Lantgård i Viserhult, Färgsryd socken. Mangårdsbyggnaden har två skorstenar och två ingångar. Den gamla byggnaden till höger kallades Lilla Höbbaret. Framför huset står en man och två pojkar med cyklar. Vid husväggen står en cykel på lut.
Från 299 kr
Lantgård med ljust målade bihus uppradade vid den tillbyggda gaveln. Längs husets långsida och vidare förbi bihusen prunkar rabatter med växter klättrande på husfasaden och syrener och en katt på gräsmattan. En kvinna står i öppningen till gårdsplanen.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Dvärred 4:4. Hus nr: 580B2003. Benämning: permanent bostad och ladugård. Kvalitet: god. Material, bostadshus: sten, puts. Material, ladugård: trä, tegel. Övrigt: kringbyggd lantgård. Tillfartsväg: framkomlig. Renhållning: soptömning.
Lantgård nära Lindome vid vägen till Spårhaga. Vid portlidret står dasset på höger sida och till vänster kan ladugårdens djur gå ut i en fålla. Elledningar angör ladufasaden till höger sida och där ses bostadshusets gavel. Framför ladugården går en flock gäss.
Lantgård, sannolikt Skattagården, i Stråvalla med bostadshuset till höger, där en stentrappa leder upp till farstukvisten. En sorts mullbänk buskar går längs fasaden. Nära inpå ligger ekonomibyggnaden med stråtak i vinkel så att en smal, stensatt gårdsyta bildas mellan huskropparna. Se även bildnr FHN64_1
Lantgård Mossen, Onsala. Bostadshus och ekonomibyggnader. I socknens norra delar låg vidsträckta mossar där torv kunde utvinnas till bränsle; viktigt i en skogsfattig socken som denna. Mossar för bränntorv ägdes och hanterades av socknen i samfälligheter. Här uppstod ett antal gårdar samlade till en liten by, Mossen-gårdarna. Vilken som bilden visar är inte utrett.
HÄLLUMS SN. STORA HALLA. Tillv.tid: Övriga nr: Repro nr: Registrator: LH RealNr: 241 Motiv_spec: BONDGÅRD RealNr: 342 Motiv_spec: LANTGÅRD Proviens Kod: 10 Yrke: FOTOGRAFNamn: VICTORIN CARL Land: Län: 16 Kommun: Stad: JÄRPÅS By: Gård: Fastighet: Adress: Proviens Kod: 21 Yrke: Namn: Land: Län: 16 Kommun: Stad: HÄLLUM By: Gård: STORA HALLA Fastighet: Adress:
På bilden sitter trotjänaren och kusken Johan Jonsson med sin hustru Johanna vid den lilla stuga på Stensbergs lantgård, som ägdes och sommartid beboddes av rektor O. E. L. Dahm. Förre ägaren hade varit gästgivare och då hade bryggts brännvin i ett av rummen i stugan. Johans barnbarn Viktor-Hugo Elmqvist, Sonja och Karl-Bernhard Sandbäck kom ibland på besök. Stugan och gårdens ekonomibyggnader låg mitt emot Stensbergs ännu befintliga huvudbyggnad.
På bilden sitter trotjänaren och kusken Johan Jonsson med sin hustru Johanna vid den lilla stuga på Stensbergs lantgård, som ägdes och sommartid beboddes av rektor O. E. L. Dahm. Förre ägaren hade varit gästgivare och då hade bryggts brännvin i ett av rummen i stugan. Johans barnbarn Viktor-Hugo Elmqvist, Sonja och Karl-Bernhard Sandbäck - den senare med på fotot - kom ibland på besök. Stugan och gårdens ekonomibyggnader låg mitt emot Stenbergs ännu befintliga huvudbyggnad.
