Pappersmassefabriken i Veitsiluoto vid F 19, Svenska frivilligkåren i Finland. En man och en skorsten syns i förgrunden.
Från 299 kr
Under grundgrävning för ny pappermassefabrik invid Nykvarn i Linköping våren 1874, påträffades en hel och tydligt ristad runsten. Innan året var till ända restes stenen på platsen att begrundas. När fotograf Essen ställde upp sin kamera hade det gått drygt 30 år och stenen stod som synes dold i slånsnåret. Kanske var det därför Essen ropat till sig en gosse att agera motstycke.
Under grundgrävning för ny pappermassefabrik invid Nykvarn i Linköping våren 1874, påträffades en hel och tydligt ristad runsten. Innan året var till ända restes stenen på platsen att begrundas. Bilden visar en grupp herrar som just står i kast att betraktar den så kallade Nykvarnstenen, rimligtvis kort efter att den rests.
Vykort, "Vy över järnvägsområdet, Ätrafors." Järnvägslinjen Falkenberg-Limmared stod klar 1904, anlagd av Falkenbergs Järnväg. Men Ätrafors låg vid den första etappen till Fridhemsberg, som invigdes redan 1894. I Ätrafors fanns en pappersmassefabrik under järnvägens första tid och där hade man på 1910-talet stora planer på nya industrier. Vykortsförlag: K A Fransson
Torpshammar
Ursprungligen var Böksholm en herrgård med ett järnbruk. 1901 lades driften om till att producera sulfitmassa. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979.
Pappersbruket i Böksholm. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979 och sprängde huvuddelen av byggnaderna 1982.
Umeå hamn strax utanför Holmsund, längst bort i bild syns pappersmassafabriken i Obbola.
Gävle Varv anlades 1873. Efter en konkurs 1921 bildades Gefle Varfvs och Verkstads Nya AB, som bland annat tillverkade oljecisterner och utrustningar till pappersmassefabriker. På 1940-talet återupptogs skeppsbyggeriet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.