Norrlandsgatan 5, hörnet av Smålandsgatan.
Från 299 kr
En kvinna och man sitter och tittar på TV, i Varuhuset NK:s TV-rum på möbelavdelningen
Avrivet område nedanför Hamngatan. I bakgrunden Hästskoplatset och NK:s varuhus. Parkerade bilar. I förgrunden en man med blomsterlåda stående i före detta kvarteret Trollhättan.
Amalia Hedvalls Cigarraffär, Kungsängsgatan 18, vid korsningen till Bangårdsgatan, Kungsängen, Uppsala 1901 - 1902
Dragarbrunnsgatan - Vretgränd, Kungsängen, Uppsala 1901 - 1902
Kungsängsgatan mot norr från Vretgränd, Kungsängen, Uppsala 1901 - 1902
Bangårdsgatan - Dragarbrunnsgatan, Kungsängen, Uppsala 1901 - 1902
häst, husdjur
blomrabatt, stadsgata, markis, flerbostadshus, skulptur, skorsten, stadsbebyggelse, bänk, tobakshandel, bank, spårväg, balkong, park
- Fotografi -
Johannes Andersson och hustrun Karolina Samuelsdotter omvärvda av sin barnaskara. Paret hade en längre tid varit hemmansägare i Svinhult och sedan hösten 1897 ägde de ett kvarts hemman i Idhult. Bilden kan utifrån sonen Gunnar i moderns knä dateras till 1907. Övriga barn ses stående från vänster i äldsta dottern Hanna Karolina, äldste sonen Johan Oskar Albrekt och Jenny Sofia. I främre radens barn från vänster står Gustaf Arvid Elmer, Karl Erik Georg, nämnda Gunnar och Karin Elin Maria.
Tidningen Östgöten firade hösten 1952 sitt åttioårsjubileum. Man presenterade då ett antal bilder från tryckeriet. Gjutning. Karl-Gustaf Johansson kallades för Kalle Sjöman eller Kalle Sailor. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Grävskopa och Linköpings domkyrkotorn. Det lägre huset med verandan till höger i bild hade adressen Nygatan 52. Byggnaden flyttades senare till Gamla Linköping, och kallas Sundströmska gården. Bild från hösten 1955. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Tryckning. Förstetryckaren Martin Blomberg och andretryckaren Oscar Nilsson. Den så kallade Crabtreepressen kunde trycka 40 000 tidningar i timmen. Tidningen Östgöten firade hösten 1952 sitt åttioårsjubileum. Man presenterade då ett antal bilder från tryckeriet. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Tidningen Östgöten firade hösten 1952 sitt åttioårsjubileum. Man presenterade då ett antal bilder från tryckeriet. Från vänster: John Österberg, Harry Johansson, Erik Kalm, Allan Engström och Harald Ekman. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Hallsarvebröderna (?) lastar på släke på en långgrund strand i början på hösten. Det våta släklasset är säkerligen tungt, så det behövs två dragare. Hallsarve hade knappast 4 hästar och två likadana vagnar, så det bakre ekipaget hör nog till nån annan gård, om det nu inte är så att det är flera Hallsarve-parter involverade i det här arbetet. Drickbyttan står t v om de främre hästarna!
Väderkvarnar har aldrig satt sin prägel på landskapsbilden i Östergötland. Av det knappa handfulla antalet kvarstående vingburna kvarnar finns den på Vallabacken i Appuna. Från senaste mälden i början av 1900-talet till tiden för bilden, hade den blivit en allt sorgliga syn. Snart skulle lyckligtvis bättre tider möta kvarnen. Under hösten 1955 beslutade kommunfullmäktige i Folkunga att väderkvarnen skulle iståndsättas till hembygdsminne och tillsammans med markägaren kom den att renoveras och åter få vingar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.