Den från Kisa bördige Nils Andersson kom efter seminariestudier att tillsättas tjänsten som folkskolelärare och kantor i Appuna. Han inflyttade till sin nya hemort sommaren 1899 och erbjöds bostad i Appuna skolhus. Hans tid i Appuna lämnar i källorna inte någon större förändring i hans liv förrän giftemålet med Augusta Helena Holts 1923. Kort före bröllopet hade parets son nedkommit. Lyckan blev dock kort. Nils Andersson avled i sviterna av diabetes 1925. Foto omkring 1910.
Från 299 kr
Vallastallet i Valla utanför Linköping. På bilden ser man Matilda Larsson och Bianca Ettelman med hästarna Vilma och Diddi. I juli 2025 arrangeras det ponnyridning vid Vallastallet. Om Valla Ponnyklubb: Valla Ponnyklubb är en ideell förening i Linköping som fokuserar på barn- och ungdomsverksamhet med ridning och hästskötsel på Valla Gård. Valla Ponnyklubb grundades för 60 år sedan, vilket innebär att klubben grundades år 1964. Detta firades med ett 60-årsjubileum den 9 maj 2024. Bilden är från sommaren 2025.
När Johan Emanuel Thorin besökte Flådra sommaren 1920 var den gamla gårdens hus rivna sedan en tid. Hans uppdrag att dokumentera godset Bjärka Säbys underlydande gårdar gjordes således med stor nit. Gårdens namn har rimligtvis uppkommit av platsens "flådra" av berghäll som husen tidigare grupperat sig runt. Nämnd redan år 1414 genom underrättelsen "Göte i Flaadhro" och genom tidigare efterforskning får vi veta att den sist boende famlijen avflyttade vid mitten av 1890-talet. Defekt.
Sommaren 1954 blev färjan över Stångån avgiftsfri. Detta gjorde att många fler åkte med färjan från Frejagatan till Pumpgatan (Stångåns östra sida). Fotot är taget i september 1954 från den västra stranden. Passagerarfärja. Stångån. Transport. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Båtmansgatans, numera Södra Stånggatan, anslutning till Hamngatan. Detta var en viktig väg till industriområdet i Nykvarn och inte minst hamnen. Fotot är från sommaren 1959. Till vänster ser man Malte Månssons lokaler. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Sommaren 1953 öppnade Philipssons i Linköping som första bilaffär i landet en permanent utomhusutställning. På bilden demonstrerar Philipssons chef Tage Mårtensson (TH) en DKW cabriolet för försäljningsinspektör Per Sundin. Bilaffär. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Foto från sommaren 1959 när arbetet med Tullbron var i slutfasen. Till höger ser man 1912 års järnvägsbro. I april 1958 enkelriktades Stångebro så att endast trafik i östlig riktning var tillåten. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Denna aprildag innan träden slagit ut och med perspektiv lite från ovan får man en bra överblick över gårdsparten. Det ryker ur bakbyggets skorsten. Ladugården är intressant, den ser ut att vara en spegelvänd version av Kauparve Jakob Larssons, se Bild 933. Man har under vintern huggit upp en stor vedhög som skall torka under sommaren, troligen hyste magasinet en vedbod. Mitt på gårdsplanen står ett brunnshus.
Vy mot Östergötlands museum 1945. Vid tiden för bilden är museibyggnaden relativt ny. Efter segdragna turer hade det efterlängtade bygget kommit igång 1937. För ritningarna stod de unga arkitekterna Nils Ahrbom och Helge Zimdal. Som ett undantag från den funktionalistiska stilen fick bygganden den takrelief som löper över entrépartiet och hörsalen. Frisens skapare var skulptören Ivar Johansson. Museet kunde vidare invigas sommaren 1939 med närvaro av bland andra kronpring Gustaf Adolf.
Gustaf Kindstrand hann endast driva sin speceriaffär utmed Storgatan i Linköping i två år. Här en bild i samband med öppnadet 1902. Redan sommaren 1904 avled han i sviterna av cancer. Butiken hade tidigare drivits av Claes Sjöberg där Kindstrand länge haft tjänsten som bokhållare. Vid sidan av matvaror saluförda han enligt skyltfönstrens annonsering även flock och fjädrar för stoppning såsom vin, vilket var möjligt även inom privat handel till motbokens slutliga införande 1919. Vi ser honom i dörröppningen i kretsen av medarbetare.
