En kvinna och en liten pojke. Prostinnan Christina Margareta Wikander, född Svenberg (1786-06-01-1864-02-06) och hennes dotterson Emil Adlers, född 1858 i Norra Yxhult, Kumla, Örebro län, död 1936 i Örebro. Christina Margareta Svenberg var född 1786-06-01 i Tossene i Bohuslän, död 1864-02-06 på Köpmangatan 21 i Örebro. Hon var gift först med med Carl Eric Hallgren i Stora Malm. Gift andra gången med Per Wikander från Vintrosa, prost i Knista. Dottern hette Juliana Christina Wikander, gift Adlers, mor till Emil Adlers (pojken på bilden). Margareta har genom tiderna stavats Margeta, Margreta eller Margareta, med eller utan h. Kyrkoskrivaren stavade som han tyckte såg bra ut.
Från 299 kr
Skönhetsvård, 3 mars 1966 Inne i en skönhetssalong ägnar sig en yrkeskvinna eller kosmetolog åt att ge personlig skönhetsvård åt en kunds ansikte. Yrkeskvinnan i fråga är klädd i vit rockklänning. Kvinnans hår är uppsatt i knut. Hon har ett armbandsur på sin vänstra handled. Hennes händer och naglar ser vårdade ut och hon har målade ögonbryn samt läppar. Kunden har en handduk virad runt sitt hår och ligger på en brits. I bakgrunden står ett bord med en ask fylld med kosmetikatuber. På väggen hänger ett diplom. Ovanför kosmetologens huvud finns en lampa.
Bröllop, brudpar och brudtärna. Bruden Britta Svensson, född i Örebro, brudgummen Artur (Svensson). Brudtärnan Kerstin Andersson (född Johansson) var vän med brudens familj. Se även Föremål-Sofie och film DVD:3. Brudtärnans klänning skänkt av Kerstin Andersson, har fått föremålsnr. ÖLM 38991. Klänningen är i rosa siden, kortärmad, skuren vid midjan. Broderad på framsidan med blått, grönt, grått silkestråd. Knäpps bak med tryckknappar, samt 3 vita knappar. Givaren Kerstin Andersson var brudtärna på bröllopet. Hennes mamma, Karin Johansson sydde klänningen år 1943 till bröllopet. Klänningen användes bara en gång.
Fem flickor. "Symöte i vårsolens glans 1950. Ungarna ligger i sina vagnar och sover". Gittan Gustavsson med sina väninnor, från vänster: Ingrid, Margareta, Gittan, Ingegerd och Ingrid. Bilden inscannad från Gittan Gustavssons fotoalbum. (Bilderna är tagna av William Geidne, Gittans pappa). Leksakerna på bilden (dockvagn, docka, dockkläder, solglasögon) överlämnades till museet, se föremål ÖLM 38701:1-12. Givaren fick dockvagnen och dockan när hon var 5 år gammal och lekte med dem i 7 år. Hennes mamma, Nanny Geidne (1910-1997) Örebro, sydde, virkade och stickade dockkläderna.
Miss Örebro 14 november 1966 En ung kvinna som blivit vald till Miss Örebro sitter på en säng med blommigt överkast. Kvinnan är klädd i en ljus, ärmlös blus, vit kjol med svart kant nedtill samt ett vit skärp runt midjan. Hon har svarta högklackade skor på fötterna. I öronen har hon örhängen i form av stora vita pärlor Hennes barn har på sig en vit pyjamas med figurer på. Barnet befinner sig i famnen på en kvinna som troligtvis är dess mormor. Den äldre kvinnan är klädd i vit, ärmlös klänning med förkläde över.
Fyra flickor med dockor och dockvagnar. "Vi med våra ungar. Så här lekte vi flickor på Sörbyallén under 1940-talet och i början av 1950-talet" Gittan Gustavsson med sina väninnor, från vänster: Ingrid, Ingegerd, Gittan, Ingrid. Bilden inscannad från Gittan Gustavssons fotoalbum. (Bilderna är tagna av William Geidne, Gittans pappa). Leksakerna på bilden (dockvagn, docka, dockkläder, solglasögon) överlämnades till museet, se föremål ÖLM 38701:1-12. Givaren fick dockvagnen och dockan när hon var 5 år gammal och lekte med dem i 7 år. Hennes mamma, Nanny Geidne (1910-1997) Örebro, sydde, virkade och stickade dockkläderna.
Ålderdomshotellet i Fjugesta 15 januari 1968 En äldre dam sitter inne på sitt rum på ålderdomshemmet. Hon sitter vid ett bord som har en vitrandig duk på sig. På detta ligger en socka som tillhör en stickning som hon håller på med då och då. En skål, en korg och ett garnnystan finns även på bordet. Hennes käpp hänger på en träställning. En byrå står vid väggen i bakgrunden. Där står bl.a. porträtt. En klocka sam två tavlor hänger på väggen. En porträtt föreställer Jesus.
