Från 1924 års kraftiga vårflöde där Tinnebäckens lopp genom Linköping nådde kritiska nivåer. Platsen motsvarar dagens läge för Sporthallen. I bildens bakgrund ses Ådala utmed Hamngatan, som för övrigt inte sträckte sig längre söderut förrän in på 1950-talet. Husen till höger låg således i vad tiden kallade Tinnerbäckslyckorna, del av dagens Hejdegården.
Från 299 kr
Gårdsinteriör från kvarteret Vårdtornet i Norrköping. I trähuset drev upplysningsvis skräddare Gottfrid Zetterstrand sin verkstad under 1800-talet. Zetterstrand är ett av många exempel på hantverkare som var verksamma i området på 1700- och 1800-talen. Stadsdelen runt kvarteret Vårdtornet har medeltida härkomst och kallades i folkmun Midtina för sitt centrala läge. Bilden är tagen 1957 i samband med rivningsansökan. Vy mot nordväst.
När laga skifte förättades i byn Skog 1869 belades Norrgården med så kallad utflyttningsskyldighet. Gårdens nya läge koncenterades till marken mot Stångån och på höjden öster om landsvägen uppfördes den nya mangården och erforderliga ekonomibyggnader. Hösten 1921 dokumenterades gården genom detta fotografi beställt av ägaren Oscar Ekman till Bjärka Säby.
Linköping 1931, mitt i svåra tider för byggbranschen med sänkta löner och uppsagda avtal. Här och var byggdes det ändå, som här på tomten till den anrika restaurangen Druvans tidigare läge. I sammanhanget breddades även gatuavsnittet. Det färdiga affärs- och bostadshuset fick adressen Bokhållaregatan 1. Något senare revs det gamla hörnhuset och byggnaden under produktion förlängdes till Nygatan.
Motiv från Fornhemmet i Bjärka Säby. Även kallat Sandgården efter mangårdens ursprungliga läge. Friluftsmuseet kom till på 1920-talet på initiativ av godsägare Oscar Ekman. Byggnaderna har flyttats från godsets ägor och samlats i den vackra ekhagen intill Stångån. Arbetet leddes av den framstående folklivsforskaren Sigurd Erixon. I blickfånget ligger bod och drängstuga från Stora Tolemålen med sin humlegård.
Tinnerbäcken vid tidig vår. Motiv som rimligtvis tagits som inspiration och förlaga för fotografens konstnärsskap som landskapsmålare. Platsen kan lokaliseras med hjälp av Länslasarettet i Linköping, som kan skönjas i bildens bakgrund. Således vy mot sydväst från läge i området Sandbäcken.
Domprostgården i Linköping omkring 1945. Byggnaden uppfördes i början av 1800-talet genom landskamrer Johan Olog Hertzmans försorg. År 1897 blev den domprostgård. Bilden visar fastighetens ursprungliga läge. År 1953 flyttades byggnaden några tiotal meter mot norr för att göra Storgatans breddning möjlig. Vy från öster.
Arrendegården Labbenäs med ett ogenerat läge invid sjön Stora Rängens norra ände. Labbenäsvikens vatten skymtar i bakgrunden. De vackra omgivningarna har sannolikt varit till glädje för de boende, men inte någon lindring i gårdens dagliga bestyr. Vid tiden för bilden stod makarna Oskar Ferdinand Andersson och Sigrid Maria Johansson för hemmanets skötsel. Fotoår 1921.
Likt åtskilliga av Östergötlands herresäten räknar Grenholm medeltida ursprung. Gårdens äldsta kända manbyggnad ligger som ruin ett gott stycke öster om nuvarande anläggning, men även bebyggelsen vid gårdens rådande läge är av hög ålder. Detta visas bland annat genom gårdens kapell från 1500-talet. Den nuvarande huvudbyggnaden bör emellertid till sina äldsta delar ha tillkommit under senare delen av 1600-talet.
Fredkulla på Tjärholm i Sankt Anna gavs ett synnerligen ogenerat läge när det uppfördes 1908. Byggherre var Fredrik Alfred karlsson, kyrkvärd och tidigare inspektor vid Herrborum. Nu fick han ännu en titel som postföreståndare i och med att ett postkontor uppfördes på tomten, den lilla vita byggnaden till höger. Till hjälp vid posten hade han en tid sin fosterdotter Mariana Karlsson.
