'Vy med vaktavlösning framför slottet med fana, kanoner och beridna vakter. Åskådare med ryggar mot kameran. :: Enligt text till fotot: ''Changing guard at the palace. Hästgardet marches off.'' (Vaktavlösning vid slottet. Hästgardet marscherar iväg.) :: :: Ingår i serie med fotonr. 5247:1-20, se även hela serien med fotonr. 5237-5267.'
Från 299 kr
Stockholms slott 3 november Första gruppens första avlösning på plats för avmarsch. Från vänster återkommer förste avlösningsföraren efter att ha anmält: "Löjtnant, första gruppens första avlösning klar att utgå!" Han har därefter fått kommandot "Utgå!" och kommer nu från sin plats främst i första gruppen att kommendera: "Avlösning framåt - marsch!" Därefter marscherar gruppen ut och avlöser sina poster.
Stockholms slott 3 november Pågående vakt (i basker) har nått Yttre Borggården, där avgående vakt - Gotlands artilleriregemente A7 (i hjälm) - redan är uppställd på gevärsbron. Här genomförs fanmarsch, varvid soldaterna skyldrar gevär och vaktcheferna gör stor salut med sabel. Ställföreträdande vaktchef ur avgående vakt marscherar med fanan. Kommando "Parad för fanan - skyldra gevär!"
Troligen ett vykort. Bilden visar kasernerna för Hallands regemente I16 och parken framför i slänten ned till huvudgatan. Där marscherar militärerna längs muren, hästar går bakom och även en bil. Fler soldater med häster går uppe i backen och några åskådare, mest kvinnor, står längs vägen, där cyklar ligger i förgrunden. Troligen 1920-tal.
På fotografiet visas en parad. Många unga rekryter marscherar genom Amiralitetsparken i sällskap av befäl; de som syns här är fem till antalet. Fyra av dessa går jämsides med tåget av rekryter och den femte går först, till höger i bildens förgrund. Alla på bilden är klädda i sina respektive uniformer. På bilden syns också civil befolkning; till vänster en person på cykel och i bakgrunden finns också två barn som går längsmed paradtåget. Fonden utgörs av växtlighet och parkmiljö.
Folknykterhetens Dag firas. I täten går fanbärare Britt Kjellberg (duktig idrottare), iklädd folkdräkt. Bakom henne går fler unga kvinnor i folkdräkt. Blåsorkestern Broderskaps Musikkår spelar marschmusik. Människor marscherar över Herrgårdsbron på väg till Gäddgårdsvallen. Flaggorna vajar i vinden. Några barn går vid sidan av paraden. I bakgrunden ses Herrgårdsvägen, norr om ån. Till höger hamnmagasinen tillhörande Arboga Kvarn och Maltfabrik. Bilden finns med i Reinhold Carlssons bok "Arboga objektivt sett".
Fotografiet avbildar en parad som marscherar på Vallgatan i Karlskrona. Marschledet ses till höger i bild och sträcker sig från mellangrund till bakgrund och består huvudsakligen av unga sjömän. Jämsides med dem går också högre befäl, varav samtliga sex stycken hälsar sina betraktande kollegor med honnör. Till vänster i bildens förgrund finns två av dessa: en kommendör som även han gör honnör, samt en kommendörkapten som står snett bakom den förstnämnda. Bakom dessa två ses också medlemmar ur marinens musikkår; bland annat flaggtrumslagaren. I bakgrunden ses en rekryt stå vid en skara med barn som tittar på paraden. I övrigt ses i bakgrunden bebyggelse, träd och delvis Amiralitetsklockstapeln.
Bilden visar en militärparad som marscherar i stadsmiljö, närmare bestämt på Vallgatan i Karlskrona. Ledet med unga rekryter ses till höger i bild och sträcker sig från förgrunden in i bakgrunden. I förgunden ses också ett högre befäl, en löjtnant, som går med i marschen. Längre bak i ledet finns ytterligare ett befäl som går med och han hälsar med en honnör till sina kollegor som står i mellangrunden till vänster i bild. Dessa hälsar på samma sätt. Här syns också medlemmar ur marinens musikkår med pukor och blåsinstrument. I bildens bakgrund ses civilbefolkning,bland annat barn som tittar på paraden och en man på cykel. Bakom ses träd som delvis skymmer Amiralitetsklockstapeln i Amiralitetsparken.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Rosenfredsskolan uppfördes under Nilssons ledning 1910-1912, efter ritningar av arkitekt Lars Kellman som även ritat Varbergs Teater. Ur skolan marscherar män från Landstormen med gevär på axlarna, med anledning av första världskriget. . Troligen har de just varit på inskrivning och är på väg mot Varbergs fästning. Landstormen hade inga uniformer, de bar sina privata kläder, men skulle bära fälttecken vilket enligt 1914 års infanteriinstruktion utgjordes det av ett landstormsmärke som skulle bäras väl fästat, och på avstånd synligt, samt landstormsarmbindel. Vid första världskrigets utbrott var de beväpnade med Remingtongevär. Landstormen fanns i Sverige mellan 1885-1942 och bestod först av ålderklasserna 33–40, men åldersspannet ändrades flera gånger. Uppgifter hänförde sig oftast till lokalförsvarets område, främst skulle de trygga fälthärens mobilisering; bevaka gränser och kuster; tjänstgöra som säkerhetsbesättningar i fästningar samt skydda förbindelseleder. Då hade de fått fem dagars utbildning, men vid stora nedskärningar inom försvaret vid 1920-talets början slopades såväl Landstormens övningar som deras gevär. Som en reaktion på detta detta började kvinnor erbjuda ekonomiskt stöd till Landstormen vilket ledde till bildandet av Sveriges Landstormskvinnor, grunden till den svenska Lottakåren.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.