Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Byggnad som troligen är uppförd efter 1865 i korsningen Västra Vallgatan-Engelbrektsgatan. 1931 etablerade Gustav Hesselgren Hemgårdens pensionat och resanderum här i kv Berget, nära järnvägsstationen. Här drevs ända fram på 1970-talet restaurang Hemgården.
Från 299 kr
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Norra sidan av den medeltida borgen, även kallad Varbergs slott, som greve Jakob uppförde 1287-1300. Till vänster om den stängda porten står en vaktkur.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Vy över fastigheten där Oscar Pehrsons speceriaffär, OP:s kallat, låg i korsningen av Kungsgatan-Norrgatan, kv Lagmannen. På skyltfönstren görs reklam för bland annat ångrostat kaffe, viner och konserver. I samma byggnad låg vid Norrgatan två skrädderier, både systerns Augusta Pehrsons och Jean Svenssons.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Warbergs mejeri AB på Prästgatan 26 i kv Guldsmeden. Byggnaden uppfördes 1883 men Nilsson var involverad i en ombyggnad 1911. Mejeripersonal står vid entrén vid ett hästekipage med vagnen full av mjölkkannor. "Mjölk Smör & Ost" annonseras på skyltfönstret. Bortom hästarna korsar Östra Långgatan och kv Bagaren skymtar tar vid. På gavelhuset ses målad reklam för Ranchs fotoatelier som ligger i kvarteret.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Byggnad på Prästgatan 30 i kv Guldsmeden uppförd 1864. Längre fram på gatan ligger Warbergs mejeri som Nilsson byggde om 1911 så detta hus bör ha renoverats då eller senare.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Varbergs Rådhus vid torget med Torggatan till höger. Det uppfördes 1865 efter den stora stadsbranden 1863. Ritningarna utfördes av Frans Jacob Heilborn som blev stadsarkitekt efter branden.
Ur Emily Jobsons (f. Matton fotoalbum). Ateljéporträtt av Hilma Albertina Sellgren, dotter till landsfiskalen och rådmannen Johan Lorenz Sellgren. Hilma gifte sig med bankdirektören och danske vice konsuln Harry Bagge 1866 den 16 oktober. De fick 9 barn tillsammans, varav två döttrar. Familjen bodde i kvarteret Lagmannen.
Ur Emily Jobsons (f. Matton) fotoalbum. Ateljéporträtt av vice konsul Harry Bagge, som egentligen hette Karl Gustaf Henrik. Hans far Peter Samuel Bagge (1806-1855) var en förmögen man och ägde flera tomter i nuvarande kv Lagmannen, där han anlagt vad som då ansågs vara Varbergs vackraste trädgård. Han var vice konsul för flera länder och Harry blev dansk vice konsul, bankdirektör för Varbergs Sparbank och han var tidvis ledamot/ordförande av stadsfullmäktige. Harry Bagge var också mycket intresserad av jordbruk och gjorde studieresor till bl a Skottland, varifrån Jobson hade sina rötter. Bagge bedrev lantbruk på sin egendom Eckregården. Han gifte sig 1866 med Hilma Sellgren (f. 1843) , vars far också var rådman, och de fick 9 barn varav ena dottern blev Hugo Gerlachs andra fru.
Ur Emily Jobsons (f. Matton fotoalbum). Ateljéporträtt av Alma Gerlach, dotter till handlanden A J Lindgren. Alma gifte sig med ingenjör Hugo Gerlach 1883 den 20 februari. Gerlach var en för Varberg betydande man decennierna kring sekelskiftet 1900, ursprungligen verksam inom stenhuggaribranschen. När Alma vid endast 29 års ålder avled 1891 lät han uppföra en gravvård över henne som av lokalpressen 1894 beskrevs ingående och ansågs vara "Hallands dyraste och vackraste". Sockelstenen var Sörviksten och den svarta graniten från Sågaretorp, båda Gerlachs egna stenhuggerier. Poleringen skedde däremot i Stuttgart och järnhägnaden var också tillverkad i Tyskland; Hugo Gerlach föddes i tyska Reppen. Tidningen skrev: "Men det var en mycket god kvinna som fick sin vilostad här under och hon förtjänade att ej genast bli bortglömd. En donation å 2000 kronor för välgörande ändamål inom staden bär hennes namn." I Emily Jobsons album sitter makarna Gerlachs visitkort tillsammans med bankdirektör Harry Bagge och hans hustru Hilma. Året efter Almas död gifte Hugo Gerlach om sig med deras 15 år yngre dotter Hilma Anna Leontina Bagge (f. 1869).
