Ritning på väv över Nordiska museets huvudbyggnad. Ritning till dörrar i mittenpartiet. För dörrarna A' B'O' o V' se detalj No 247 a. (för övrigt vidstående detaljer) För hissdörrarna se detaljer nris 247 b c d e f för övriga dörrar se vidstående detaljer. Dörrar och karmar av ek. Fasetterat glas i mässingsinfattning. Tornet. Spiraltrappa. Toilett. Hiss. Bibliotek. Konstruktion. Dörr, tornet, spiraltrappa, toalett, hiss och bibliotek. 80x92 cm. Tusch, rött, grönt, brunt, grått och gult. Linjalritning. Osignerad.
Från 299 kr
Ark med tre monterade foton och text: "Husen nära kajakhamnen. De är enfamiljshus. De rör som sticker ut på dessa tre hus är avlopp. (Jfr Gotlandshusen.) Bostadsbyggandet är subventionerat på Grönland. Man får lån på hela beloppet och visst är avdragsgillt. I gengäld uppförs husen efter standardtyper. Man eldar med kol i de grönländska kakelugnarna. Man hämtade vatten i spänner i ett grönt tapphus som vi såg på vägen mellan kajakhamnen och kyrkan."
Fotoalbumet var ett present till Rudolf Nissen som var fartygschef på korvetten Balder under långresan 189495. Den upprättades av officerarna som deltog i resan som personligt minne för Rudolf Nissen. Albumet har en inband av grönt läder med ett präglat mönster i guld. På framsidan finns initialerna RN. Sidorna består av stark kartong med gulkant. Motiven i albumet är framför allt personbilder som visar sjömanslivet och olika arbeten ombord på fartyget. Ett mindre antal bilder visar platser som besöktes under resan.
HSJ hade en egen station fram till 1907/08 då en gemensam station byggdes Bråket mellan bolagen innan den nya stationen kom till finns skildrad i Skara Järnvägsblad 2/95. HSJ gamla stationshus transporterades bort och använddes som bostadshus. HSJ gamla godsmagasin revs vid den nya stationens byggnad och ersattes med ett nytt 'prydligt målat i rött, vitt och grönt' (Skara Järnvägsblad 95/2) Station anlagd 1874. Stationshuset ombyggdes helt 1923, två våningar i trä. HSJ , Hjo - Stentorps Järnväg
Närbild av antependiets broderi. Ett antependium (av latin ante 'framför' och pendere 'hänga') är ett tygstycke som används för att täcka och pryda altaret i kristna kyrkor. Ursprungligen täcktes tre eller fyra sidor men från 1100-1200-talen blev det regel att endast täcka framsidan. Färgen på antependiet brukar som regel följa kyrkoårets växlingar. Samma färger används för övrigt för mässkruden. Den vanligast använda färgen är grönt.
Nuvarande rektorsgården. Ett hörn av den forna apotekssalen, det vill säga det rum där försäljningen skedde. Målad dekoration av J. Jonsson omkring 1800. Klarblå fält med vita hörnornament och lister som skulle förena dem. Runt fälten en smal brun list. För övrigt gult. Kakelugnsformat skåp, marmorerat i cremegult och grått. I förstugan härutanför även målning av målaren Jonsson, vacker marmorering i vitt, grönt och brunt.
Bröllop, brudpar och brudtärna. Bruden Britta Svensson, född i Örebro, brudgummen Artur (Svensson). Brudtärnan Kerstin Andersson (född Johansson) var vän med brudens familj. Se även Föremål-Sofie och film DVD:3. Brudtärnans klänning skänkt av Kerstin Andersson, har fått föremålsnr. ÖLM 38991. Klänningen är i rosa siden, kortärmad, skuren vid midjan. Broderad på framsidan med blått, grönt, grått silkestråd. Knäpps bak med tryckknappar, samt 3 vita knappar. Givaren Kerstin Andersson var brudtärna på bröllopet. Hennes mamma, Karin Johansson sydde klänningen år 1943 till bröllopet. Klänningen användes bara en gång.
Förslag till ny ordning i domkyrkoparken som aldrig kom att realiseras. Historiskt har området runt kyrkan använts som kyrkogård. Före invigningen av griftegården 1811 var domkyrkans tomt stadens enda begravningsplats som utnyttjades för både stads- och landsförsamlingen, liksom för döda från lasarettet och slottshäktet. Efter att begravningar upphört lämnades tomten närmast åt sitt öde. Först 1910 initierades en förändring och man gav den store utvecklaren av svenskt trädgårds- och parkväsen Rudolf Abelin d.y. i uppdrag att göra upp en plan för den gamla begravningsplatsen. Det är i det sammanhanget bilden av ett av hans planförslag tillkommit. Där framgår Abelins idé om att kyrkan borde "stå på grönt", att gräsmattor skulle nå kyrkan kompletterade med öppna rabatter. Förslaget föll, främst av kostnadsskäl.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.