Porträtt av köpman Eduard Andersson iförd Linköpings frivilliga skarpskytteförenings uniform. Född i Stora Malm kom han till Linköping 1847, ännu inte fyllda 14 år. Han tog tjänst som bodbetjänt hos handlare Möller. Genom flit och strävan avancerade han till bokhållare och i slutet av 1850-talet lyckades han överta rörelsen. Med tiden kom Eduard Anderssons Garn- och Vävnadshandel att bli mycket framgångsrik. Handeln drevs från ett vackert hus på nuvarande adressen Storgatan 52. År 1860 gifte han sig med Anna Johanna Augusta Kullgren.
Från 299 kr
Av torpet Sjöbo återstår sedan länge endast fotografier. Ett av otaliga hemman i vårt land som inte bar de värden som moderna tider kom att kräva. Med ett vackert läge intill Tidersrumssjön fungerade Sjöbo som torp under gården Sevedstorp från åtminstone det sena 1700-talet. När 1900-talet bröt in upplöstes organisationen med torpare och Sjöbo gav istället husrum för lantarbetare och var bebott i varje fall till 1930. När Östergötlands museum 1959 ombesörjde en dokumentation var det forna torpet som synes stadd i förfall.
Sörmländska Hedenlunda omkring 1890. Vackert belägen invid Hedenlundasjön söder om Flen. Huvudbyggnad med flyglar uppfördes vid 1750-talet och har behållit sin ursprungliga karaktär in i vår tid. Att fotografiet återfinns i generalmajor Fritz Lovéns kvarlämnade fotosamling förklaras av dåvarande ägares släktskap med Lovéns hustru Louise von Rosen. Hennes bror, Fredrik von Rosen, hade genom sitt äktenskap med Maria Adelswärd blivit huvudman över godset. Maria hade redan som sexåring ärvt egendomen genom fadern friherre Seth Adelswärd.
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Detta skärfläcksbo med tre vackert fläckade ligger invid en torr halv koskit: en egendomlig lokal för bobyggande. Bilden togs på 33 cm avstånd. Som synes av fotografiet består reden av torrt gräs.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Då jag fotograferade denna ejderhona där hon tryggt ruvade sina ägg mellan en mindre och en större sten, talade jag med henne och sade, att jag skulle ta en bild av henne. :: Hon ser så vackert in i kameran, då jag tog bilden.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
'Bo med 5 st ägg av svarthakedopping, på en vassrugge i sjön. Vy ut över sjön med vassvegetation. :: Text på baksidan: ''Ett vackert kärrdoppingbo avtäckt. Skrattmåsboet i bakgrunden förklarrar att ett så öppet liggande bo undgått påhälsning av kråkor. Kullen som här är fem ägg var i ett annat bo sex. Annars brukar doppingarna inte hålla sig med en så talrik barnskara som genomgående var fallet i år.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 2305-2346.'
Porträtt av handlare Eduard Andersson. Född i Stora Malm kom han till Linköping 1847, ännu inte fyllda 14 år. Han tog tjänst som bodbetjänt hos handlare Möller. Genom flit och strävan avancerade han till bokhållare och i slutet av 1850-talet lyckades han överta rörelsen. Med tiden kom Eduard Anderssons Garn- och Vävnadshandel att bli mycket framgångsrik. Handeln drevs från ett vackert hus på nuvarande adressen Storgatan 52. År 1860 gifte han sig med Anna Johanna Augusta Kullgren.
Bröllopsbild av Ammiel och Gertrud Lundqvist sommaren 1893. Bilden bär på en del mystik. Enligt påskrift är den tagen invid prästgården Korsnäs i Skällvik socken, men paret vigdes i Örebro. Hur som och måhända arrangerat ser vi ett vackert porträtt av sonen till kyrkoherden i Skällvik, Gustaf Leonard Lundqvist och makan Jacuette, född Ljunglöf. Bruden Gertrud var född Kjellström och bördig från just Örebro. Rimligtvis är det den fotointresserade kyrkoherden som tagit bilden.