Ur Emily Jobsons (f. Matton fotoalbum). Ateljéporträtt av ingenjör Hugo Gerlach. En för Varberg betydande man decennierna kring sekelskiftet 1900. Han blev förmögen inom stenhuggeribranschen och startade Skandinaviska Textilfabriks AB i staden. Gerlach var engagerad i politik och föreningar. Han tog bland mycket annat initiativ till Varbergs fasta frivilliga brandkår, byggde stadens vattenledning, uppförde eget elektricitetsverk till sin stora villa och var tidvis ledamot av såväl drätselkammaren som stadsfullmäktige. Intresserad av växter och natur skapade han ett orangeri med tropisk värme i sin egen trädgård men såg också till att både staden och folkparken Påskberget fick planteringar och gröna stråk.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Byggnad uppförd av Nilsson 1912 där Kungs- och Lasarettsgatorna möter Södra vägen (Kungsgatan 38). Arkitekt var Gottfrid Ljunggren och beställare var kronofogde Emil Willner (f 1868-10-12 i Malmö Caroli) som 1910 anlände med familjen till Varberg från Kristianstad. Där hade han gift sig med makan Blenda Elfrida Alfhild Nilsson (f 1870-05-25 i Skurup) och fått tre barn: Nils Torsten Jakob f 1899-11-22; Laura Ingegärd Elisabeth f 1902-06-13; Hans Arvid Sigfrid f 1904-06-03. De bodde troligen först i Kopparslagaren 6 (tomt 236) och sedan i Djurläkaren 3 vid Eskils park (tomt 383) innan Willners villa stod klar. Familjen lämnade villan och Varberg i december 1917 då de flyttade vidare till Växjö. Här låg senare Restaurang Gillet. Tomten hägnas med ett moderna trådstängsel i smidda ramar; vitmålade åt Lasarettsgatan, omålade åt Södra Vägen. Till vänster om grinden står två skyfflar.
Atlejéfoto, kvinnoporträtt av Hulda Lindqvist, biträde i Alma Bergmans modeaffär som låg på Kungsgatan. Alma föddes i Stockholm men kom till Varberg och började arbeta i butiken hos dåvarande ägaren, Cecilia Mattson, gift Wijklund. Alma övertog affären 1904.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Timrad byggnad uppförd 1874 i hörnet Norra Vallgatan-Drottninggatan, kv Postmästaren.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Norra stationshuset som tillhörde Varberg-Ätrans järnväg. Linjen invigdes 1911 och hade då egen vändskiva och en enkel lokverkstad. Från 1914 blev stationen överflödig för banan sträcktes då ut fram till Varbergs station. Bilden tagen mot söder med hamnen och fästningen i bakgrunden.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Huvudbyggnaden på räddningshemmet Mäshult, uppförd 1880. Här inrättades då Hallands räddningsinstitution för vanvårdade barn, en uppfostringsanstalt för barn mellan 10 och 15 års ålder. Pojkarna fick musikundervisning på olika instrument, beskostat av ingenjör Hugo Gerlach i Varberg. Senare drev Hallands läns landsting här ungdomsfängelse (öppen anstalt) för "intellektuellt efterblivna" män.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Mariedals gård vid Danska Vägen i nuvarande kv Forellen. Huset uppfördes 1911 och ritades av arkitekt Gottfrid Ljunggren. Beställare var trädgårdsmästare August Sandgren. Bilden är tagen mot väster och som synes var omgivningarna då helt rurala. Till höger ur bild går Danska vägen och på andra sidan ligger Påskberget. Sandgrens
"Interiör. Sparbanken i Varberg. Trapphuset: hyresgästernas entré. Fönstret vetter mot gården (söder)."
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. John Victorins guldsmedsaffär på hörnan av Norrgatan-Kungsgatan i kv Berget. Byggnaden uppfördes 1831. Victorin startade här sin verksamhet 1908 och den finns kvar än idag (2023). På Kungsgatan ligger John Antonson Dybergs speceriaffär.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Varbergs lasarett, då benämnt Länslasarettet, invigdes den 30 november 1901. På husgaveln anges trots det årtalet 1900. Det efterträdde en sjukhusbyggnad av trä med 40 sängplatser, som uppförts 1852 på samma plats, då kallad Dykerilyckan. Dessförinnan hade länslasarettet varit förlagt till fästningen. I förgrunden ses sjukhusparken med trädgårdsmöblemang i kvarterets nordöstra hörn där Västra Vallgatan och Prästgatan möts. Till vänster skymtar ekonomibyggnaden med personalbostäder, som uppfördes några år senare.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Ekonomibyggnaden från 1904 intill Länslasarettet i Varberg som invigdes 1901. Byggmästare var Nilsson och Axel Kumlien hade gjort ritningarna till båda dessa tegelbyggnader. Ekonomibyggnaden låg utmed Västra Vallgatan och utöver typiska utrymmen som köksavdelning, desinfektionsrum och tvättstuga fanns här även personalbostäder, kontor och arkiv. Rum för mangel, tork och linneförråd låg på övervåningen men förbands med tvättstugan i källaren via en hiss.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.