2001-09-04, AS. Eugen, 1865-1947, svensk prins, (målarprinsen)hertig av Närke, landskapsmålare och konstmecenat; son till Oscar och Sofia av Nassau, och han hade med henne sönerna Gustaf V, Oscar, Carl och Eugen. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=165202 http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=277429
Från 299 kr
Kakelugn på Lilla Nygatan 19.
"Slutligen tog vi vägen om Västra Ingsjön för att titta på isfiskare och skridskoåkare. Men folk i trakten hade tydligen bättre vett än denna tidnings reporter. Inga människor syntes till. Isarna är inte säkra ännu, så vi passar på att uppmana till försiktighet. Fågellivet i sjön är emellertid stort så tiden fördrevs med att småprata med de vackra fåglarna som simmade omkring vid utloppets öppna vatten." År 1985. För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
"Börje Friberg har ett förflutet som högbåtsman inom Kungliga flottan. - Jag har bott här i Lindome i många år. Jag trivs bra och tycker centrum är bra, säger han. Men det har blivit för jobbigt med hus och trädgård, så jag funderar faktiskt på att flytta till lägenhet i centrala Göteborg. Svårigheten är att hitta något, som passar." År 1984. För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Bilden föreställer två besättningsmän i uniform på minfartyget Älvsnabbens landgång, som bär iland en tavla med texten "ÄLVSNABBEN". På fartygets däck står ytterligare besättningsmedlemmar i vita sommaruniformer och solglasögon. Bilden ska vara tagen i Dublin. Men besättningens klädsel passa inte till årstid och väderförhållanden i Dublin under Älvsnabbens uppehåll i slutet av april. Det är mer sannolikt att bilden är tagen i Nassau, hamnen som man stannade före Dublin. Där var det högsommarvärme.
Soidet är förfallet, i förgrunden har det rasat in i den s k källaren där tjäran rann ut vid bränningen. Själva soidet ser ut som en stor stenlagd tratt med hål längst ner, det skauge, ögat. Därifrån rann tjäran ner i en urholkad och urborrad stock till en tapp i stockens ände och därifrån fyllde man spann med tjära som sedan hälldes i tunnor. Ett soide pyrde i flera dygn och skulle passas noga likt en mila så det inte brann upp. Detta soide restaurerades på 1970-talet och man brände där en gång under Vanges Lasse Bendelins i Burs ledning. Soidet ligger mellan Smiss och skjutbanan.
Den nyfikna abborren - Elsa Beskow
Den nyfikne aborren - Elsa Beskow
Masse har passat på att ta en bild av en del av ladugården på den gamla gårdstomten innan den revs. Tråkigt nog hann Masse tydligen inte med att ta bilder av manbyggnaden och övriga byggnader innan de försvann. Ladugården är en traditionellt utformad stenladugård med halmtak från 1800-talets mitt. Den tycks ha innehållit två fähus och en hoimd bortom portlidret. Den hitre delen måste ha innehållit en lada att döma av den märkliga tröskvandringen med skyddstak, någon liknande konstruktion är inte känd. Av ladugårdsbyggnaden att döma verkar gårdsparten ha varit rätt liten, vilket starkt kontrasterar mot hur storbyggd den blev på sin nya gårdsplats. Fick man mera jord vid skiftet?
Masse har passat på och tagit denna bild av Hallbjäns södra gårdsparts ladugård strax innan den revs pga skiftet. Ladugården låg med långsidan alldeles intill vägen, se Bild 798, så av den anledningen fick man ha gödselhögarna inne på gården. Till vänster skymtar en bulbyggnad under faltak av okänd funktion. Ladugården hade till vänster troligen ett stall med hoimd, den lilla hoimdluckan är öppen. Sedan följer gårdens infart med stängda portar. Därefter följer ett stort kohus med hoimd till vänster. Laddelen med ladportar verkar ha varit tillbyggd och där sitter en liten lucka lågt i väggen till okänd funktion. Till höger alldeles utanför bild stod tröskhuset under spåntak.
Porträtt av Carl Axel Moberg. Vid sitt giftemål 1855 med Ulrika Josefina Hultgren var han inspektor vid Thorönsborgs slott i Sankt Anna. År 1861 flyttade paret till Lotorps bruk för makens tjänst som inspektor därstädes. Efter några år bytte han arbetsplats till Finspångs bruk och kom där efter en tid att sadla om till värdshusvärd. Det nya värvet tycks passat honom väl ty år 1870 flyttade makarna till Söderköping för att där driva stadens gästgiveri. 1874 flyttade makarna till Norrköping för fortsatt verksamhet inom mat och dryck.
Cutty Sark Tall ship`s races Göteborg 1997 Den fyrmastade barken Kruzenstern under fulla segel. Fartyget byggdes 1926 i Bremerhaven och seglade under namnet Padua fram till kriget på vetetraden Europa-Australien. hon ägdes då av Gustav Erikssons på Åland rederi och tillerkändes 1946 Sovjet som del av krigsskadeståndet. Sovjet gav fartyget namnet Kruzenstern efter världsomseglaren Adam Johan K. och använde henne som utbildningsfartyg för den sovjetiska fiskeflottan. Nu är hon rysk och seglar som skolskepp med Kaliningrad som hemmahamn. Kruzenstern är, näst efter Sedov, världens största fyrmastade bark. Två av hennes systerfartyg, Pommern och Passat, ligger som museifartyg i Mariehamn och Travemünde.
Den fyrmastade barken Kruzenstern under fulla segel. Fartyget byggdes 1926 i Bremerhaven och seglade under namnet Padua fram till kriget på vetetraden Europa-Australien. hon ägdes då av Gustav Erikssons på Åland rederi och tillerkändes 1946 Sovjet som del av krigsskadeståndet. Sovjet gav fartyget namnet Kruzenstern efter världsomseglaren Adam Johan K. och använde henne som utbildningsfartyg för den sovjetiska fiskeflottan. Nu är hon rysk och seglar som skolskepp med Kaliningrad som hemmahamn. Kruzenstern är, näst efter Sedov, världens största fyrmastade bark. Två av hennes systerfartyg, Pommern och Passat, ligger som museifartyg i Mariehamn och Travemünde.
Oskar II - 1872-1907
Solägget - Elsa Beskow
fotografi, photograph@eng
'Vy från Ekebacken där Göteborgs Naturhistoriska Museum ligger. Eken och parkeringen, riktning mot Skansen Kronan. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7129:1-5 med bilder tagna för projekt ''Då och Nu'' inom bildaccessprojektet, produktion för vastarvet.se. Detta motiv jämfördes med gamla bilden med fotonr. 928. Detta motiv jämfördes med gamla bilden med fotonr. 5018:1. Bildtext där: :: I över ett sekel har det funnits sälar i Slottsskogen i Göteborg. Den första sälen flyttades hit 1902 under parkens grundare August Kobbs tid, men då fanns ingen riktigt lämplig damm. En ny damm kom till inom det snaraste genom sponsring av James Keiller. Det äldre fotot är taget i förra seklets början av Göteborgs Illustrationsbyrå. :: :: Den senaste ombyggnaden av säldammen 1993 gav dagens utformning. Flera generationer av besökare har genom åren samlats vid säldammen för att vara med och se när sälarna utfodras med sill. Enligt tradition sker detta klockan 14.00 varje eftermiddag. Skatan på bilden är en av alla dem som vet när det är dags och passar snart på att ta en fisk i en hink på bilflaket. Ibland föds en knubbsälunge i dammen, vilket skapar rubriker i tidningarna.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.