Floda kyrka
Från 299 kr
Strängnäs Domkyrka
Varnhems klosterkyrka
Tyska kyrkan
Öja kyrka
Gamla kyrkogården i Kalmar med det Stagnellska gravkoret.
Gamla kyrkogården är Kalmars äldsta bevarade kyrkogård. Den anlades under 1200-talets första hälft då Bykyrkan, eller St Nicholai kyrkan som den också kallades, började byggas. Kyrkan och kyrkogården låg mitt i det medeltida Kalmar vid stadens torg. Vid den här tiden hade Kalmar vuxit till en av de viktigaste handelsstäderna i Sverige. Närheten till gränsen mot Danmark, idag gränsen mellan Småland och Blekinge, gjorde staden till ett viktigt fäste. På Gamla kyrkogården finns idag stenar som markerar var kyrkan stod fram till 1670-talet, då den sprängdes. Då var Domkyrkan på Kvarnholmen i stort sett klar och stadens centrum hade flyttats dit. Kyrkogården blev dock kvar och användes fram till 1860-talet då Södra kyrkogården, intill slottet, stod klar. Det gula gravkoret ovan byggdes för lektor Johan Stagnel, död 1795, och hans maka Anna Margareta Botin, död 1773. (Uppgifterna är hämtade från Svenska kyrkan.)
Vasakoret, Uppsala domkyrka, Uppsala 1886
Interiör i Uppsala domkyrka, Uppsala
Rector magnificus Thore Engströmer nedlägger Uppsala universitets krans vid Emanuel Swedenborgs sarkofag i Uppsala domkyrka
Munsö kyrka
"Swedenborgsminnet hugfäst på lördagen", Uppsala 1938
Veckholms kyrka, De la Gardies gravkor Exteriör
Kyrkan, interiör. Leijonhuvuds gravkor. Pastor Nyrén
[Greve Dohnas gravkor i Uppsala domkyrka].[Bild]
Svärta kyrka, Sjösa gravkor med två kistor
"Gamla kyrkan, riven 1831. Efter teckning av J H Rhezelius 1634 i Monumenta Runica etc, Kungliga Biblioteket. Figur 1. Ålems kyrka 1634. Teckning av J H Rhezelius i Monumenta Runica. Handskrift i Kungliga Biblioteket. Kyrkans södra sida med kyrkogård och klockstapel. Kyrkan består av långhus samt lägre och smalare kor med rak vägg. De två utbyggena äro t v materialbod, t h vapenhus. Kyrkogården har två portar. Ett antal gravkors av trä äro antydda." Ålems gamla kyrka.
Sommargrav med gravkors på Jabmeksuolo vid Vuosko. Sommargravarna låg ofta på holmar, uddar och öar som i folkmun ofta kallas för tex "likholmen" eller "dödsholmen". Man kan fortfarande se avlånga försänkningar där de låg begravda innan de flyttades. När snön kom så transporterades de döda till begravningsplatser vid kyrkorna. Seden att använda sommargravar har använts från kristen tid där samer tvingades eller ville begrava sina döda på kristna kyrkogårdar, tills dess att det fanns andra transportmedel som sjöflygplat att frakta de döda med.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.