I förgrunden syns det gamla officersbostället Finnarp. Närmast i bild paviljongen och huvudbyggnaden. Till vänster arrendators-bostad, ladugård och uthus. Vid viken av sjön syns handels-fastigheten Sjövik, som etablerades 1898. På 1930-talet drevs här mejeri. Mellan Finnarp och Sjövik skymtar Bunns snickeri, som hade ett 10-tal anställda. Första huset till vänster utmed vägen är godsmagasinet till Gripenbergsbanan och därefter till höger ligger Bunn stations stationshus. Bakom magasinet ligger backstugan Sjöaslätt, som byggdes på 1830-talet. Ladugården är ombyggd till samlingslokal. Nästa vita hus är backstugan Sjöbo och nästa större vita hus är Bunnsholm, som hade telefonstation. Sista vita hus är Bunnsdal, som byggdes 1947. Så kortet är taget efter 1947.
Från 299 kr
Brygg- och bakstuga med separata ingångar på kaptensgården Bränna 1 i Onsala. Notera att huset är vitmålat åt gården men troligen rödfärgad på gaveln. Gårdsytan är stensatt på typiskt vis för trakten. Mangårdsbyggnaden skymtar vit till höger och uppfördes 1832 av kapten A N Olsson med fru. Gården såldes 1870 till Onsala kommun för att bli ålderdomshem, men 1914 blev den åter privatägd.
Backstugan Smedlunda under Sommenäs i Tidersrum hade med råge tjänat ut när personal från Östergötlands museum besökte platsen för en dokumentation 1959. Enligt källorna var den siste boende förra hushållerskan Ida Karolina Karlsson, som lämnade stugan 1941 för fortsatt boende i socknens ålderdomshem. Där framlevde hon till 1960, nyss fyllda 93 år.
Landsvägen från Linköping söderut mot Tannefors, mer precist i höjd med området Risbrinken. Vägen motsvarar i stora drag dagens Brokindsleden. I slänten bortom pojkarna låg vid tiden för bilden backstugan Klockarelyckan under gården Berga. Till vänster skymtar bebyggelse i Tannefors kvarnby.
Samuel Johan Humör utanför Svinhults kyrka. Under många år var han kyrkovaktare därstädes. Gift 1853 med Sara Lisa Andersdotter (1830-1892). Tillsammans fick de tio barn. Familjen var bosatt i backstugan Torashem. Humörs sista levnadsår var han dock skriven i Södra Vi som lösarbetare hos sin dotter Ulrika Karolina och hennes make, torparen Johan Albert Johansson. Han begravdes dock vid sin länge vaktade Svinhults kyrka.
Tännäs 674:1
Tännäs 704:1
Tännäs 675:1
Smeden Reinhold Samelius har samlat sina söner för porträttering hos bygdefotografen Emil Durling. Året är 1917 och vid tiden bor smeden i backstugan Bron på Tjärholm. Äldste sonen Axel är folkskollärare, kantor och klockare i Ardre församling på Gotland, där han gift sig och hittills fått två söner. Mellanbrodern Gustaf är sjöman och bor ännu hemma hos fadern tillsammans med yngre brodern Albert, som till synes gör sin rekryt vid Kungliga flottan.
En av otaliga ekonomibyggnader på den svenska landsbygden som tjänade ut under 1900-talet. Många blev vedbrand, inte minst under krigsvintrarna. Andra fick förfalla för att till slut eldadas upp på platsen. Denna tillhörde det lilla forna torpet, senare backstugan, Näsastugan under gården Aspa i Asby. Ställets lantbruk var blygsamt, vilket avspeglas i byggnadens kombinerade fähus och loge. Knutarna har någon gång rätats upp och stadgats för en förlängd tid i funktion, men den tiden var sedan länge förbi fotoåret 1937.
Anna Josefina Gabrielsdotter, Skrape-Fina kallad, vid sitt hem i Dagsås. Hon föddes 1865 den 19 april. I backstugan till höger bodde hon med sin egen familj och huset till vänster fungerade som ladugård. Fina fick åtta barn, varav två inom äktenskapet åren 1891-1897 med Gustaf Karlsson (1839-1897), övriga fäder var "okända" och två av barnen dog som små. Sitt sista barn fick hon som 53-åring år 1908. Yngste sonen Hugo bodde kvar med henne i backstugan tills hon dog 1957. Stugan har ett rum på ca 9 kvadratmeter. Backstugor kallas så för att de byggs in i en "backe", så både golv och vissa väggar består av jord. På så vis gick det inte åt så mycket byggmaterial, för i backstugor bodde de allra fattigaste. Josefina försörjde sig genom att hjälpa folk i trakten i hushållet såsom att tvätta, spinna, sticka och även sälja bär och blommor som hon plockade. Sin egen lilla trädgård var hon mycket mån om. Hugo bodde kvar till 1968 då han uppförde och flyttade till ett nytt hus i backen ovanför backstugan. Han överlät då hemmet med ett stycke mark till hembygdsföreningen. Utöver de båda intakta husen på bilden finns även utedasset och jordkällaren kvar och utgör numera en välbevarad kulturmiljö att besöka.
Katarina Bram utanför Svinhults fattighus Bona. Vid tiden för bilden var hon den äldsta kvinnan i församlingen. Enligt källorna hade hon ett svårt liv. År 1852 gifte hon sig med smeden Samuel Johan Bram (1819-1872) och de flyttade in i backstugan Grindstugan till gården Grindsbo. Snart antecknas de som utfattiga. Dessutom får de en dotter som ömsom antecknas vara idiot, mindre vetande, fallandesjuk och att hon talar illa. Något kunde hon dock bidra till hushållet då hon även antecknas vara lumpsamlerska. Smeden gick bort i lungsot 1872 och kort därefter finner vi Katarina och hennes sjukliga dotter Klara Matilda intagna på fattighuset. De bodde där ända till 1919, då Katarina avled i en ålder av 99 år. Dottern flyttar till mågen Johan August Andrsson i Västra Ryd. Hon avled där 1931.
Johan Alfred Nilsson/Göth föddes 1869 i backstugan Enekullen, i Karryds by i Sjösås socken. Efter konfirmation blev det drängplatser och ett par år vid Klafreströms järnbruk, innan han i 20-årsåldern blev skogsarbetare i Lappland. Här upptäckte han hur mycket hembygden betydde för honom, och han började sitt skrivande. Rallarlivet prövade han också på, tills han 1892 åkte hem och blev rotesoldat för Harshults rote fram till 1904. Samtidigt antog han soldatnamnet Göth. Både rallare- och soldatlivet lämnade stoff till flera av hans böcker. Soldattorpet hyrde han ut och i stället tog han tillfälliga arbeten mellan regementsmötena. 1899 flyttade han till Braås nya stationsområde, gifte sig och blev sågverksarbetare. 1930 kunde Göth flytta in i sitt nya hem i Braås, och nu blev han författare på heltid. Förutom ytterligare ett antal böcker, teaterpjäser, en diktsamling och tidningsartiklar lämnade Göth c:a 140 faktaanteckningar till Nordiska museet och skickade många bidrag till Folklivsarkivet i Uppsala, Samfundet för Hembygdsvård med flera.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.