Jon-Jonssons, Patrons, i Röste. Bollnäs.
Från 299 kr
Skara. Kvarteret Herrgården. Kråks herrgård, "Patrons skrivrum".
Skara. Kvarteret Herrgården. Kråks herrgård, "Patrons sängkammare".
Porträtt av Ludvig Juberg. Född i Linköping kom han under ett flertal år att arrendera Odensgöl i Björsäter. År 1880 bröt han upp från lantlivet för att istället bli skjutsentreprenör och driva Linköpings Skjutsstation & Hyrkuskverk. Verksamheten drevs i förstone från Borgmästaregatan 3, senare mer välbekant från Ågatan 61. En kortare period 1892-93 var han ägare till gården Ljungby i Ekeby församling. Åter i Linköping titulerades han patron. Gift första gången från 1866 med Amalia Wilhelmina Lilja och en andra gång från 1892 med Maria Lovisa Aurora Wilhelmina Lagerfelt.
Porträtt av fröken Olga Westerblad. Född 1874 på godset Tvärdala i Västra Husby som förstfödda barn till patron Henning Westerblad och makan Augusta Ullman. Vid tiden för bilden hade familjen nyligen brutit upp från lantlivet i Västra Husby för ny tillvaro i Linköping med bostad invid Trädgårdsgatan. Olga valde livet som ogift. En tid drev hon egen pappershandel med butik på Storgatan men avvecklade den och försörjde sig som skrivbiträde. Hon fick ett långt liv, avled i januari månad 1960. Hon hade då en längre tid haft sin bostad invid Engelbrektsgatan.
Ångslupen Rex. tillhörde godsäg. N Johansson. Användes bl.a till att frakta mjölk mellan Frösåker och mejeriet på Ängsö (nuv. tvätten). Avyttrad före 1920. Ingegerd Ral f 1898, var med på denna färd. Lustresa till Sundbyholm. Grundstötte i Sundbyholms närhet. Fru Ral var vid denna resa 11-12 år gammal. Ångslup av c 10 meters längd. Helt öppen med soltak uppspänt. Bensinmotor inombords [? antingen är det en ångslup eller motorslup??] Ångslupen innehades av Sture Hals morfar på Lindö gård.... Fotografiet ingår i Kärrbo Hembygdsförenings samlingar.....Ångslupen Rex.....ägare patron N. J. Johansson, Frösåker [och] som gjorde affärsresor t ex till Örsundsbro med Rex. Här på utflykt.och grundstött... I vattnet sonen Gerhard Johansson.
Nätra. Gamla herrgården. Gården byggdes ursprungligen i slutet av 1860-talet som förvaltarbostad åt Forss Nya Sågbolag (senare ombildat till Forss AB). I tur och ordning bodde patron C.A. Öhman, Förvaltare Gustaf Sjöholm och från 1902 disponent Gustaf Hedberg på denna herrgård. Gustaf Hedberg med familj syns sittande vid trädet på bilden. Familjen Hedberg kom därefter att bo på herrgården, fram till 1966, då Ingeborg och Theodor Hedberg avled. Familjeföretaget Forss AB hade 1964 övergått i NCB:s ägo. I början av 1970-talet revs herrgården av NCB och parken blev barktipp.; Kvar idag finns endast flygelbyggnaderna och poppeln i mitten.
Porträtt av Adolf Drakenberg (18271896) och hans hustru Augusta Adler (18341866), knäbild, sittande. Han, till vänster, med mustasch och polisonger, klädd i svart frack eller bonjour. Hon, till höger, med mittbenat hår, ljus klänning med vita manschetter och svart sjal. Dagerrotyp / daguerreotyp helt glasad. Passepartout i svart färg målad direkt på glaset. Svart bakstycke av papp med två påklistrade vita etiketter med handkriven text: "Johan Adolf Drakenberg/f. 1827 +1896/hans hustru Augusta Adler f. 1834 +1866" och "Patron/Adolf Drakenberg och /hans hustru Augusta Adler/porträtt taget 1852". Nordiska museet inv.nr 143947. - Portrait of Adolf Drakenberg (18271896) and his wife Augusta Adler (18341866). Third-plate daguerreotype dated 1852.
Skara, kv. Herrgården, Kråks herrgård med "Patrons sängkammare" omkr. 1830.
Skara. Kvarteret Herrgården. Kråks herrgård. Interiör, "Patrons sängkammare" år 1830.
Skara. Kvarteret Herrgården. Kråks herrgård, "Patrons skrivrum och sängkammare".
Landeriet Lyckhem i Vänersborg. Foto från ca 1895 - 1906. Tomten inköptes av Doktor G. Sandmark 1832. Byggnaden, vilken enligt tidiga källor, ska ha varit uppförd på Fredrikslund, ska ha blivit flyttad hit på 1830-talet. Att byggnaden stod här 1834 står klart, då Sandmark kunde flytta in, efter det att hans hus vid torget blivit lågornas rov i branden 1834. Till Lyckhem hörde 1889 två tunnland jord, 300 fruktträd och många bärbuskar. Runt 1895 är Kamrer P Sahlberg ägare, och det är nu byggnaden får det utseende som ses på bilden. Före Sahlberg var patron C. E. Svedberg ägare till stället. Sista privata ägaren till Lyckhem är Victor Häckner, som 1907 säljer det till staden. Mellan 1907 och 1922 kom Lyckhem att användas av Drottning Sofias stiftelse, som Asylen för blinda och obildbara idioter. Från 1950-talet, fram till mitten av 1970-talet tog lasarettet byggnaden i anspråk p.g.a. lokalbrist. Lyckhem revs 1977.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.