Gysinge Herrgård Järnbruket fick läggas ned i slutet av 1800-talet och 1905 upphörde även smidet på Gysinge bruk. Från början av 1920-talet och fram till mitten av 1950-talet drevs Gysinge Herrgård som pensionat och hälsohem.
Från 299 kr
Varvet runt- en bildutställning Smeden Harry Holmqvist smider stålämnen till Svenska Kullagerfabriken. Det har funnits smedjor på varvet i nästan 300 år. Den första anlades på 1680-talet på Wämövarvet. Den sista avvecklades på 1970-talet.
Gruppbild av hammarsmeder vid Carlsdals bruk, där smidet nedlades i april 1885. Sittande i mitten smidesmästaren Ulrik Bergström. Till höger om honom med hammare och spett försedde smältaren Anders Kock, senare valsmästare vid Hällefors götvalsverk och allra sist till höger sittande Nils Falkrans, tidigare smältare vid Gustafström, därefter hjälpsmed vid Carlstad.
Långbanshyttan. Av Långbans hamrar byggdes den övre år 1632, den nedre privilegieras 1646. Den norra hammaren brann år 1710 och fick inte uppföras på nytt. Den södra behölls men smidet inskränktes till hälften. Genom en serie köp som tog sin början år 1839, blev hyttan förvärvad av Lesjöfors bruksägare. Långbanshyttan fick stor betydelse som tackjärnsleverantör till detta bruk, med vilket hyttan stod i bekväm järnvägsförbindelse. Under tiden 1873-1895 tillverkades även bessermangöt vid Långbanshyttan. Malm hämtades ur egna gruvor och även från Persberg. Det tackjärn som inte konsumerades av Lesjöfors avyttrades till utländska köpare. Den hammare som under 1700-talet var igång vid Långbanhyttan lades ner år 1808. Senare startades ett litet sliperi år 1827. Denna industri blev dock inte långvarig.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.