Sommaren 1904 gjorde fotograf Didrik von Essen sig ärende till Hjulsbro med omnejd. Om han lockats av en beställning eller besökte området av eget intresse är oklart men hur som ställde han för detta motiv upp sin kamera uppströms Hjulsbro sluss och frös en unik vy. Mycket i blickfånget är idag förändrat men till vänster om slusspassagen skymtar den gamla stenvalvsbron som ännu utgör ett landmärke. På höjden till vänster ses något av bebyggelsen vid Hjulsbro gård.
Systrarna Helga och Hilma Nilsson framför barndomshemmet Eketorp i Vist socken. De hade blivit moderslösa redan som barn. Yngsta systern bar knappast ens minnen av sin mor. Nu till den förmodade sommaren 1909 hade de även blivit faderslösa och torparkontraktet skulle gå till ny brukare. Förändringens tid var således kommen. För Hilmas del var framtiden utstakad. Hon var förlovad och till hösten kom hon att gifta sig med en fabriksarbetare och flytta till Skorpa trämassefabrik. Helga blev hushållerska i Kringstorp.
Skörden bärgas på Högåsa sommaren 1902. Bilden visar tydligt hur personalintensivt jordbruket ännu var före mekaniseringen under det nya seklets gång. Vad som inte syns är den förändring i arbetets organisation som gården likt många andra tillgodogjort sig under 1800-talets andra hälft. Högåsa ingick i säteriet Ljungs ägodomän och som en rationalisering av lantbruket hade man under nämnda period avvecklat gårdens torpare till fördel för statare, som utan egen jord att bruka nu var lantarbetare.
Vy mot Linköping sommaren 1864. Dominerande i bilden reser sig domkyrkan med sitt så kallade Hårlemanska torn som ersattes med nuvarande efter en omfattande ombyggnad från 1877. Framför kyrkan ses stadens läroverk, numera stadshus, som vid tiden var precis färdigställt. Övrig bebyggesle att nämna är slottet till vänster om kyrkan och det gamla gymnasiehuset till höger om läroverket. Den sistnämnda byggnaden fungerade från 1810 som logelokal för Linköpings frimurare.
Porträtt av Valdemar Starkenberg. Född i Vadstena 1866 flyttade han tidigt till Stockholm och kom där bland annat att arbeta som bokhållare. Sommaren 1896 inflyttade han till Skövde och bar då titeln telegrafkommisarie. Kort därpå ingick han giftemål med Thyra Nilsson, bördig från Västervik. I slutet av år 1900 flyttade paret till just Västervik, där Valdemar erbjudits en likartad anställning vid Telegrafstaten. Äktenskapet varade i ytterligare tio år, vilket förärade makarna fyra barn. Den 18 mars 1910 avled Valdermar i sviterna av cancer.
Söndagen den 9 maj 1915 vigdes Einar och Hilma Andersson i Sankt Anna kyrka. Vigselförättare var församlingens kyrkoherde Karl Johan Lind. Einar var vid tillfället fiskare och nyligen återflyttad till föräldrahemmet efter drängtjänst i Jonsberg. Hilma tjänade hos fruktodlaren tillika fotograf Emil Durling i Strömmen. Paret kom vidare att få egen bostad i Fiskartorpet under godset Engelholm. Äktenskapet gav inga egna barn men sommaren 1919 välkomnade de fostersonen Sven Arne Gustafsson. Flickan bakom brudparet har inte identifieras.
Sommaren 1914 gästades enligt uppgift Agnes Fredriksson av vänner och släktingar och valde att föreviga dagen med ett grupporträtt hos fotograf Emil Durling i hans trädgård vid Strömmen, Sankt Anna socken. Överst från vänster står Agnes Fredriksson själv följt av en oidentifierad kvinna vid namn Greta från Boda, troligtvis Östra Ryd socken. Därefter står Edit Andersson och Ruth Johansson. Sittandes från vänster är Anna Andersson, lillasyster till Edit och därefter Elsa Härn.
Tankmotorfartyget Algol av Trelleborg, vilken minsprängdes mellan Falsterbo fyrskepp och Falsterborev den 13.12 1939. Besättningen räddad. Efter ett par olyckstillbud med strandningar av vraket påbörjades under sommaren 1940 bärgningen. Skrovets två halvor bärgades efter många svårigheter samt infördes till Kockums varv där det åter sammanfogades samt återinträdde i tjänst i maj 1941. Under namnet Soya VII gick hon strax efter över i tyskt ägo. Efter kriget överlämnad till engelsmännen och erhöll först namnet Empire Tigaven och sedermera omdöpts till Peter M.
Konstnären Sigge Ljungkvist sommaren 1957. På bilden arbetar han med en av sina mer kända målningar, Byskvaller. Han gjorde sig känd med linköpingsmotiv och teckningar i Corren. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.