Masse har fått Nils Hallanders familj på När att både sätta upp sjö-ryssjor och att posera. Den stora bandan där fångstarmarna slutar är halvcirkelformad och har alltså en platt undersida, till skillnad mot å-ryssjornas som är runda. På Nr 385 med de nyfikna barnen ser man tydligt struten som fisken skall simma in i. Sjö-ryssjorna verkar ha längre fångstarmar än å-ryssjorna, vilket är naturligt, det finns inte samma utrymme i ån.
Från 299 kr
På samma adress som Länsstyrelsens närmast måttlöst stora fastighet i Linköping, men där slutar likheten. Fotoåret 1929 hade Östgötagatan sedan en tid erhållit sin rådande dragning mellan Malmslättsvägen/Storgatan och Vasavägen. Länge saknades Östgötagatan helt men i området för bilden låg sedan tidigare Kattbrunnsgatan med ett kort löp mellan dagens Brunnsgatan och Hunnebergsgatan. Gatan kantades av ett fåtal hus, där dåvarande Östgötagatan 3 låg invid ledens östra sida i höjd med stadens nuvarande bibliotek. Vy från väster.
Stävlö är ett av 1800-talets mest excentriska byggen, ritat av byggherren Carl Otto Posse själv, med släkten Posses vapen som mönster. Mittpartiet på slottet är fyra våningar högt, och varje parti blir en våning lägre och slutar med en envånings ändpaviljong på vardera sida. Avtrappningarna, liksom mittpartiets fronton pryds av snirklande voluter. Frontonen bär även en relief av Possevapnet. Till slottet ritade Posse även en romantisk park med slingrande stigar. Källa : Wikipedia
Kembels slutar, Blå stjärnan, 8 juli 1967 En man sitter vid ett bord med en bricka framför sig. Han är klädd i en kortärmad T-tröja. En bricka står framför honom på bordet. På denna står en tallrik, bestick, en uppläggningsfat i metall med två potatisar i, en assiett, salt, peppar och ett glas. En påse tobak ligger också på bordet. En annan bricka står brevid mannen på ett annat bord till vänster.
Ulla Ramström slutar vid P 10 1979-01-31. Hon avtackas inför personalen på sekt 1 och 2. OBS 3 bilder Bild 1: frv (med ryggen mot kameran) Sonja Gustafsson, Kerstin Fältskog, Lisbeth Kjulin, Sonja Eriksson, Arne Andersson, Gunnar Dickfelt, Olle Hedberg och Arne Gustafsson. Bild 2: frv Anders Starck, Göte Lorentz, Christer Blomlöf, och Jan-Åke Gustafsson. Bild 3: frv Gunilla Friman, Eva Törnkvist, Herta Lagerström, Aina Lager och Britta Grönqvist.
Solägget - Elsa Beskow
Sveriges regenter 1523-1950
palats [?], tempel [?], ruin, Vanadisexpeditionen, palm, fotografi, photograph@eng
Campare vid Åby camping i Mölndal, år 1984. "På väg ut från campingen möter vi familjen Sandberg, som just anlänt. - Vi är rent ut sagt förvånade över det vänliga bemötande, vi har fått av värdinnorna, säger de. Tyvärr har vi haft oturen att träffa snorkig personal på andra ställen, vi kommer från. - Står resten av campingen i stil med bemötandet, kommer vi nog att finna oss väl till rätta, slutar de, innan det är dags att leta rätt på uppställningsplatsen." För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Dansskola, 15 februari 1966 På bilden syns två danspar konversera med varandra i en paus. Kvinnorna har korta frisyrer. Paret längst till vänster på bilden är klädda i ljusa färger. Kvinnan har vit blus och knäkort kjol. Mannen har vit skjorta, mörka byxor och mörka skor. Paret längst till höger på bilden är klädda i lite mörkare färger. Kvinnan är klädd i en klänning som slutar vid knäna. Inunder denna har hon en långärmad blus, mönstrade strumpbyxor samt mörka skor. Mannen är klädd i lång mörk tröja, vit skjorta, slips, mörka långbyxor och mörka skor. De befinner sig i en gymnastiksal med ribbstolar på väggarna samt gymnastikmattor framför. Till höger syns en dörr. En rislampa hänger i taket. På golvet syns det ett mönster av kontrasterande ljusare och mörkare kvadratiska rutor.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 001 pumprum 01. Kylvattenpumpar P212. I bortre änden av rummet ligger bergdränagebassängen. Till bergdränagebassängen rinner vatten på utsidan av den täta plåten in till en samlingstank i rum 0020 i reaktordelen.Från denna tank pumpas vattnet vidare till bergdränagebassängen i kontroll och ställverksbyggnaden. Denna installation har gjorts efter stationens avställning. Till bergdränagebassängen rinner dessutom bergvatten från reaktor, kontroll och ställverksbyggnaderna som tidigare. En pump som går på nivåvakt och reservpump som startar vid behov, pumpar vattnet via en ledning i kulvert 105 till en plats utanför reningsbyggnaden och vidare i en ledning som slutar utanför inhängat område i ett dike som leder till sjön Orlången. