fotografi
Från 299 kr
vaktelkorgar, hyddor, stång, fotografi, photograph@eng
Stångebro
Stockholmsfödde Carl Fredrik Berg kom till Linköping senhösten 1870 och en tjänst som bokhållare och kassör hos tobaksfabrikör Jon Asklund. Han bosatte sig i förstone i fabriksområdet invid Stångåns flöde genom staden. Här avbildad 1895.
Vy från Hackefors sluss med utblick mot norr. Slussen tillkom i slutet av 1860-talet som del i den år 1871 invigda Kinda kanal. Stenpiren delar effektivt den stilla kanalen från Stångåns mer otämda flöde. Bilden kan dateras till perioden 1896-99.
Vy över området omedelbart norr om Hackefors sluss. Till vänster ses något av angöringsbryggan för väntan på slussning söderut. Den stensatta piren skiljer Kinda kanal från Stångåns forsande vatten som sedan urminnes tiden erbjudit goda förutsättningar för kvarndrift.
Från Stångåns dalsänka i Skorpa, där fallet genom evinnerliga tider givit kraft till kvarndrift. Vid tiden för bilden var även en trämassefabrik lokaliserad till platsen, varför behovet av fördämningar och överfarter ännu var behövligt.
En liten gosse lämnar innergårdens slutna omgivning mot stadens gränslösa värld. För gossen börjar den med Storgatan och kan ta honom nedåt mot Stångåns spännande platser eller uppåt mot Linköpings centrala delar. Foto 1956.
Stångebromonumentet vid Stångåns östra strand i Linköping. Invigt söndagen den 25 september 1898 till minne av stångebroslaget 1598. Till höger i bakgrunden Linköpings hamn som fått besök av passagerarfartyget Linköping som trafikerade rutten Linköping-Stockholm. I fonden staden.
Stångebromonumentet vid Stångåns östra strand i Linköping. Invigt 1898 till minne av stångebroslaget 1598. Till höger i bakgrunden Linköpings hamn som fått besök av passagerarfartyget Linköping som trafikerade rutten Linköping-Stockholm. I fonden staden.
Denna typ av midsommarstång har glömts bort på Gotland. Lau hembygdsförening tog upp den igen på 1990-talet och den kan beskådas varje sommar vid Kluckartäppu öster om kyrkan. Var denna stång har stått har ännu inte gått att utröna, trots väderkvarnen och husgaveln. Stången är mycket hög och har en björk i toppen. Runt stången hänger en stor vågrät ring och från den 6 st lodräta kransar. Sannolikt är stången en fruktsamhetssymbol från förkristen tid.
Midsommarfirande i Bjärka Säby 1906. Runt den präktiga stången dansar förmodligen flertalet elever vid Östergötlands läns lantbruksskola, som vid tiden var förlagd till godset.
Avbildning i gouache föreställande fanstänger tagna som troféer av svenska armén. Stången längst till höger i bild finns bevarad i Armémuseums samling, för mer information, se relaterade objekt.
Avbildning i gouache föreställande fanstänger tagna som troféer av svenska armén. Stången i mitten i bild finns bevarad i Armémuseums samling, för mer information, se relaterade objekt.
Avbildning i gouache föreställande fanstång till fälttecken taget som trofé av svenska armén. Den avbildade stången finns bevarad i Armémuseums samling, för mer information, se relaterade objekt.
Avbildning i gouache föreställande fanstänger tagna som troféer av svenska armén. Stången längst till vänster i bild finns bevarad i Armémuseums samling, för mer information, se relaterade objekt.
Avbildning i gouache föreställande standarstänger tagna som troféer av svenska armén. Stången näst längst till vänster finns bevarad i Armémuseums samling, för mer information, se relaterade objekt.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.