På skolresa i Filipstad med besök i Nykroppa valsverk och Persbergs gruva. Inkvarteringen var ordnad i en lada i Kalhyttan strax utanför staden, och maten intogs på Stadshotellet. Lärare: Sven Flodén. Fotot märkt 6 Kalhyttan 2/6 1939.
Från 299 kr
Avskrift av tidningsartikel: "Staden köper fastighet. Drätselkammaren i Uddevalla föreslår stadsfullmäktige att för 32.000 kr. inköpa fastigheten kvarteret Krabbe 1 (Strömbergsgatan nr. 1). Säljare är advokaten Henry Friberg såsom boutredningsman i dödsboet efter änkefru Adamine Wassenius. Tomtens areal är 415 kvm. och fastighetens taxeringsvärde 9.000 kr. Det är främst ur gaturegleringssynpunkt som staden har väsentligt intresse att komma i besittning av denna mark. Vid framtida bebyggelse på området Frankenberg synes förbindelsen hit lämpligen böra ordnas med ianspråkstagande av bl.a denna tomt."
Den 5 september 1896 sammanvigdes kamrer Fredrik Rosin och Ingrid Fredholm. Efter vigseln i Klockrike kyrka bjöds följet till brudens fars och styvmoders gods Karlshov för, som vigselannonsen uppger, en frukostmiddag för det stora sällskapet. Det är i den stunden vi ser bröllopsföljet samlade för fotografering framför godsets huvudbyggnad. Dagen till ära hade man som brukligt ordnat en praktfull äreport.
I december 1955 skrev Östgöten att Linköping var en trafikfälla mindre eftersom gatukontoret snabbhet ordnat passagen mellan Hamngatan och Storgatan. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Huset Margretehill i Norberg. Till vänster vedbod och utedass, sedan hönshus. Bakom dem en bod. Huset är fotograferat mot nordväst. Trädgården är inte mycket uppvuxen eller ordnad jämfört med andra bilder. Lars (givaren) säger att huset köptes 1926 men att pensionatrörelsen kom till ganska snart därefter och då sattes skylten "Margretehill" upp. Alltså kan bilden vara tagen i samband med detta.
Byggnad K0074.224 Förråd Centralförrådet invigdes 1975 och var av standartyp och återfinns på många regementen. På bilden är utlämningsdisken ordnad för utrustning av soldater med intendenturmateriel (uniformer, skor osv.). Under mitten av 90-talet byggdes förrådet ut med ett kallförråd på baksidan By 232.
Modevisning ordnad av TBV, Tjänstemännens BildningsVerksamhet, som även bjuder på kaffe och landgång. Mannekängen visar en kort klänning med stor sjal. Vid bordet sitter Ingrid Östling och Anne-Marie Andersson. Eftersom Sture Melander ses på en bild i sammanhanget, kan man gissa att kläderna kommer från Öhrman & Melander.
Att ha sitt garage på annan plats än vid hemmet var förr en inte helt ovanlig lösning. Äldre tiders bostäder saknade inte sällan faciliteter för en bil. Med 1950- och 1960-talens ökade bilismen uppstod därför avsides garagelängor lite varstans. Vid dessa hade man ofta kollektivt ordnat smörjbrygga och andra anordningar för bilarnas underhåll och reparationer. Här de sedan länge rivna garagen vid Hjulsbro sluss. Våren 1964.
Hömb-Kavlås
Barnen har ordnat issnurra på Smiss vät norr om gården en barvinterdag i "Helgmillum" mellan jul och nyår. Det har tydligen varit en kallperiod eftersom Smiss vät frusit, men i beteshagen och på backarna i bakgrunden syns nästan ingen snö. Man har slagit ner en påle genom isen ner i vätens botten och fäst en tapp i pålen. Sedan har man hakat en lång stång i pålen, vilken är fäst i en kälke. Barnen skjuter stången framför sig, vilket medför stor fart på kälken längst ut i cirkelns periferi.
