Den nationalromantiskt inspirerade granitkyrkan med torn och smalare kor byggdes 1915 efter Ivar Tengboms ritningar. Den föregående lilla träkyrkan från 1600-talet, förlängd mot öster 1733, flyttades därvid till Skara museipark. En skulpterad dopfunt från 1100-talet är bevarad. Av en medeltidskyrka vid Lidan återstår grunden och ödekyrkogården.
Från 299 kr
Undenäs. Den stora treskeppiga nygotiska korskyrkan med torn och tresidigt kor byggdes 1892-94 sedan den föregående medeltida träkyrkan brunnit. Skaga medeltida stavkyrka, riven 1825, var en känd offerkyrka; en rekonstruktion uppfördes 1957-58 efter Erik Lundbergs ritningar. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=335527
Galtströms brukskapell. Byggd som brukskyrka till det nyetablerade Galtströms bruk. Inredningen i kyrkan tillverkades under 1680 talet av Skedvikmästarna och är ett av de bäst bevarade exemplen på dessa; konstfullt utförda arbeten. Flera kyrkor försågs med mästarnas arbeten i Medelpad. Träkyrkan är klädd med panel. En sentida klockstapel står nära kyrkan
Invånarantalet i Svinhult uppgick vid 1800-talets mitt till omkring 1.000 personer. De kunde inte på långt när rymmas i den gamla träkyrkan invid vägmötet sydväst om nuvarande kyrka. Man begärde då och fick tillstånd att riva den gamla helgedomen. Då var bygget av den nya kyrkan redan igång sedan 1872. Helt färdig stod den 1875 och kunde invigas den 5 november året därpå. Ansvarig för kyrkobygget var byggmästare Johan Petter Sundqvist från orten, som hade att följa ritningar upprättade av arkitekt Johan Granqvist. Resultatet blev ett rymligt kyrkorum i nygotisk stil. Här en vy mot kyrkan omkring förra sekelskiftet. Till vänster ses Sockenstugan.
Pjätteryds kyrka. Den 26 september 1841 invigde kontraktsprosten Petrus Granstrand den nya kyrkan i Pjätteryd. Förspelet till det nya kyrkbygget hade varit mycket stormigt. Redan 1816 hade den gamla medeltida träkyrkan dömts ut. Men på grund av motsättningar hade inget hänt tills biskop Esaias Tegnér ingrep 1830 och resolut ställde kravet att en kyrkobyggnad skall vara i värdigt skick. Den nya kyrkan började byggas 1833 av byggmästare L. Carlsson, Sölvesborg efter ritningar av arkitekt Samuel Enander. Det blev en tidstypisk ljus och rymlig kyrka i empirestil.
Vy över Övraby kyrkoruin sedd från nordost. En bod står vid ruinens bortre kant och där står en man och arbetar. Bilden är sannolikt tagen när ruinen grävdes ut av arkeologer i mitten av 1930-talet. Arbetet leddes av landsantikvarie Erik Salvén. 1978 utfördes en utgrävning av arkeolog Jan-Erik Augustsson. Platsen ligger ovanför forsen vid Slottsmöllan i Halmstad, nära stadsdelen Kärleken. Övraby var föregångaren till dagens Halmstad. Innanför kyrkoruinens stenmurarna hittades rester av gropar efter halvmetertjocka stolpar, vilket tyder på att här uppfördes en stavkyrka redan på 1000-talet. Dess namn ska då har varit Maria kyrka. Stenkyrkan byggdes alltså sedan exakt på samma plats som träkyrkan, senast år 1160. År 1320 anlades vid Nissans mynning, i ett sankområde på gården Broktorps mark, den bebyggelse som utvecklats till dagens Halmstad. Det "gamla Halmstad" kom då att kallas Övraby, den övre byn, och kyrkan där blev enligt katolsk sed moderkyrka för de nya kyrkor som kom att uppföras i den nya befästa staden Broktorp-Halmstad. År 1563 brändes Övraby och dess kyrka ner av Svenska armén, men kyrkklockan infördes till Nikolai kyrka i Halmstad. (Se även bildnr F9230)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.