Interiör från Hushållsskolan med bord som är dukade med diverse rätter. Framför fönstrt en stång med runda brödskivor. Fotografens ant: Hushållsskolan. I hushållsskolan vid Västra Torggatan 18, bedrevs även en förstklassig matservering. I den trevligt inredda matsalen serveras både lunch och middag för såväl abonnenter som tillfälliga gäster till humana priser. Vidare förfogades över vackert inredda sällskapsrum och en större festvåning. Ansvarig var fru Gerda Mellqvist. Källa: Redaktör B. Vendel, Beskrivning över Karlstad med omnejd. 1939.
Brogården, Lindome ålderdomshem. I Lindome har man byggt ett mycker vackert och ändamålsenligt hem för de gamla. Byggnaden blev färdig år 1972. Ålderdomshemmet är beläget i korsningen mellan Hällesåkersvägen och Streteredsvägen och heter Brogården. Brogården ligger öppet och fritt med vacker utsikt över den nya bebyggelsen i denna kommundel. I närheten ligger Sinntorpsskolan och Lindome kyrka. Här på Brogarden får de gamla bo och njuta av god vård, när de inte längre kan bo i sina gamla hem.
Ryets skola i Mölndal. Exempel på en äldre typ av skola. Ryets skola stod färdig att tagas i bruk år 1913. Den nya skolan var i första hand avsedd som småskola, men snart fick den mottaga elever även från årskurs 3 och 4. Skolan inrymde fyra lärosalar och även en lärarbostad fanns i skolbyggnaden. Denna bostad blev dock sedermera omändrad till gymnastiklokal och lärarrum. Ryets skola har ett högt och vackert läge, men det blåser ofta hårda vindar utifrån havet.
Hallenskolan i Kållered. Hallenskolan i Kållered är en nybyggd skolanläggning med två paralleller för låg- och mellanstadiet. Den togs i bruk år 1972. Skolans upptagningsområde omfattar det nya bebyggelseområdet i västra delen av Kållered. Bebyggelsen här utgöres mest av låga villor, rad och kedjehus. Hallenskolan ligger mycket vackert utmed det höga branta berget nära Labackavägen. Hallenskolan har uppkallats efter gården Hallen, som förr låg här. Hallen betyder ursprungligen "en sluttande berghäll".
fotografi
Brevkort adresserat till sjuksköterskan Amanda Palm. Motiv av Karseforsen med män som står på en bro och blickar ner i forsen. Text på baksidan: "Nu undrar väl A_a hur jag mår. Jag börjar nu bli så kry å duktig, orkar gå långa vägar känner mig endast lite darrande. Ovant få moja sig så här, jag njuter i fulla drag. Här är så vackert och härligt, sköna strandbad är nu brun som en neger. D. ... reser jag härifrån till en väninna i Tyskland där jag blir en tid, roligt. Många hälsn. från Amandas tillgifna Lydia R".
Den södra stigluckan mot stora landsvägen, likluckan kallad, är inte medeltida. Den byggdes sannolikt 1765, varvid några medeltida stenar återanvändes, troligen från den nedrasade prästgården och kastalen på kyrkans baksida. Tidigare hade här stått en stiglucka i trä av okänd ålder. Likluckan har nämnda medeltida stenar som nedre poster på utsidan mot vägen. I övrigt är den byggd av kalksten, putsad och vitkalkad och försedd med faltak. Mot vägen är en brädvägg isatt med en gångdörr i, vilken har ett vackert klinklåshandtag. Golvet i stigluckan är täckt av sandstenshällar, varav vissa varit gravhällar.
I rik kulturbygd och med ett vackert läge invid sjön Järnlunden ligger Hallstad säteri. Som så ofta för en gammal gård bär den på en komplicerad historia som här skulle föra för långt att redogöra för. Mer ovanligt är att gården i äldre tid ståtade med två mangårdsbyggnader, båda resta under 1700-talet, en rent av tidigare. I början av 1830-talet övergick det gamla säteriet i bondesläkt och något senare delades gården i två enheter. Bilden visar den troligtvis något äldre mangårdsbyggnaden som vid fototillfället 1951 stod under renovering.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.