Marietorp
Från 299 kr
Fagerhults rivna kyrka
Två bröder i smårutig kostym står intill varandra. Den äldre med fluga och klockkedja håller vänster hand på lillebrors axel.
På väggen hänger ett par träskostövlar på tork. Det är rymliga träskor som klätts med höga skaft av läder, skaften gick upp på halva låren. Dessa använde man vid uthavsfiske som skydd för väta och för värme, särskilt på vinterhalvåret. Boden är en bulbod, där de otäta bularna på långväggen tätats genom påspikning av bräder. Gavelfältet är utbytt med moderna bräder och boden har kostats på papptak. Den har en lucka i stället för fönster, vilket var det vanliga om man överhuvudtaget hade något ljusinsläpp i boden.
Dannemora
Gefle-utställningen 1901. En Lantbruks-, industri- och slöjdutställning. Utställningarna höll till på Norr där ett järnvägsspår lagts, norrlandsföretag visade sina produkter. Utställningen pågick i 65 dagar. Bild på Svenska sågverksförbundets monter.
6 meters R-jakt. GKSS lottbåt 1924 inför leverans. Bilden är tagen utanför Holms varv i Gamleby.
Arbetare vid sågverk på Bergslagsgatan 5 B i Nora, 1930-tal
Skånegården Fasadritningar och Sektionsritningar Fasad D (B) Stallet ut mot baksidan och Fasad D (H) loglängan in mot gårdsplanen. På Fasad D in mot gårdsplanen även Sektion C1-G1 och Sektion E1-A1. Med detaljerad info om lertegel, murtegel, antal pinnar, vindskivor, läkt och antal bräder. Uppmätningsritningar.
Sjunkna pråmar och pråmekor i Långsjön,, vilka blir synliga endast vid mycket lågt vattenstånd. Ännu fram på 1900-talet gick pråmarna i fraktfart på Långsjön. De tillhörde slutligen Trafik AB Långsjön. De drogs av en liten ångslup, Undine. Man fraktade skogsprodukter, ved, props, träkol, bräder, plank, fin sand, torv etc.
Gangvide Lars Hansson har en ryssjanläggning bestående av två rejäla bockar, med en stor stege som spång täckt med bräder. Han binder fast armstakarna i spången, man ser tydligt fångstarmarna. I förgrunden syns stjärtstaken som har tag mot en stolpe. Längre bort ligger ytterligare en ryssja på åbrinken.
Arbetsvagnen var en kort vagn för olika småtransporter. Mellan stolparna, som var nedstoppade i urtag i vagnsdelarna, lades en vagnbotten av bräder samt någon bräda på sidan som läm. Här kör Jakob en plog på en arbetsvagn med ovanligt stora bakhjul. I bakgrunden syns en bit av tröskhuset på Fäi-Jakås part.
Vid den lilla hamnanläggningen till godset Bjärka Säby lastas det virke ur en försvarlig trave bräder. Dragoxarna får vila i väntan på att lasset ska bli fullt. En idyllisk miljö som månne förskönar stundens kneg och knog. I bakgrunden platsens äldre slottsanläggning.
S:t Olofs kyrka. Siffrorna upphängda på bräder. Samma siffror har monterats på de nya tavlorna. Siffrornas stora flertal är av äldre datum och en mindre gjorts nya vid reparation. Arbetsutförandet är raka mässingsstrimlor, vars övre och nedre vinkelutlägg hamrats ut. Senaste förgyllningen skedde i slutet av 50-talet.
Flygel nr 3 enligt på Hossmo säteri, enligt situationsplanen. Den är knuttimmrad. och klädd med panel av stående bräder med täcklister, Taket har tvåkupigt tegel. Vid ena gavlen en galge för vällingklocka. Här fanns tidigare en flöjel med årtalet 1856, vilket torde gälla som byggnadsdatum för denna bflygel.
Enligt medföljande text: "Detta foto visar när stockarna har sågats till bräder och plank vid Stöttens sågverk och upplagts av Albert Alfredsson, Bergetorpet. Gustaf, Johannes och Albin. "När jag betraktar dessa 10 fotografierna så är det endast ett fåtal av dessa dugliga arbetare som lever år 1976. Frid över deras minne!".
Ovan flygeln 2 enligt situationsplanen, nedan flygeln 3. Bägge timrade oc rödfärgade samt försedda med tak av 2-kupigt tegel. På nr 2 äro dörr- och fönsterfoder vitmålade. Den lägre delen t.v. på nr 3 är icke ursprunglig. Den är uppförd av bräder på stomme.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.