Sällskapet Småfåglarnas Vänner. Nio herrar samlade på trädgårdssoffor runt ett bord framför en öppen spis. På initiativ av Herman Rodhe (rektor för Varbergs elementarskola, ledamot i stadsfullmäktige) bildades föreningen Småfoglarnes Vänner år 1872. Rodhe arbetade för ett grönare Varberg och tillsammans med sina elever började han plantera träd på det då kala Påskberget. Där bland träden uppfördes sedan Tivedstugan med dansbana och samlingslokal. På 1880-talet slogs föreningen ihop med Varbergs Planteringssällskap, som tidigare ordnat med både Societetsparken och Engelska parken. Namnet blev då Sällskapet Småfåglarnas Vänner och de skötte om stadens parker, med anställd personal, fram till att en parkförvaltning bildades 1931.
Luciatåg med stjärngossar ute vid verandan hos lärarinnan Anna Pålsson (gift Blomberg) i Tvååker. Hon står till höger och hade ordnat luciafirandet, där man sjöng och åt lussekatter och pepperkakor. Hon hade hjälpt barnen att göra stjärnor och hattar. Barnen är 9 år gaml och för flera av dem var det första och enda gången de lussade. Enligt uppgift var det inte vanligt med den här sortens upptåg i Tvååker. Främre raden från vänster: Ann-Britt Karlsson (g. Andersson), Irene Andersson, Florence Magnusson, Ella Bartholdsson (g. Johansson). Mellersta raden från vänster: Karl-Gustav Johansson, Nils Åke Pettersson, Ingemar Nilsson, Ingvar Andersson (Fläde), Börje Ivarsson, Anna Pålsson lärarinna. Bakre raden från vänster: Arne Börjesson, Hasse Henriksson, Gert Johansson. Järnvägsgatan i Tvååker (bredvid Mejeriet).
Flygkarta över södra delen av Mölndals kommun. Kållered och Lindome. Här ser du södra delen av Mölndals kommun, Kållered och Lindome. Även denna del är rik på sjöar. I mitten på kartan på gränsen mellan Mölndal och Råda syns Hålsjön, och strax söder därom ligger Tulebosjön. Andra sjöar är Sagsjön, Norra och Södra Barnsjön, Råsjön och Sandsjön. I närheten av Sandsjön ligger Sandsjöbacka naturreservat. Längst upp till vänster på gränsen till Askim ligger Sisjön, nära Balltorp. Sisjön är en fin badsjö med klart och rent vatten. Där har kommunen ordnat en omtyckt badplats. Detsamma gäller Tulebosjön i Kållered och Södra Barnsjön i Lindome. Kållereds centrum upptäcker du mitt på kartbilden och Lindome centrala delar söder därom. Den vita linjen är motorvägen till Kungsbacka, och även Västkustbanan och vägen till Hällesåker framträder ganska tydligt.
Brevkort, "Nidingens fyrar. Onsala.", daterat 1905. (Bild 2 med text.) Redan när danskarna anlade en fyrplats på detta flacka skär byggdes två fyrar - världens första dubbelfyr - bestående av två vippfyrar. Ett stenhus med vaktstuga och förråd uppfördes också. Anläggningen blev Sveriges första fyr när Halland blev svenskt 1645. Nidingen utmärker sig även genom att 1766 bli den första svenska fyrplatsen med mistsignalstation och den första fasta fyrplatsen i världen med ordnad mistsignalering. De sexkantiga dubbelfyrarna av sten, som står där än idag, uppfördes 1832 tillsammans med ett bostadshus och en ny klockstapel. Styrman H. Lund från Onsala var entreprenör för byggandet. Ytterligare en sak var Nidingen först med, denna gång ur ett västkustperspektiv: 1916 försågs fyrpersonalen där med en motorbåt istället för den gängse lilla segelbåten. 1946 restes en tredje fyr på Nidingen vilken ersatte de gamla och drevs med elektricitet istället för olja och fotogen, som då hade använts de senaste 100 åren.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.