Vy över rekreationsområdet invid de 1922 färdigställda regementena I 4 och I 5. Området, som idag benämns Grenadjärparken, iordningsställdes med promenadstråk, fågeldamm och husmiljö från forna tiders soldaliv. Sedermera tillkom även ett modernt soldathem något söder om bildens blickfång. Upplysningvis hade de äldre byggnaderna flyttats från Kärna respektive Norra Vi och är sedan år 2018 placerade i friluftsmuseet Gamla Linköping.
Från 299 kr
Ett illustrativt perspektiv över militärens rekreationsområde Ankdammen i Linköping. Till vänster löper den vid tiden nyligen anlagda allén som fungerade som infart till regementena I 4 och I 5. Leden förband även Djurgårdsgatan med Smedsstadsvägen. I fonden skymtar logementsbyggnaden och kanslihuset till stadens tredje regemente, Svea trängkår (T 1). Bilden huvudsakliga skäl var ändå att visa på den museala miljö som skapats av hitflyttade militiebyggnader invid den rofyllda fågeldammen. Vykort postgånget 1928.
Motiv från dagens Hejdegården strax söder om Linköping. I stigens riktning ses hemmanet Jacobsberg och ryttartorp 118 under Ånestad.
Soldattorpet Ekelid från väster med ladugården till vänster i bild och torpstugan delvis dold av trädet till höger. Här genom ett fotografi daterat 1902, då ännu landsvägen mellan Kisa och Åtvidaberg delade torpets bebyggelse. Bostaden disponerades vid tiden av livgrenadjären Anders Gustaf Wik och hans då nyblivna hustru Alma Karolina. Indelningsverket var nu avvecklat men som tidigare inskriven var Wik fortsatt knekt till sitt militära enledigande , för hans del 1908. Makarna bodde dock kvar i Ekelid tills deras respektive bortgång 1959 och 1960. Dessförinnan var Wik med att bildade hembygdsföreningen i Oppeby och tillsammans med hustrun och deras barn skänktes i stort alla familjens inventarier som ett minnesmärke över livet på Ekelid. År 1961 skänkte Riddarhusdirektionen byggnaderna i Ekelid till Oppeby hembygdsförening, som sedan dess fungerar som föreningens hembygdsgård.
En skara barn besöker Ryttartorpet i Grenadjärparken 1925. Miljön hade byggts upp invid de 1922 färdigställda regementena I 4 och I 5 i Linköping. Soldatbostället Tidstorp hade flyttats från Tift i Kärna och uthusen från Norra Vi.
Soldattorpet i Bunnström.
Soldatstuga Brobacken, Borgunda.
Försvarshistoriska muséet, Jkpg. Soldattorpet.
Försvarshistoriska muséet, Jkpg. Soldattorpets ingång.
"Soldattorpet med krigsmans erinran. (inga nya indelta soldater efter 1902)" enligt Bengt Lundins noteringar.
Vykort - soldattorpet vid hembygdsgården, Tierp, Uppland
Två fähus - Erika Åhlén, Målsta, Bälinge socken, Uppland 1920-tal
Soldattorpet vid I 8, Upplands Regemente, Polacksbacken, Uppsala 1935
Himmeta sn, Tveta. Johan Tvetströms stuga 1913. Soldattorpet.
Undenäs, Soldattorpet "Kullen" under Rosenvik. Anders Hellgren röjer och odlar, omkr 1945.
Carl Fredrik Wikman vid soldattorpet Hagalund, omkr 1920.
Knektboställe i Björkebol
Soldatstuga 1054 Essbjörnsgården
Bostadshus
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.