Fyra flickor med dockor och dockvagnar. "Nu är det mars 1950, men ungarna har inte växt något. Vitaminbrist ?" Gittan Gustavsson med sina väninnor, från vänster: Ingegerd, Ingrid, Ingrid, Gittan. Bilden inscannad från Gittan Gustavssons fotoalbum. (Bilderna är tagna av William Geidne, Gittans pappa). Leksakerna på bilden (dockvagn, docka, dockkläder, solglasögon) överlämnades till museet, se föremål ÖLM 38701:1-12. Givaren fick dockvagnen och dockan när hon var 5 år gammal och lekte med dem i 7 år. Hennes mamma, Nanny Geidne (1910-1997) Örebro, sydde, virkade och stickade dockkläderna.
Fyra flickor med dockor och dockvagnar. "Nu har vi i alla fall fått dem att börja gå, men så är det också vår. 1950" Gittan Gustavsson med sina väninnor, från vänster: Margareta, Gittan, Ingegerd och Ingrid. Bilden inscannad från Gittan Gustavssons fotoalbum. (Bilderna är tagna av William Geidne, Gittans pappa). Leksakerna på bilden (dockvagn, docka, dockkläder, solglasögon) överlämnades till museet, se föremål ÖLM 38701:1-12. Givaren fick dockvagnen och dockan när hon var 5 år gammal och lekte med dem i 7 år. Hennes mamma, Nanny Geidne (1910-1997) Örebro, sydde, virkade och stickade dockkläderna.
L.S.S.J. (Lidköping-Skara-Stenstorps Jernväg). Omkring år 1920 togs den här bilden av ett så kallat putsarelag på LSSJ. Fru Allida Sjöberg har tagit bilden, då boende i Källby. Hennes far ses som tvåa från vänster. Det gällde på den tiden att hålla järnvägsbanken ren och fri från ogräs och därför sändes regelbundet putsarelag ut för att rensa upp. Laget arbetar här på sträckan Vinninga - Skara under ledning av banmästare A. Skog i Skäggatorp. På bilden ses från vänster: Johan Svensson, Österbäcken, Händene. S.G. Fred, Fredsborg, Händene. Albert Karlsson, Ekåsen, Hasslösa. Johan Gustavsson, Nya Ledet, Hasslösa. August Skog, Skäggatorp.
Fartyget HMS Belfast är det största kvarvarande exemplaret av den brittiska flottans marina kraft och är nu ett museum förankrat i Themsen mellan Tower Bridge och London Bridge i London. Hon var det första skeppet att räddas sedan Nelsons HMS Victory på grund av hennes historiska betydelse. Hon är mest känd för att ha understött trupper medan de tog sig till Gold och Juno stränderna på morgonen Dagen D 6 juni 1944. Belfast togs ur tjänst 1945 och är nu en levande påminnelse om kriget och de upp till 950 besättningsmän som levde och krigade ombord på henne.
Från Hotellviken, Saltsjöbaden september 1946. Den damsegling som omtalas i baksidesanteckningen ägde rum 7 september. Anteckningen "Seglade för SSK eller Sthlms Starbåtsflottiljen" syftar på Bengt Melin, som var medlem av Stockholms Segel Klubb, hans hustru Inger seglade för Stockholms Segel Sällskap (KSSS årsbok 1947 s 222). I seglingsprotokollet anges fru Bengt Melins namn som Inga, men Melins svåger, tillika SSHM-medarbetaren Folke Sjödin, som gjort anteckningen, har uppgivit hennes namn som Inger. Jfr Fo157054 och -055 i KSSS-samlingen. Fotografiet återgivet i Till Rors årg. XII (1946) nr 37 s 11.
Lovisa Vilhelmina Lustig var född 25/2 1886 och blev tidigt föräldralös. Fadern, som var masugnsarbetare dog när hon var tre år och modern redan när hon var fem månader. Därefter tog masugnsarbetaren Klas Strandberg hand om Lovisa som fick bli fosterbarn. Vad man vet gifte hon sig aldrig. Vid midsommarfesten var mor Lustig en viktig person. Det var hon som bryggde herrgårdsölet som trakterades. Mor Lustig bodde i ett vindsrum i den numer rivna röda arbetarbostaden vid skolan. En av hennes stående sysslor var att vid bykaret vaska tvätt. Privat fungerade hon som ackuschörska (barnmorska) och ägde magiska krafter.
