Flygfoto över Holmen, 1970-tal
Från 299 kr
Värtan bangård inför elektrifieringen.
M/S Trelleborg
Svartön stjärtståret. Bangård på Svartön vid Luleå station. Redan 1883 började anläggningsarbeten på Svartön vid Luleå för järnvägen Luleå Gällivare - Luossavaara - Victoriahamn. Det tog nästan 6 år innan det första malmtåget kom ned till Luleå 1888. Banan byggdes av Sverige & Norge Järnväg.
Bangården vid Strömstad station.
Del av bangården med malmtåg i Abisko.
Kilafors järnvägsstation.
Malmtåg vid Rällssjö på linjen mellan Rällså och Vasselhyttan. Tfv Grängesberg - Oxelösunds Järnvägar, TGOJ Ma 402. Loket tillverkades 1954 av ASEA och Falun.
Redan 1883 började anläggningsarbeten på Svartön vid Luleå för järnvägen Luleå Gällivare - Luossavaara - Victoriahamn. Det tog nästan 6 år innan det första malmtåget kom ned till Luleå 1888. Banan byggdes av Sverige & Norge Järnväg. Det visade sig dock snabbt att banans standard var alltför dålig och kostnaderna höga. Finansieringarna från ett engelskt bolag räckte inte till för att förbättra det. Banan togs därför över av staten redan i februari 1891. Året därpå startade åter malm- och persontrafik på hela sträckan. Exploateringen i malmgruvorna började öka. Kapaciteten har successivt också ökat genom förstärkning av bana, broar, mötesstationer och elektrisk drift. Malmbanan hade både politiska och kommersiella betydelse för landet. På senare tiden den uppmärksammades av turism och har varit destination för dollartåg, biltåg och enklare tåghem. På bilden syns tungbelastad malmtåg på väg mot Svartön.
Vy över Säbyholms betlastningsbrygga vid Säby Station. Sockerbetor var den största transporten. Bilden är från tiden vid nedläggningen av bandelen Billesholm - Landskrona.
Tömning av sopor för vidare transport till soptipp och förbränningsanläggningen vid Lövsta sopstation.
Bräcke järnvägsstation. Stationshuset till vänster och järnvägshotellet till höger. Bräcke kyrka syns i bakgrunden till höger. På spåret syns ett flertal äldre godsvagnar, troligen svängelvagnar med dubbla tvärbalkar, littera SJ K1. Där bakom syns ett flertal kalkvagnar, både med och utan bromshytt.
Malmupplag i Luleå station. 1888-03-12 det första malmtåget kom ned till Luleå. Stationshuset färdigtbyggdes 1887. Exploateringen i malmgruvorna började öka. Kapaciteten har successivt också ökat genom förstärkning av bana, broar, mötesstationer och elektrisk drift. Malmbanan byggdes av Sverige & Norges Järnväg.
Statens Järnvägar, SJ S5t 4031 med tåg vid infarten till Vislanda station. Loket tillhörde före 1943 Karlshamn - Vislanda - Bolmens Järnväg och hette då KVBJ 15. Byggd av Nydqvist & Holm AB 1907. Skrotades slutligen 1964.
Statens Järnvägar, SJ Gp 3117 på linjen mellan Bersbo och Åtvidaberg.
Personbangården under byggnad vid Tomteboda.
Reparationståget. Bombningen vid Svartälvs Järnväg.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.