Drottninggatan 2 är ett representativt exempel på de putsade hus i nystilar som uppfördes längs gatan när den anlades under det sena 1800-talet. Bryggare Jacob Wilhelm Svensson lät uppföra huset omkring 1875. Efter att Drottningbron anlagts i slutet av 1940-talet fick byggnadskroppen som synes ett inklämt läge. Här dokumenterad av Östergötlands museum inför rivning. Vy mot sydost.
Brevkort med ålderdomlig linköpingsvy. Den öppna ytan kallades vid tiden Sankt Larstorget. I än äldre tid benämnt Landskyrkotorget med anledning av dess läge invid landsförsamlingens kyrka, Sankt Larskyrkan som skymtar i höger bildkant. Snett mittemot kyrkan reser sig Linköpings gamla teater, Assemblé- och spektakelhuset.
Vy över Kryddbotorget i friluftsmuseet Gamla Linköping. Närmast till vänster ligger det så kallade Landshövdingehuset, uppkallat efter att byggnaden en tid fungerade som bostad för länets ståthållare. Från 1954 är huset placerat i rådande läge och inrymmer ett bankmuseum. I fonden ses Sundströmska gården som vid tiden nyligen flyttats från Nygatan 52 för att i Gamla Linköping fungera som bostad.
Man talade i äldre tider om Landsförsamlingens kyrka, den vi sedan länge endast benämner som S:t Larskyrkan. S:t Lars församling bar fram till socknens inkorporering med Linköping 1911 självständiga befogenheter för den egna förvaltningen. Territoriellt omslöt församlingen staden Linköping och "Landsförsamlingens" historiska koppling till tätorten förklarar sockenkyrkans läge.
Parti av Motala ström i trakten av Ljung. I tid före vattendragets regleringen i samband med tillkomsten av Malfors kraftstation. I bakgrundens dis skymtar transformatorstationen till Ljungs slott, vilket precist placerar fotografens läge på bron över strömmen. Den enklare byggnaden invid strömfåran visar möjligtvis slottets tröskverk som finns utsatt på äldre kartor.
Tinnerbäcken vid tidig vår. Motiv som rimligtvis tagits som inspiration och förlaga för fotografens konstnärsskap som landskapsmålare. Platsen kan lokaliseras med hjälp av Länslasarettet i Linköping, som kan skönjas till höger i bilden. Således vy mot sydväst från läge i området Sandbäcken.
Biotop för simsnäppa, Phalaropus lobatus. Sjaunja-myren 6/6 29 Häckterräng för simsnäppa i n. del af Sjaunja-myren. Boet låg på en risbevuxen myr, men blott ca 10 m från fastare mark, hvars kant markeras af mannens läge. Foto E. Wibeck
Vy över Vänersborg med den ännu inte helt utfyllda Lilla Vassbotten närmast i bild. På bilden kan man se att Wermlandsbankens hus nästan är färdigbyggt, fast fönster saknas fortfarande. Fotografiet är sannolikt taget 1916 eller våren 1917. Anmärkningsvärt är att fotografen har placerat sig uppe i den helt nybyggda järnvägsbron när denna varit i uppfällt läge.
Avser normalspåret. Stationen kallades Karlshamn Central från det den öppnades 1957 till 27.5.1990, då den fick namnet Karlshamn. Blekinge-banan var smalspårig, men byggdes under 1950-talet ut till en normalspårig bana. Vid samma tid flyttades järnvägsstationen till ett nytt läge i utkanten av centrum.
Strömavtagare av Pantograftyp (Saxströmavtagare), för kontaktledning hängande över spåret. Oerlikon strömavtagare (sidoavtagare) syns i nedfällt läge något till vänster i bild. Utrustningen i detta fall är troligen monterad på motorvagnen Statens Järnvägar SJ Co5 1391. Försöksbanan Stockholm Norra (Norrtull) - Värtan. Bilden är tagen vid vagnhallarna för elförsöksdriften i Tomteboda.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.