Lantgård, Apelhögen, invid Vässingsövägen, Onsala. Den ligger intill Mårtagården och båda gårdarna ingår i "Knut och Tora Larssons stiftelse Mårtagården" och ägorna utgör ett kulturreservat. Bröderna Knut och Thorsten Larsson köpte dessa två gårdar 1921. Båda boningshusen till dessa kaptensgårdar uppfördes 1780. Här på Apelhögen hette då sjökaptenen Johannes Pettersson. Ekonomibyggnaderna som ursprungligen omgav den stensatta gården brann år 1893 och ersattes med en ny ladugård.
"Rösagården", Onsala. Fotografiet visar en lantgård uppe på ett krön med stengärdsgårdar i grässlänten. Till höger ligger ekonomibyggnaderna och förmodligen är det bostadshuset till vänster om dem. Utseendet på det stämmer dock inte med det långsträckta boningshuset från 1921 på Rösans gård. Kan det vara Rösan 5, kallat Prästäng? Dit flyttades nämligen det äldsta boningshuset från Rösansgården 1865, bebott av skeppare Jöns Christensson. Rösan 7 avstyckades och fick nytt boningshus 1945, vilket var tre år efter att bilden togs. Meddela oss gärna om du kan bekräfta vilken gård bilden visar.
Etikett från Gustafsbergs Tändsticksfabrik. Gustafsbergs Tändsticksfabrik startades 1858 av firman P. Lundblad & Co. vid Norra landsvägen på den tomt som senare kom att hysa Kalmar Chokladfabrik. Namnet Gustafsberg syftar på den lantgård som tidigare låg på denna plats. G bytte ägare några gånger innan handlanden C. G. Säfström övertog fabriken 1868. Han drev den sedan till 1887 då den såldes till det nystartade Swedish Match som kom att äga ett flertal fabriker. I samband med det bolagets konkurs lades driften ner 1889 men återupptogs 1893 efter att >Lindahls Tändsticksfabrik i Kalmar hade brunnit. Även Lindahls ingick i Swedish Match. År 1897 brann G men återuppbyggdes och driften var åter igång året efter. G uppgick 1913 i det nystartade bolaget Förenade Svenska Tändsticksfabriker och året efter nedlades fabriken för alltid. Fastigheten övertogs samma år av Kalmar Konfekt- och Karamellfabrik som senare kom att bli Kalmar Chokladfabrik. (Uppgifterna är hämtade från http://www.kalmarlexikon.se/index.php/g/gustafsbergs-taendsticksfabrik.html)
Tändsticksetikett från Wexiö tändsticksfabrik. Gustafsbergs Tändsticksfabrik startades 1858 av firman P. Lundblad & Co. vid Norra landsvägen på den tomt som senare kom att hysa >Kalmar Chokladfabrik. Namnet Gustafsberg syftar på den lantgård som tidigare låg på denna plats. G bytte ägare några gånger innan handlanden C. G. Säfström övertog fabriken 1868. Han drev den sedan till 1887 då den såldes till det nystartade Swedish Match som kom att äga ett flertal fabriker. I samband med det bolagets konkurs lades driften ner 1889 men återupptogs 1893 efter att >Lindahls Tändsticksfabrik i Kalmar hade brunnit. Även Lindahls ingick i Swedish Match. År 1897 brann G men återuppbyggdes och driften var åter igång året efter. G uppgick 1913 i det nystartade bolaget Förenade Svenska Tändsticksfabriker och året efter nedlades fabriken för alltid. Fastigheten övertogs samma år av Kalmar Konfekt- och Karamellfabrik som senare kom att bli Kalmar Chokladfabrik. (Hämtat från http://www.kalmarlexikon.se/index.php/g/gustafsbergs-taendsticksfabrik.html)
'1 monterad makak. :: :: Text till bilden: ''Makaken är allämn i Ostindien och tillfogar plantagegarna stor skada. Hon är särdeles läraktig och en utmärkt mimiker samt underhålles derföre ofta i menagerier. Man har till och med sett henne på en landtgård löpa fritt omkring och ridande åtfölja boskapen på bete, men då gårdsklockan ljöd, hoppade den lilla ryttaren ned och lunkade mot hemmet.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.