Film 81:1
Från 299 kr
Enligt Lauboken är smedjan helt i bulkonstruktion med faltak byggd 1880. Om det stämmer är det väldigt sent för en så pass gammalmodig byggnad. Särskilt anmärkningsvärd är stolpen, mittsulan, på gaveln, vilken bär upp nockåsen. Det här är ett förhistoriskt sätt att bygga på, vilket har levt kvar i enklare byggnader långt fram i tiden. Att en byggnad med en sådan konstruktion finns kvar är unikt. Dess proportioner vittnar också om äldre förebilder. Smedjan ligger öster om gårdens övriga byggnader i kanten av beteshagarna. Man ansåg att smedjor var brandfarliga och därför placerades de ofta en bit från övriga byggnader. Denna byggnad förföll sakteliga, men revs tack och lov inte bort. 2007 (?) mättes smedjan upp av studenter på Högskolans byggnadsvårdsutbildning och därefter gjorde man en exakt kopia av den, det ursprunliga virket var så murket, att det inte gick att återanvända. Fastighetsägaren stod för framtagningen av virket.
Roslags-Kulla 7:1
Brattfors 1923. Från vänster: En bergsmansgård, blåsmaskinhuset, ruiner av stångjärnssmedjan. Brattforshyttan anlades redan före år 1540. Var i början av 1600-talet nerlagd, men startades sedan upp och stängdes till och från. År 1644 var tre hamrar upptagna vid Brattforshyttan. Produktionen steg betydligt vid lancashiresmidets införande år 1853. Hammarslagen i smedjan tystnade år 1918. Brattforshyttan blåstes för sista gången år 1920.
Här ser vi den utskiftade moderna gårdsparten uppbyggd på sin nya gårdsplats nere i dalen. Från vänster ser vi smedjan, den stora flygeln från 1904, manbyggnaden från 1912, dasset, magasinet och den mycket stora ladugården från 1906. På mindre än 10 år var alltså hela byggnadsbeståndet förnyat, en otroligt omfattande arbetsinsats. I förgrunden ses den ganska moderna grödan sockerbetor.
Holms skeppsvarv. varvet sett från virkesupplaget mot SO. Tv en av skutorna vid utrustningskajen, där bakom kontorsbyggnaden med ritkontoret innanför vindskuporna och skjulet med smedjan. Th härom Bornö (RN 9643) på slipen och skeppsverkstaden. Obs. traversen över virkesupplaget. Skåne, Malmöhus län, Råå.
Smedjan vid Wesslands bruk 1896, eller däromkring. Revs 1902, sedan driften nedlagts den torra sommaren 1901. Personerna från vänster: Smidesmästaren O Bock Smidesdrängen Karl Holm Järnvägaren Fredrik Lindberg (vid järnvägen) >> Smeden Johan Sjöstedt På planen i förgrunden låg till år 1894 kolhus med uppkörsbro direkt från landsvägsbron. Kolhuset nedbrann 1894.
Hemmansägaren fröken Stina Jonsson på Jon-Jons i Trödje, i juli 1939. Reportage för Norrlandsposten. Stina Jonsson skrev dagbok under större delen av sitt liv. I dagboken berättar hon om Norrlandspostens besök den 13 juli: "Post o. handelsdag. Rävsat diken vid smedjan. Helen Vestberg och Petrus på besök Åter ute på slåttern men det började regna. 3 medarb. fr. Norrlandsposten här. Packat för Edsöfärden. Mannagr. pudd. krusbärssylt." Slåttern hade börjat tre dagar tidigare, den 10 juli.
Manbyggningens baksida är avbildad från åkern i nordost. Man ser bakbygget med två kamrar på gaveln och ett skafferi i mot manbyggnaden. Fönstren på manbyggnaden hör till salen på gaveln och en kammare mitt i huset. T h står smedjan, vilken revs och flyttades ut till åkerhörnet mot vägen 1936. I bakgrunden skymtar ladugården. I förgrunden skymtar en cementputsad (?) mur, vilken går ner i höjd med manbyggnadens gavel.
En bild av manbyggnaden och flygeln med lillgårdsmiljö. Genom att popplarna, pilar kallade, är klappade, hamlade, framträder manbyggnaden och dess veranda tydligt. Flygeln har fått ett papptak i lodstående vådor lagt på spåntaket. Båda husens tak går ut över gavlarna, vilket blev vanligt efter 1870. Spjutspjäletstaketet med järngrindar och grindstolpar, samt brunnshuset ser prydligt ut. Man kan ana muren vid smedjan tv om manbyggnadens gavel.
Wesslands bruk omkring år 1909. Smedjan låg till vänster om bron. Kvarnen i sitt ursprungliga skick, taket möjligen ombyggt på 1890-talet. Masugnen låg på bortre sidan om bron till >> höger, där på bilden en kaj byggts. Platsen igenfylld och delvis bebyggd med logen, som uppfördes omkring år 1904.Det vita huset i fonden är ett gammalt kolhus av slagg i lerbruk, sedan 1870-talet inrett till häststall, vartill det alltjämt användes. Byggnaden längst till höger är en fd rostugn.
Tygverkstaden, byggnad 129, april 1945 Övriga verkstadslokaler. Bild 1 -- Smedjan Lägg märke till att smeden mitt i bilden arbetar med fjäderhammaren och ingen bär hörselskydd! De hade nog inte så mycket hörsel kvar. Bild 2 -- Motorverkstaden Motorprovbänken Motorn är förmodligen en Scania-Vabis modell 1664 till Strv m/41 typ S1. Bild 3 -- Snickarverkstaden Snickaren med hammaren heter Per Hagberg, identifierad av släkting. Bild 4 -- Pjäsverkstaden Tornet på en strv m/41 i förgrunden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.