stockholm 1872. Dessförinnan hade han bland annat hunnit med ett kort äktenskap och ett lika kort faderskap. Makan Christina Jacobina Stenborg avled 1857 av lungsot efter knappa två års gifte, blott 27 år gammal, och parets enda barn avled vid tre års ålder år 1860.
Ungdomsporträtt av Allan Uggla, rimligtvis taget under hans tid vid Infanteriets volontäraskola i Karlsborg. Född i Linköping 1878 som äldsta barn till makarna Erik Robert Uggla och Adina Mathilda Asklöf. Efter officersexamen 1899 kom han att få en varierande militär karriär och bli vida berest. I förstone i tjänst vid Västerbottens regemente och sedermera i Norra skånska infanetriregementet. Under åren 1912-14 var han instruktör i det så kallade persiska gendarmeriet, under periodens två sista år även överste för Tredje gendarmregementet. År 1915 återinträdde han i svenska armén med bland annat tjänst vid Generalstaben. Under åren 1926-33 var han militärattaché i London. Från 1913 var han gift med Ida Petersén.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.