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Här står Olina född Östman 1857 och Alfred Öberg född 1864 framför det ställe som Olina ärvt. Öbergs hade troligen uppfört husets bakbygge rätt nyligen, det gamla husets tak hade när bilden togs 1912 ännu inte anpassats till samma utstick över gaveln som det nya. Gårdsmuren har inte förlängts, utan slutar i linje med gamla husets bakre hörn. Öbergs byggde också den nya ladugården, men den senare tillagda vinkeln på ladugården har inte påbörjats, här står ännu några småbodar. Se Bild 597! Öbergs enda barn, dottern Ada Karolina född 1894 gifte sig till Hall 1917. Året därpå sålde Öbergs stället till Alfred Mårtensson från Hallsarve, vart Öbergs tog vägen är inte känt. Mårtenssons brukade stället till 1937, då de med sina 5 barn flyttade till Gothem och sålde jorden. Själva byggnaderna och tomten sålde de inte förrän 1945, då Rågöstiftelsen köpte det. Rågöstiftelsen hjälpte inflyttade Estlandssvenskar med lån och annat, så de kunde etablera sig i Sverige. Bostället hyrdes sedan ut till familjen Ahlqvist.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 002 pumprum 001. Kylvattenpumpar. I bortre änden av rummet ligger bergdränagebassängen. Den röda gummiledningen innehåller bergdränagevatten pumpat från rum 0020 i reaktordelen.Till bergdränagebassängen rinner vatten på utsidan av den täta plåten in till en samlingstank i rum 0020 i reaktordelen.Från denna tank pumpas vattnet vidare till bergdränagebassängen i kontroll och ställverksbyggnaden. Denna installation har gjorts efter stationens avställning. Till bergdränagebassängen rinner dessutom bergvatten från reaktor, kontroll och ställverksbyggnaderna som tidigare. En pump som går på nivåvakt och reservpump som startar vid behov, pumpar vattnet via en ledning i kulvert 105 till en plats utanför reningsbyggnaden och vidare i en ledning som slutar utanför inhängat område i ett dike som leder till sjön Orlången. Under drifttiden pumpades vattnet in i reningsbyggnaden och vidare till Sjön Orlången. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Namnet Bönde är en försvenskning av det gotländska Böi-ände, Byände, alltså gården där socknens bebyggelse slutar. Gården är också de sista i Lau, sen vidtar skogen mot Tälleby i Garde. Förste kände ägaren var Niells Bannde 1570. Vid det svenska maktövertagandet var Anders Jacobsson ägare, han hade ärvt gården. Bönde delades i två parter och 1670 ägde Anders ena parten och Rassmus Olofsson (?) blev ägare av denna part. Hans son Olof Rassmusson var ägare 1719, gift första gången 1717 med Margareta född Fredriksdotter från granngården Liffride, de fick barnen Appolina 1718 och Rassmus 1720, och andra gången med Christina Jonsdotter. Olof dog och Christina gifte om sig 1726 med Olof Hansson, möjligen kommen från grannparten och de fick 4 barn. Här delades kanske parten och Rassmus Olofsson fick den nya parten och Olof Hansson denna. Sedan dog Christina och Olof gifte om sig 1743 med Anna född Hansdotter 1719 från Fide. Därefter dog Olof och Anna gifte om sig 1751 med Carl Jacobsson född 1728 från Burge i Levide. Det var Carl och Anna som byggde ett stenhus 1771 och fick 20 års skattebefrielse för det. Detta stenhus byggdes troligen om framåt 1800-talets mitt till det utseende det har på bilden. Anna och Carls äldste son Jacob född 1752 tog över gårdsparten, gift 1779 med Margareta född Larsdotter 1758 från Hallbjäns. De fick 7 barn och även här tog äldste sonen Lars född 1782 över. Han gifte sig 1807 med Maria Lisa född Persdotter 1781 från Gangvide på När. De fick också 7 barn. Johan född 1816 ärvde parten, gift 1843 med Anna Brita född Olofsdotter 1816 från Fie. Det var troligen Johan och Anna som byggde om huset. Deras son Lars Johansson född 1848 blev näste ägare, gift med Brita Maria född Göransdotter från Norrgårde i Hamra. Äldste sonen Johan gift med Helena Montelius från Östergarn blev gårdspartens siste brukare. Vid skiftet blev parten såld för rivning 1897. De bodde kvar några år, men vid rivningen 1904 flyttade de till Stånga. Denna vackra manbyggnad uppfördes alltså 1771 av Carl Jacobsson och Anna Hansdotter och moderniserades med brutet tak och frontespiser troligen i början på 1840-talet av sonen Johan Larsson och hans fru Anna Olofsdotter. Huset är en parstuga med gavelkammare och brudkammare under frontespisen på framsidan. Som synes var huset i utmärkt skick, ändå ansågs det inte ha något värde, utan revs bort. Det stod mellan de två kvarvarande Böndeparterna. Masse tog påpassligt denna bild före rivningen. På trappan står sannolikt Helena Montelius.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.