Ålderdomlig stuga i Klevsfall, Kisa socken.
Från 299 kr
Det ålderdomliga torpet Marksäter under rusthållet Kättestad i Nykil kan följas så långt de kyrkliga källorna låter sig tala. Tidigt använd som undantagsstuga, där några nedslag kan belysa; Gamla pigan Annika Hård - fattigunderstöd, ett annat avskedade livgrenadjären Magnus Ullman som led av bråck medan hans hustru Catharina Larsdotter befanns allmänt sjuklig och mantalsbefriad. Periodvis var stugan rent av obebodd i äldre tider men tidvis drivits av torpare. I husets ombytliga status kan vi läsa variationer i befolkningens struktur och konjunkturer. Foto 1952.
Ett stycke söder om Haraldsbo på vägen mot Drögshult öppnar sig en glänta där byn Fågelkulla grupperar sina hus. Mellangårdens huvudbyggnad uppfördes i början av 1800-talet och visar på ett relativt välstånd trots en ganska ringa brukningsareal. En lustig detalj är lösningen kring köksingången som tillkommit i senare tid, liksom den snickarglada verandan. Foto sommaren 1952.
Magasinsgatans nummer 10 inpå Breda gränd. Här från Östergötlands museums inventering av kulturhistorisk värdefull bebyggelse i Söderköping.
En idag försvunnen Linköpingsmiljö vid åkanten där Nygatan möter Stångån. Tidens adress var Nygatan 2 men den vackra villan låg i längsled utmed Strandgatan. Fastighetens ägo går tillbaka till fabrikör Asklunds dagar och har med sitt angenäma läge sett en rad innehavare genom åren. Tiden för villan upphörde i samband med tillkomsten av Tekniska verkens anläggning i början av 1950-talet. Här en dokumentation från 1950.
Sommaren 1950 och en sista chans att fotografera gatuhuset till Huitfeltska gården utmed Ågatan i Linköping. Lyckligtvis stod inte en rivning för dörren. I stället hade kommunalpolitikern Lennart Sjöbergs motion om ett reservat för utvalda hus nått verkan och Huitfeltska bestämts som ett första objekt att flytta till vad som kom att bli friluftsmuseet Gamla Linköping.
Den så kallade Asklundska villan i Linköping ger genom byggnadens närmast överlastade nyrenässans ett festligt intryck. Spritputsad i gult med röda omfattningar och hörnkedjor samt med torn, balkonger och altaner. Namngiven efter tobaksfabrikören Ernst Asklund som lät uppföra villan åren 1893-94. Ritningarna kom från Norrköpingsfirman Löfgren & Paulson. Odaterat foto som här skrivs omkring 1910.
Bakom staketet hukar den ryggåsstuga som trots sitt centrala läge i Linköping kom att få stå kvar långt in i 1900-talet, enligt uppgift till 1935. Tidigare ett svårbegripligt faktum då ett flertal äldre fotografier visar stugan i ett läge längre ut mot gatan och till hinder för passerande längs Klostergatan. Den aktuella bilden från omkring 1920 förklarar rimligtvis varför huset kunde stå kvar till mitten av 1930-talet. Det tycks helt enkelt ha flyttats ett stycke in på gården och lämnat vägbanan fri. Stugan låg tills den slutligen revs invid Baptistkyrkan. Foto omkring 1920.
Bostadshus
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.