Linköpings sockerfabrik 1905. Den bastanta anläggningen uppfördes i hast och stod klar under fotoåret. Notera förgrundens vattenspegel. Den så kallade Rudsjön hade bildats som en följd av höjt vattenstånd i Stångån efter att dammanläggningen i Nykvarn byggts 1867. Den lilla sjön torrlades kort efter bildens tillkomst.
Från 299 kr
Från konstsamlaren Carl Dahlgrens hem där mängden målningar formligen täcker alla ytor. Endast smala gångstråk är sparade för varsamma konstrundor. Bilden är odaterad men sannolikt tillkommen kort efter Dahlgrens död 1894 och i samband med verkställandet av hans stora donation till främst Östergötlands museum.
Deltagare i 1948 års majkarneval i Linköping laddar inför det årliga majgubbetåget. Medlemmar ur den ryktbara studentorkestern Bonnkapälle och, får vi enligt karnevalsprogrammet veta, ett par "rallare med tralla" styrker sig på trappan till läroverket. Inom kort kommer dessa och ytterligare omkring 120 studenter att göra staden osäker.
Den ståtliga prästgården i Vallerstad uppfördes ursprungligen 1765. Den har sedan dess grundligt renoverats och ombyggts, bland annat 1815 och 1938. Här en dokumentation kort efter den senare moderniseringen. Vid tiden disponerades bostaden av komminister Carl Erik Svenstedt med maka och barn.
Gårdshus vid Kungsgatan 17 i Linköping. Reveterat trähus i en våning med farstukvist med lövsågeri åt öster. Vindsvåning med två fönster bred frontespis. Huset ägdes 1878 av skolläraren i Sjögestad, August Palmgren. En ritning till ombyggnad detta år är signerad byggmästarna August Påhlman och Oskar Göransson. Här är byggnaden dokumenterad av Östergötlands museum kort före rivning.
Villa Lyckebo kort efter färdigställande något år in på 1900-talet. Sannolikt ritad av byggherren tillika arkitekten Johan Lagerström. Med adressen Klostergatan 62 ingår bostaden i den exklusiva husrad som i början av förra seklet uppfördes alldeles mot Linköpings trädgårdförening. Som en kuriositet får vi förmoda att det är makan Ingegerd Naëmi som skymtar i ett av fönstren till vänster.
Gamla skjutsstationen eller "Pinnebo" i hörnet av Murgatan och Mjölbygatan i Skänninge. Det folkliga namnet ska huset fått efter att det länge ska stått ofärdigt med naken timmerstomme, dock förberedd med islagna träpligg innan putsen kom på. Gårdsanläggningen revs 1952, främst för det utgjorde hinder för den ökade trafiken. Före bilismens tid låg här stadens skjutsstation. Här en dokumentation kort före rivningen.
Interiör från Nygatan 52 i Linköping. Dokumentation från 1961, då bostadshuset som synes inte längre nyttjades för någon stadigvarande logi. Ändå påtagligt nyttjad och då främst av läroverkets elever i samband med förberedelser inför den årliga Majkarnevalen. Kort efter fototillfället kom fastigheten upplysningsvis att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping och där benämnas Sundströmska gården efter en tidigare ägare.
Studentporträtt av Johan Axel Norbeck. Född i Stockholm 1844 men uppvuxen på Förråd säteri i Östra Skrukeby. Från 1868 löjtnant vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Året därpå gifte han sig med Hedvig Charlotta Ottiliana Bodin. Äktenskapet blev kort. Makan dog redan 1872 i hjärtsjukdom. Själv avled Johan Axel som ägare till Förråd sommaren 1883.
Vy mot den så kallade Palmquistska gården i Linköping. Dokumentation av Östergötlands museum 1951, kort tid före rivning. Gårdens bostadshus uppfördes i början av 1800-talet av dåvarande ägare, ekonomidirektören och länsbyggmästaren Johan Holmberg. Efter ett flertal ägobyten under seklet kom gården från 1872 att innehas av friherre Napoleon Palmquist.
Fotoåret 1943 hade bebyggelsen utmed Vasavägens norra sida nått gatunummer 53. Invid husets brandgavel stod ännu fastigheten S:t Per 83, en rest av en liten husgrupp som låg så långt ut Hunnebergsgatan i äldre tid kunde anses nå. Kort efter bilden revs huset för att ge plats för Vasavägen 55.
Utblick från Domkyrkoparken i Linköping. Till vänster ser vi entréfasaden till läroverkets gymnastikhus och till höger utbreder sig Biskopsgården, byggt under åren 1733-34. Kort efter tiden för bilden kom byggnaden att renoveras efter ritningar av Torben Grut och erhöll då bland annat dagens höga fönster. I fonden skymtar Konsistoriegården som förutom kyrklig verksamhet även inrymde stiftsbibliotek.
Stora Hotellet i Linköping, sannolikt Sveriges första moderna stadshotell utanför landets storstadsregioner. Planerat från 1849 och invigt 1852. Byggnadens fjärde våning tillkom i början av 1890-talet och var klar till hotellets återinvigning den 1 oktober 1893. Odaterad bild inför eller kort efter nämnda händelse.
Ett kort uppehåll i arbetet för fotografering. Platsen är Skorpa kvarn i Vist socken och mälden tillhör godset Bjärka Säby som äger kvarnen. Till höger står mjölnaren Johan August Eriksson, de yngre är möjligtvis hans söner, kanhända anställda mjölnardrängar. Johan August drev kvarnen under åren 1905-10.
Som den sista rest av området Åbylunds äldre bebyggelse, låg en grupp hus utefter den vidare igenlagda Åbylundsgränd. Närmast till höger stråkets husnummer 5-9 med blicken vänd mot Grenadjärsgatan och dess möte med Tornhagsvägen. Foto hösten 1967, kort före slutgiltig sanering.
Tanneforsgatan 2 i Linköping. Året är 1926. Byggnaden är en i en länga av fyra hus som bildar front på Trädgårdstorgets västra sida. Inom kort skall husen rivas och ge plats för affärspalatset Delfinen. Ännu håller dock Carl Johan Lindberg sin cykelverkstad öppen en tid.
Hamngatan 17 i Linköping. Gulputsat stenhus i tre våningar. Byggnadskropp av sluten, kubisk form med högt, brutet tak, bred och hög attika åt öster och svagt framspringande burspråk åt söder. Entré åt nordväst med festligare karaktär. Byggnaden uppfördes 1908-09 av byggmästare A G Johanssson efter ritningar av Janne Lundin. Bild från dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.