Lammhults herrgård, som tidigt benämns som Lamhult, har anor från början av 1600-talet då Bengt Oxenstierna bytte bort gården till kronan. "För gjord trogen tjänst" fick sedan förre landskamreren Johan Johansson i Växjö Lammhult som belöning av rikskanslern Axel Oxenstierna! 1666 blev Lammhult säteri. Senare ägare av gården har varit friherre Lars Eldstierna, 1681-1694, därefter hans änka Brita Billingsköld och hennes dotter Brita Margareta. Även medlemmar av släkterna Wattrang och Tigersköld ägde gården 1767-1795. Sedan 1795 fram till 1917 då ett familjebolag bildades, har gården direkt eller indirekt varit i släkten Gyllensvärds ägo.
Herrgården som tidigt benämns som Lamhult, har anor från början av 1600-talet då Bengt Oxenstierna bytte bort gården till kronan. "För gjord trogen tjänst" fick sedan förre landskamreren Johan Johansson i Växjö Lammhult som belöning av rikskanslern Axel Oxenstierna. 1666 blev Lammhult säteri. Senare ägare av gården har varit friherre Lars Eldstierna, 1681-1694, därefter hans änka Brita Billingsköld och hennes dotter Brita Margareta. Även medlemmar av släkterna Wattrang och Tigersköld ägde gården 1767-1795. Från 1795 fram till 1917 då ett familjebolag bildades, var gården direkt eller indirekt i släkten Gyllensvärds ägo. Corps-de-logiet - undervåningen är från 1810-talet och övervåningen tillkom på 1830-talet. Källarvåningen med sina metertjocka väggar är mycket gammal.
Engbergs manhus, Hästhagen i Sällstorp. Framför huset står en ung kvinna med en äldre på stol intill sig, troligen hennes mor. Man ser ut att ha satt ny panel på den vänstra delen av bostadshuset, kanske är även sticktaket nylagt. Både portens skärmtak på rundade konsoler och takfoten är försedda med smal, figursågad dekor. Huset är sammanbyggt med en annan huskropp åt höger som har stråtak. Det stora fönstret ser ut att vara täckt inifrån med en målning eller målade luckor föreställande en kyrka, borg eller liknande på ett berg.
Sigurdsristningen (även Ramsundsristningen och Sö 101) består av en stor runhäll på Ramsundsberget, en berghäll nära Sundbyholm, mellan Jäders- och Sundby socknar i Eskilstuna kommun, Södermanlands län. Att den kallas Sigurdsristningen beror på att bildmotivet har hämtats ur sagan om Sigurd Fafnesbane, något som också förekommer i en del andra ristningar i Norden och i England (jämför Sigurdsristningar). Inskriften lyder: siriþR kiarþi bur þosi muþiR alriks tutiR urms fur salu hulmkirs faþur sukruþar buata sis. Vikingatida svenska runor används, 'bro' stavas 'bor'. En ordagrann översättning lyder: "Sigrid gjorde denna bro, Alriks moder Orms dotter, för själen Holmgers Sigröds fader hennes make." Tillkomsttid, cirka 1000 e.kr. (Hämtat från Wikipedia)
Stående, från vänster kammarherre Stang och troligen greve (talman) Gustaf Sparre (1834-1914). Sittande från vänster, troligen grevinnan Augusta Thott (1830-1912) och grevinnan Sofia Gustava Sparre av Sövdeborg (1836-1920), gift med greve Gustaf Sparre. Bok med ett 80-tal fotografier på familjerna Sparre, Thott, Ehrensvärd med flera, inklistrade på linjerade blad. Pärmar av kartong, klädda med brun väv. På framsida infälld, pärlbroderad spegel (17,5x12,2 cm) med turkosblå, vita, svarta och bruna små glaspärlor. Guldsnittsdekor på ryggsida och kring spegelbroderi. Tryckt i guld på ryggen, "Harmoni". På försättsblad påskrift i svart bläck. "Denna bok tillhör Grefvinnan Ulla Ehrensvärd efter min död och efter hennes död skall Anna Bennet ha den."
"Söndagsgästerna ger sig av ifrån Björsgård". Detta bedöms vara en av de tidigaste bilderna på Björsgård, som Nilson köpte 1885. Stugan är Severins barndomshem som han lät flytta från Sveaberg på Knobelsholms ägor. Här inrättade han en sommarateljé och gården beboddes av hans mor Neta Beata, storasyster Charlotta och hennes son Karl. Gården var kringbyggd av fyra huskroppar och man ser norra längan till vänster, medan södra och västra endast avtecknar sig som skuggor på bilden. Här ses en hästskjuts på gårdstunet med ett äldre par. Mannen vid tömmarna heter Anders Henriksson, Folkastad, Rävinge sn. Mannen i hög hatt bakom vagnen hör nog till det gästande sällskapet. Vårdträdet vajar i vinden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.