Statens Järnvägar, SJ tåghem. Nyanlända resenärer vid ett tåghem 1937 då C07 började användas i Tåghemmen i stället för C06. Här ser vi C07 2143 med en systervagn bredvid. Observera att fönstren är neddragna och myggnät uppsatta i övre delen. Därav det lustiga utseendet på fönstren. TT
Från 299 kr
Nyanlända resenärer vid ett Statens Järnvägar, SJ tåghem 1937 då vagnen C07 började användas i Tåghemmen i stället för C06. Här ser vi C07 2143 med en systervagn bredvid. Observera att fönstren är neddragna och myggnät uppsatta i övre delen. Därav det lustiga utseendet på fönstren. TT
Frövi 2 juni 1967 Resenärer i olika åldrar står på perrongen på Frövi järnvägsstation. Två äldre damer står i förgrunden. Den första damen bär en ljus hatt, mörk kappa, mörka skor samt glasögon. Den andra damen är klädd i vit kappa. En liten mörk resväska med ett paraply i samt en stor vit resväska står på marken mellan damerna. En stins står i bakgrunden och viftar med en flagga. Ett står vid perrongen.
Frövi 2 juni 1967 Resenärer i olika åldrar står på perrongen på Frövi järnvägsstation. Två äldre damer står i förgrunden. Den första damen bär en ljus hatt, mörk kappa, mörka skor samt glasögon. Den andra damen är klädd i vit kappa. En liten mörk resväska med ett paraply i samt en stor vit resväska står på marken mellan damerna. En stins står i bakgrunden och gör honnör. Fler personer syns i bakgrunden. Två tåg syns längre bort.
Frövi 2 juni 1967 Resenärer i olika åldrar står på perrongen på Frövi järnvägsstation. I förgrunden syns bl.a. en liten pojke i sjuårsåldern klädd i ljus mössa och ljus jacka. Två äldre damer står i närheten av honom. Den första damen bär en ljus hatt och mörk kappa samt glasögon. En liten mörk resväska med ett paraply i samt en stor vit resväska står på marken mellan damerna. En järnvägstjänsteman stins står lite längre bort på perrongen.
Snälltåget nr 3 som avgick från Gävle på nyårsafton kl 14:13 spårade ur 16:42 vid Buddby som liggen en bit norr om Vendels station. Tåget bestog av 12 personvagnar med omkring 70 st resenärer .Restaurangvagn och en finka. De enda personskador som uppkom var att lokföraren fick bulor i huvudet, skrapsår på en fot och ett blåöga. Eldaren Fick bara ett skrapsår på ena armen och slog i huvudet så han fick huvudvärk. Alla passagerare klarade sig lyckligtvis oskadda.
Brevkort, "Jernvägsstationen. Varberg." Rubriken "Första tanken" säger en del om vikten av första intrycket av staden var när resenären klev av tåget. Varje ort la också manken till för att göra just första anblicken av stationsområdet och samhället så attraktiv som möjligt. Järnvägsstationen ses från norr. På perrongen står en folksamling, ett tåg är på väg norrut och närmast i bild befinner sig en person mellan spåren.
Prästtallen. Nössemark Tallen som är 10 meter hög med död topp, har ett flertal inskriptioner. Dessa är mestadels enkla inhuggna bokstäver och dateringar från 1874 till 1968. Att tallen kallas för prästtallen är för att tjänstgörande präster från Nössemark på väg till Håbols kyrka, passerade tallen och ristade in sina initialer i barken. Liknande tallfenomen finns på flera platser i Sverige och de kallas ofta för pustetallar därför att man tillsammans med andra resenärer brukade vila ut vid sådana träd. Tallen står invid en offerkast. Se Hembygden 1973, s. 226.
Statens Järnvägar, SJ Turistbuss med förare och värdinna, här utanför Malmö centralstation. Bussen på bilden tillverkningsnummer 2284. Den ingick i en serie bussar av typ Scania-Vabis B 63 special från 1954 med Hägglundskaross från Örnsköldsvik, omfattade serien 2279-2288. Dessa var utrustade med lyxinredning, toalett, kylskåp och bussvärdinna. Vid varje sittplats fanns en knapp som resenären kunde trycka på, varvid det då hos bussvärdinnan i bakre delen av delen i bussen, en liten plåtbrickaföll ner med sittplatsnummer så vederbörande direkt kunde uppsöka rätt plats. Dessa bussar var avsedda enbart för utlandstrafik eftersom in/utgång fanns på bussens bakgavel. Buss 2285 av exakt samma typ finns bevarad hos Helsingborgstrafikens museiförening. PÖ
Vykort, "Varberg. Järnvägsstationen". Bilden är tagen mot norr från Järnvägsparken. SJ hade egna växtdepåer fördelade över hela Sverige där de odlade allt som skulle smycka stationsområdet utvändigt såväl som väntrum och expeditioner ihomhus; träd, buskar, ettåriga och perenna blomster, palmväxter, suckulenter etc. Många stationshus kläddes in med rådhusvin eller murgröna precis som här på tillbyggnaden söderut från 1893/1923. I förgrunden ses uppstammade, småblommande växter och flera olika lågväxande blommor. Framför stationerna var det vanligt med en rundel där skjutsarna kunde cirkulera med resenärer till och från stationen. Här står några träd i rundeln och intill har ett cykelställ placerats. Till höger hänger ett par gossar på sina cyklar och flera damer rör sig i stationsområdet i tidstypiskt klockade hattar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.