Linköping 1929, ännu till stora delar i tråkåkarnas tid. Miljöerna bjöd på en rad konsekvenser, en av de goda var i bästa fall trygga fristäder för barnen. Här gårdsbildning i hörnet av Hunnebergsgatan och Östgötagatan.
Från 299 kr
Tuppgränd i Linköping. Hunnebergsgatan/Östgötagatan Bilder från gatuhörn i staden Linköping åren 1909 till 1913. Bilderna är tagna i centrala Linköping i ett projekt att dokumentera Linköping för Linköpings stad.
Miljö i Linköping som sedan länge är utraderad. Östgötagatan 2 var adressen en tid och före gatans utläggning fick de boende ömsom påtala att man bodde utmed Kattbrunnsgränd/gata, Tuppgränd eller Brunnsgatan, beroende på tid och sammanhang. I bildens omedelbara förgrund anas Brunnsgatans möte mot Östgötagatans östra sida. Brunnsgatans kommande löp västerut var vid tiden för bilden ännu inte utlagd. Foto 1929.
Det forna stallet till Linköpings gamla komministergård står i delar kvar i skrivande stund. Dess öde torde diskuterats när Östgötagatan drogs genom området och ersatte Kattbrunnsgatan med en något mer ostlig riktning. Resultat blev att behålla stallet men en nödtvungen halvering av byggnaden måste till och den nya gaveln fick byggas snedställd mot den nya gatan. Vy från nordost 1929.
Det är nu länge sedan barn lekte vid denna helt utraderade miljö i Linköping. När fotografen passerade 1929 ägdes husen av muraren Oskar Fredrik Skald och rimligtvis ser vi några av hans och hustrun Augustas barn i bilden. Idag bryter Brunnsgatan genom området mot sitt möte med Östgötagatan. Vy mot sydväst.
Behovet av Östgötagatans utläggning stod klart redan vid förra sekelskiftet, men det skulle dröja innan dagens utformning kunde realiseras fullt ut. Fotoåret 1928 blockerade ännu äldre bebyggelse för en önsvärd gatubredd. Just detta hus tillhörde kyrkan och var del i domkyrkokomministerns boställe. Själva huvudgårdens gavel skymtar till höger i bilden och står sedan gatuomläggningen nära korsningen Östgötagatan-Hunnebergsgatan.
Kommentar till bild A 78822: Albin hette Gustavsson i efternamn. Hans far hette Gustaf Johansson och Albin tog som brukligt var på den tiden sin fars förnamn och lade till âson. Bilden är tagen vid knuten av torpstugan på gården Nyborg i Enåsa socken. Albin var i sin ungdom rallare och var med och byggde västgötabanan. Han hade tre syskon: Ivar som emigrerade till Amerika 1897, Sofia som gifte sig med Anton Andersson i Eken i Hassle församling och Anna som arbetade i olika mejerier i sin ungdom. När föräldrarna blev gamla och orkeslösa flyttade Anna hem och hjälpte till på gården. Vid faderns frånfälle tog Albin över gården och drev den tillsammans med syster Anna till 1950 då han sålde gården till David Andersson i Enåsa Sörgården. De sista aktiva åren före pensionen arbetade Albin som lantarbetare på Fålebergs gård. Albins syster Anna dog 1968. Då flyttade Albin till äldreboendet i Hasslerör där han bodde till sin död 1976. Han och systern ligger begravda på Enåsa kyrkogård. Jag kommer väl ihåg Albin från min barndom. Jag har många gånger dragit slipstenen åt honom när han slipade lien. Då var det 25 öre att tjäna. Det var inte lättförtjänta pengar. Han gav sig inte förrän lien var så vass att han kunde raka sig med den. // Kjell Dahlén
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.